Sista dagars heliga berättar

Öm barmhärtighet 25 år senare

Mike Collins, Kalifornien, USA

Jag är tacksam för att Gud använde ett bortglömt brev för att visa sin ömma barmhärtighet.

Foto med tillstånd av författaren

När jag undervisade i morgonseminariet i Eureka i Kalifornien bad jag mina elever att föreställa sig själva tio år framåt i tiden. Sedan bad jag dem skriva ett brev med sitt vittnesbörd om evangeliet och allt annat de skulle vilja berätta för den äldre versionen av sig själv. Jag sa att jag skulle posta breven om tio år.

Tiden gick och jag tog mig aldrig för att posta breven. En dag 25 år senare hittade min dotter Heidi breven och frågade mig om dem. När jag hade förklarat vad jag hade planerat letade hon fram adresserna till mina tidigare elever med hjälp av verktyg på sociala medier.

Illustration: Alex Nabaum

När hon hade postat breven fick vi en del fina svar. En av mina tidigare seminarieelever skrev:

”Jag vill att din pappa ska veta att det fanns en anledning till att han hittade de här breven först nu. Min 18-åriga dotter har kämpat med sitt vittnesbörd och känt att detta att vara en ’perfekt sista dagars helig flicka’ inte är något för henne. Hon delar inte med sig av sina känslor till oss. Det har varit svårt.”

Min tidigare elev, som var förkrossad över en del saker som hennes dotter nyligen hade skrivit i en blogg, tillade:

”Jag visste att jag behövde prata med henne om det. Som vanligt när vi hade dessa samtal hade hon en sammanbiten och trotsig min, och hon sa ingenting. Jag gav henne mitt brev och sa att jag ville att hon skulle läsa det.

Jag såg henne läsa om första stycket flera gånger. Jag hade skrivit att jag inte visste om jag hade ett vittnesbörd, att detta att vara en perfekt sista dagars helig var mycket begärt och kanske inte för mig.

Min dotter började gråta. Jag ville att hon skulle veta att jag verkligen förstår vad hon kämpar med. Hon skulle aldrig ha trott det utan det där brevet! En del av hennes mur har fallit, och det känns verkligen som om tidpunkten för det här brevet var en öm barmhärtighet. Om jag hade fått det för tio år sedan hade jag kanske kastat det eller förlagt det! Tacka din pappa för att han bad oss skriva breven och för att han förlade dem under alla dessa år! Inget är en tillfällighet.”

Vår kärleksfulle himmelske Fader vakar över alla sina får, och enligt sin förunderliga tidsplan kan han visa sin ömma barmhärtighet och utföra underverk genom oss var och en för att föra dem som irrat sig bort tillbaka till fållan.