Endast digitalt: Kom och följ mig
Lektioner i ledarskap från Mose
Författarna bor i Utah, USA.
Fyra upplevelser i Moses liv kan hjälpa oss att tjäna med större självförtroende i våra ämbeten.
Alla ämbeten i kyrkan inbegriper ledaransvar, och många kräver även administrativt arbete. Men vi har inte alla erfarenhet av ledarskap och administration när vi kallas. Hur kan vi lära oss att effektivt tjäna och administrera?
Förutom att studera Allmän handbok: Tjäna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga kan vi studera hur forntida profeter som Mose hanterade sina ledaransvar. Här är fyra principer som vi kan lära oss av Mose.
1. Mose tjänade trots att han kände sig oförberedd.
Mose var tvungen att hastigt lämna Egypten efter att ha förhindrat misshandeln av en israelitisk slav och i samband med det dödat en egyptisk slavdrivare (se 2 Moseboken 2:11–12, 15). Så vitt vi vet levde han sedan ett stilla liv som herde under ledning av Jetro, mannen som blev hans svärfar (se 2 Moseboken 2:21; 3:1).
Så en dag visade sig Herren för Mose (se Joseph Smiths översättning, Exodus 3:2 [i King James Version Exodus 3:2, fotnot a]) och kallade honom att ”rädda [folket] från egyptierna och föra dem ut ur det landet upp till ett gott och rymligt land” (2 Moseboken 3:8).
Även om Mose försvarade den israelit som blev slagen av den egyptiske slavdrivaren, såg Mose inte sig själv som någon som skulle befria alla israeliterna. Han var trots allt omvänd till tron bland dem som hade lärt sig och levt efter den hela livet.
Mose frågade till och med Gud: ”Vem är jag, att jag skulle gå till farao och föra Israels barn ut ur Egypten?” (2 Moseboken 3:11). Och när Mose sedan ombads att ge ett budskap till Israels äldste, (se 2 Moseboken 3:16), svarade han Herren: ”Men Herre, jag är ingen ordets man. … Jag är trög i talet och har en trög tunga” (2 Moseboken 4:10).
Men Herren lovade att lära honom vad han skulle göra (se 2 Moseboken 4:12), så Mose gick ut i tro (se 2 Moseboken 4:18, 20). Mose var tveksam på grund av de svagheter han såg hos sig själv men han accepterade likväl Herrens uppmaningar.
Tillämpning i våra liv
Liksom Mose kanske du inte har känt dig kvalificerad att ta emot ett visst ämbete. Du blev kanske både förvånad och ödmjukad när du kallades. De flesta av oss känner så. Men när någon kallas att tjäna i kyrkan kan vi komma ihåg att Herren har valt den här personen till det här ämbetet just nu. Den principen gäller varje ämbete.
Var och en av oss har förmågor utöver det som verkar uppenbart vid första anblicken. Alla har vi också potential som inte helt förverkligas i det här livet. Men vi kan lita på att Herren behöver att vi tjänar i vissa ämbeten vid vissa tillfällen för att hjälpa både oss själva och andra att växa. Och liksom Mose kan vi lita på Herrens löfte: ”Jag ska vara med dig” (2 Moseboken 3:12).
Äldste Neal A. Maxwell (1926–2004) i de tolv apostlarnas kvorum gav goda råd om att tacka ja till ämbeten även när vi inte känner oss förberedda: ”Gud börjar inte med att fråga oss om vår förmåga, utan bara om vår tillgänglighet, och om vi sedan visar vår pålitlighet ökar han vår förmåga!” 1
President Thomas S. Monson (1927–2018) påminde oss också om: ”När vi går Herrens ärenden är vi berättigade till Herrens hjälp. Kom ihåg att den Herren kallar, den dugliggör han.” 2
Äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum talade om att sätta sin lit till Herren när han kallades som apostel: ”Jag tror jag vet bättre än någon att inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga finns det bokstavligen hundratals och tusentals män som är bättre kvalificerade, mer dugliga än jag. … men jag vet varifrån kallelsen har kommit. Och därför tar jag vördnadsfullt emot kallelsen. Jag ser fram emot att få tjäna och jag är angelägen om tillfället att få lära mig.” 3 Vi kan visa liknande tillit när vi strävar efter att lära och tjäna när våra ämbeten verkar vara bortom vår förmåga.
Mose fick veta att han hade ett arbete att utföra (se Mose 1:6). Joseph Smith fick veta att Gud hade ett verk för honom att utföra (se Joseph Smith – Historien 1:33). Samma sak kan sägas om var och en av oss. Det gäller i våra ämbeten, och det gäller också på andra sätt som Herren inspirerar oss att tjäna när vi strävar efter att ”verka med iver för en god sak och göra mycket av egen fri vilja och åstadkomma mycket rättfärdighet” (Läran och förbunden 58:27). Vi kan tjäna som tempelbesökare eller förrättningstjänare. Vi kan delta i evenemang på JustServe.org och andra värdiga tjänandetillfällen. Vi kan vara en hjälpsam granne. Och naturligtvis kan vi vara en lyhörd och samvetsgrann stödbroder eller stödsyster för de medlemmar vi har tilldelats.
Det är osannolikt att vi någonsin kommer att uttömma alla möjligheter när vi går ”Herrens ärenden” (Läran och förbunden 64:29).
2. Mose litade på Herren.
Herren försäkrade Mose om att han så småningom skulle lyckas befria Israel även om det skulle finnas hinder längs vägen. När Herren hade kallat Mose till verket visade han Mose att han kunde utföra underverk, till exempel genom att låta en stav förvandlas till en orm (se 2 Moseboken 4:2–4). Herren undervisade Mose om hur han och hans bror Aron skulle få olika plågor att ske (se 2 Moseboken 7–11), och de utfördes. Herren sa till Mose att genom att stryka påskalammets blod på det övre dörrträet och de två dörrposterna skulle israeliterna skonas från döden i sina hem (se 2 Moseboken 12:3–13, 21–23). Senare sa Herren till Mose att genom att låta människor bara titta på en kopparorm kunde de botas från dödliga ormbett (se 4 Moseboken 21:8–9; Alma 33:19–22).
Mose hade inte kunskapen eller kraften att göra något av de sakerna genom sin egen förmåga. Men han litade till fullo på att det som Herren hade lovat skulle ske. Eftersom Mose gjorde som Herren befallde, utförde Herren många underverk bland sitt folk (se 1 Nephi 17:23–42).
Tillämpning i våra liv
Vi kan på samma sätt visa tillit till Herren när vi väljer att handla i tro. President Henry B. Eyring, andre rådgivare i första presidentskapet, lärde oss hur man gör: ”Du visar att du litar på Herren när du lyssnar för att lära dig, omvända dig och sedan gå ut och göra det som han befaller.” 4
När Nephi ombads att göra något svårt, sa han: ”Jag ska gå och göra det som Herren har befallt, för jag vet att Herren inte ger människobarnen några befallningar utan att bereda en utväg för dem att utföra det som han befaller dem” (1 Nephi 3:7). Med den inställningen fortsatte Nephi ”utan att på förhand veta vad [han] skulle göra” (1 Nephi 4:6). Han gick så långt han kunde se att han skulle gå i den stunden och litade på att han skulle se mer när han gick vidare. Och sedan klargjordes nästa steg för honom, och sedan nästa, tills han kunde utföra sitt uppdrag.
Vi kan lita på att ”allt ska samverka till [vårt] bästa” (Läran och förbunden 90:24) om vi följer Herren.
3. Mose lärde sig av Gud och sedan undervisade han andra.
I Mose 1–4 får vi veta att Herren visade Mose en syn om otaliga världar och vår världs skapelse. Det här lade en grund till att Mose skulle förstå Guds frälsningsplan när han förberedde sig för att leda folket. Senare fick Mose en uppsättning bud som skulle göra det möjligt för israeliterna att leva värdiga Guds välsignelser (se 2 Moseboken 20:1–17). Mose undervisade sedan sitt folk om dessa bud. Att undervisa folket var en viktig del av hans arbete.
Och efter att ha sett hur folket ofta kom till Mose för att låta honom döma sådant som de behövde hjälp med, rådde Jetro Mose: ”Du ska upplysa dem om stadgar och bud och låta dem veta vilken väg de ska vandra och vad de ska göra” (2 Moseboken 18:20).
Tillämpning i våra liv
Herren har alltid uppmanat sitt folk att söka kunskap och sanning. Adam blev tillsagd att oförbehållsamt undervisa sina barn om läran (se Mose 6:58). I vår tidsutdelning har Frälsaren anvisat oss att ”söka lärdom, ja, genom studier och även genom tro” och att ”organisera er”, för att upprätta ”ett hus för lärdom, … ett ordningens hus” (Läran och förbunden 88:118, 119; se även Läran och förbunden 93:36).
Och när vi har lärt oss ska vi flitigt undervisa andra (se Läran och förbunden 11:21). Vi är befallda att undervisa varandra om evangeliets lära och principer (se Läran och förbunden 42:12–14). När vi undervisar ska vi bygga upp varandra till att ”göra allt i helighet” inför Gud (Läran och förbunden 43:9, se även verserna 7–8).
Det finns även en viktig princip i Lukas 22:32: ”Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder.” Vi kan först själva försöka närma oss Gud, och sedan kan vi också hjälpa till att stärka andra genom Guds ord.
När vi innehar ledarskapsämbeten kan vi, i stället för att leda varje handling som utförs av dem som tjänar med oss, fokusera på att undervisa om lärosatser och principer och uppmana dem att först ”rådgöra med Herren” (Alma 37:37) och sedan rådgöra tillsammans som grupp så att de kan ”handla av sig själva” (Läran och förbunden 58:28).
4. Mose lärde sig att delegera.
Jetro gav goda råd till Mose när Mose var överbelastad i sin roll som domare över folket: ”Den här uppgiften är alldeles för tung för dig, och du kan inte klar av den ensam” (2 Moseboken 18:18). Han rådde Mose att undervisa andra om hur man dömer och att också skapa en administrativ hierarki där Mose bara behövde avgöra de svåraste frågorna och andra kunde hantera de andra frågorna (se 2 Moseboken 18:14–26). Senare fick 70 andra män möjlighet att se Herren med Mose och hjälpa till med andliga angelägenheter (se 2 Moseboken 24:9–10; 4 Moseboken 11:16–17, 25).
Tillämpning i våra liv
I vårt tjänande bör vi sträva efter att fokusera på våra viktigaste ansvar. Vi kan lära oss många av dem genom att studera Allmän handbok . Vi kan söka efter och handla enligt vägledning från vår himmelske Fader för att få veta vad vi bör göra och vad vi bör delegera till andra. Även om vi kanske vill göra allt själva kan vi komma ihåg exemplet på de senaste organisatoriska förändringarna som instiftades för att hjälpa biskopar delegera och fokusera på sina främsta prioriteringar. Äldste Quentin L. Cook i de tolv apostlarnas kvorum lärde: ”Ni minns att under 2018 justerades melkisedekska prästadömets kvorum för att samarbeta ännu närmare med hjälpföreningar, så att äldstekvorumet och Hjälpföreningen under biskopens ledning kan bistå med att axla viktiga ansvar som tidigare tog upp mycket av hans tid.” 5
Äldste Dieter F. Uchtdorf i de tolv apostlarnas kvorum påminde oss om att inte göra vårt tjänande svårare än vad det är:
”Därför måste vi som ledare noga skydda kyrkan och evangeliet i dess renhet och enkelhet och undvika att lägga onödiga bördor på våra medlemmar.
Och som medlemmar i kyrkan måste vi alla göra en medveten ansträngning att lägga vår tid och energi på det som verkligen betyder något, samtidigt som vi stärker våra medmänniskor och bygger upp Guds rike.” 6
Det här är några av de lärdomar vi får från Mose och även från kyrkans nutida ledare som följer i den störste ledarens, Jesu Kristi, fotspår. När vi tänker på vårt eget tjänande i hans rike, låt oss då försöka begrunda hur vi kan utveckla liknande ledarskapsförmåga hos oss själva och andra.