”Sharons julgranskjol”, Liahona, dec. 2023.
Sista dagars heliga berättar
Sharons julgranskjol
För mig blev min svägerskas gåva en symbol för Jesu Kristi försoning.
Illustration: Anastasia Suvorova
Medan min man och jag gick på college och i flera år efter det hade vi det svårt ekonomiskt. I stället för att köpa julklappar tillverkade jag dem. Ett år sydde jag julgranskjolar till mina systrar och svägerskor.
Jag samlade ihop bitar och rester av material som var gröna, röda, vita eller en kombination av de färgerna. De flesta var inte jultyger. Jag klippte upp dem i enkla rutor och sydde ihop dem så att de blev trädkjolar. Varje kjol hade en blandning av olika sorters tyger.
Det året reste vi hem till mina svärföräldrar till jul. Sharon, min svägerska, bodde i närheten så vi åkte för att besöka hennes familj och ge våra gåvor.
Till min bestörtning såg jag under hennes träd en vackert kviltad kjol i julmönstrat material och uddiga kanter. Sharon var begåvad inom sömnad, kviltning, applikationsteknik, knyppling, vävning och andra färdigheter. Hon hade tillverkat julgranskjolen tidigare det året.
Jag kunde inte låta bli att jämföra hennes vackra trädkjol med min enkla. Jag skämdes för att ge den till henne. Jag sa att jag förstod om hon inte ville använda den.
När vi öppnade vår gåva från Sharon året därefter blev vi förvånade över att hon hade gett oss den julgranskjol som jag hade beundrat föregående år. Hon hade vänligt tagit emot min enkla gåva och i sin tur gett oss en mycket finare gåva.
Efter att ha kämpat mot en fysisk sjukdom i tolv år gick Sharon bort när hon bara var 38. För några år sedan, när jag lade hennes julgranskjol runt vår julgran och tänkte på henne, blev kjolen symbolisk för försoningens gåva som Frälsaren erbjuder oss. Oavsett hur goda vi vill vara är vi alla dödliga, med brister och svagheter. Vi är ofullkomliga, som den enkla julgranskjolen jag hade gett Sharon.
I jämförelse med skönheten i Frälsarens liv kommer vi alltid att misslyckas. Men om vi gör vårt bästa för att erbjuda Frälsaren ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande, erbjuder han oss i sin tur välsignelserna av sin vackra försoning. Vi får något mycket större än vår gåva till honom.
Jag är tacksam för den speciella påminnelse om hans försoning som julgranskjolen har blivit för mig.