Steg 7

Ödmjukhet

Nyckelprincip: Be ödmjukt din himmelske Fader att ta bort dina brister.

Alla steg kräver ödmjukhet, men steg 7 kräver det allra mest: Be ödmjukt din himmelske Fader att ta bort dina brister. Det ödmjuka hjärta vi utvecklade i steg 6 fick oss att ställa oss på knä i steg 7 för att be Herren om att avlägsna våra brister. När vi nått fram till den punkten var vi redo att be utan annan motivation än vår önskan att bli ett i hjärta och sinne med vår himmelske Fader och Herren Jesus Kristus. Vi var inte längre nöjda med en förändring av vanor eller livsstilar. Vi var slutligen redo att låta Gud förändra vår innersta natur.

Steg 7 representerade för var och en av oss att vi överlämnade oss själva till Frälsaren så totalt att många av oss inte kunde låta bli att liksom Alma ropa i sitt hjärta: ”O Jesus, du Guds Son, förbarma dig över mig” (Alma 36:18). Äkta ånger fyllde vårt hjärta, inte bara för att vi hade lidit eller fått andra att lida, utan också därför att vi även i vårt tillfrisknande kände sorg över att vi fortfarande inte kunde avlägsna våra egna brister.

Efter att ha fått känna en del av Guds kärlek ville vi överge alla våra synder, även all benägenhet att synda, så att vi skulle kunna lära känna honom bättre. Slutligen, frivilligt och av allt vårt hjärta, överlämnade vi hela vår själ till Gud och bad honom förlåta oss och göra om oss till hans avbild. Vi hade slutligen kommit till insikt om att inget annat namn, inget annat sätt eller medel, kan ge oss fullständig förlåtelse för våra synder. Vi höll inte tillbaka någonting när vi vädjade till Fadern att han, i sin oändliga barmhärtighet, skulle förlåta oss för all vår stolthet, våra överträdelser och våra brister. Vi bad honom bevilja oss sin nåd, att vi genom honom skulle kunna hålla fast vid det här nya sättet att leva.

Herren påbörjade inte en sådan genomgripande förändring av hela vår karaktär förrän vi tillät honom att göra det. Steg 7 var vårt beslut. Vi var tvungna att ödmjuka oss medvetet. Vi behövde överge varje uns av självtillräcklig stolthet och erkänna att våra försök att rädda oss själva hade varit otillräckliga. Vi behövde känna och leva efter den sanning som kung Benjamin lärde – att vi alla är tiggare inför Gud och att vi inte har något hopp om frälsning genom våra egna ansträngningar, utan endast genom Jesu Kristi nåd och barmhärtighet (se Mosiah 2:21; 4:19–20).

Steg 7 markerade för var och en av oss det ögonblick när vi slutligen utan förbehåll hängav oss åt den eviga sanning som lärs ut i Mosiah 16:4: ”Hela människosläktet [gick] förlorat. Och se, de skulle ha varit evigt förlorade om Gud inte hade återlöst sitt folk från deras förlorade och fallna tillstånd.” Vår erfarenhet lärde oss att när vi tog steg 7 var vi inte ursäktade från det arbete som vi hade att utföra. Vi behövde fortfarande vara tålmodiga och ”sträva framåt med ståndaktighet i Kristus” (2 Ne. 31:20).

Vi hade inte blivit helt befriade från vår önskan att synda. Vi behövde lära oss att acceptera livet på Guds villkor och vänta på hans avsikter och hans val av tidpunkt – även när det gällde avlägsnandet av våra brister. När vi tog steg 7 lärde vi oss att leva med samma ödmjukhet och tålamod inför Gud som Alma och hans bröder visade när deras bördor blev lättade men inte borttagna: ”De underkastade sig glatt och med tålamod all Herrens vilja” (Mosiah 24:15). Vi övergav slutligen tanken att vi kunde fullkomliggöra oss själva, och vi accepterade sanningen att Gud vill att vi ska övervinna våra svagheter i det här livet genom att komma till Kristus och bli fullkomnade i honom. Vi upptäckte att genom hans nåd gjorde han det möjligt för oss att avstå från all ogudaktighet och förstå att frälsning inte kommer av vår egen kraft utan genom hans (se Moro. 10:32).

Varje steg kommer dock med en förmaning och steg 7 är inget undantag. Vi som har tagit de här principerna till oss måste varna dig för att du inte kan förvänta dig att ta det här steget utan ett offer – och det med rätta. I Läran och förbunden 59:8 befaller Herren: ”Du ska frambära ett offer åt Herren din Gud i rättfärdighet, ja, ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande.” Det här offret är själva kärnan i steg 7. När du känner smärtan av din egen pånyttfödelse, minns då att det är hans lidande, inte ditt, som tillförsäkrar dig återlösning från synden. Ditt offer är bara en ödmjuk påminnelse om hans ”stora och sista offer” för din skull (Alma 34:14).

När du lägger allt i Guds händer har du slutligen gjort allt du kan för att få hans omisskännliga vittnesbörd om att dina synder är förlåtna, att ditt förflutna verkligen hör det förgångna till. Liksom människorna som omvändes i Mormons bok kan du vittna om att du har ”besökts av den Guds Ande och kraft som [finns] i Jesus Kristus” (3 Ne. 7:21). Tillsammans med Alma kan du utropa: ”Jag [kunde] inte längre komma ihåg mina kval, ja, jag sönderslets inte längre av minnet av mina synder. O vilken glädje, och vilket förunderligt ljus jag såg! Ja, min själ fylldes av glädje, lika stor som min smärta hade varit” (se Alma 36:19–20).

Åtgärder

Sök kraften i Frälsarens försoning för att bli handlingskraftig i ditt personliga liv genom att begrunda sakramentsbönerna

En effektiv form för begrundan är att tänka på en vers eller en mening i skrifterna och be om att förstå innebörden och tillämpningen av den i ditt eget liv. Eftersom var och en av oss ingår det förbund som upprepas i sakramentsbönerna kan du begrunda dem.

Du kan följa profeternas uppmaning att tillämpa skrifterna i ditt liv genom att läsa Moroni 4:3 och 5:2 och ödmjukt begrunda de här heliga orden på ett personligt sätt, till exempel: ”O Gud, du evige Fader, [jag] ber dig i din Sons, Jesu Kristi, namn att välsigna och helga detta bröd för [min själ då jag] äter därav … samt [håller] de bud som han har gett [mig], så att [jag] alltid kan ha hans Ande hos [mig].”

Be ödmjukt att Gud ska hjälpa dig med det du inte klarar av själv

Genom att ha en enkel bön i hjärtat, till exempel att fråga Herren vad han vill att du ska göra, eller säga ”din vilja ske”, blir du ständigt påmind om ditt totala beroende av Herren. Guds kärlek, din kärlek till honom och hans kärlek till dig, bidrar till att du kan forma en relation som du kan hänge dig åt utan reservationer. Du sökte den kärleken alla de år du var fast i beroende. I steg 7 finner du ett sätt att uppnå frid genom att gå in i ”Herrens vila” (Moro. 7:3; se även Alma 58:11; Ezra Taft Benson, ”Jesus Kristus – Gåvor och förväntningar”, Nordstjärnan, feb. 1977, s. 56).

Studier och insikt

Följande skriftställen och uttalanden från kyrkans ledare kan hjälpa dig att slutföra steg 7. Använd de här skriftställena och frågorna för begrundan, studier och skrivande. Var ärlig och specifik när du skriver.

Välj att vara ödmjuk

”Som jag sa till er, att eftersom ni tvingades att ödmjuka er blev ni välsignade, tror ni inte då att de som verkligen ödmjukar sig för ordets skull blir ännu mera välsignade” (Alma 32:14)?

• De flesta av oss kommer till stödmöten i desperation, drivna av konsekvenserna av vårt beroende. Vi tvingades att vara ödmjuka. Men den ödmjukhet som beskrivs i steg 7 har en annan grund. Den är frivillig. Den är följden av ditt eget val att ödmjuka dig. Hur har dina känslor av ödmjukhet förändrats sedan du påbörjade tillfrisknandet?

Fylld med glädje

”De hade betraktat sig själva i sitt eget köttsliga tillstånd vara ringare än jordens stoft. Och de ropade alla med en röst och sa: O, förbarma dig, och låt Kristi försonande blod verka så att vi kan få förlåtelse för våra synder och så att våra hjärtan kan bli renade. Ty vi tror på Jesus Kristus, Guds Son, som skapade himmel och jord och allting och som ska komma ned bland människobarnen.

Och det hände sig att sedan de talat dessa ord kom Herrens Ande över dem så att de fylldes av glädje, eftersom de fått förlåtelse för sina synder och fått samvetsfrid tack vare den stora tro som de hade på Jesus Kristus som skulle komma” (se Mosiah 4:2–3).

• Kung Benjamins folk uppsände den typen av bön som vi uppsänder när vi tar steg 7. De kände frid och glädje när Herrens Ande kom över dem och förlät dem deras synder. Fundera över när du har upplevt sådana känslor. Skriv om hur det skulle vara att låta de här känslorna bli ditt sätt att leva.

Tro på Gud

”Tro på Gud. Tro att han är och att han har skapat allt, både i himlen och på jorden. Tro att han har all visdom och all makt, både i himlen och på jorden. Tro att människan inte förstår allt det som Herren kan förstå.

Och vidare: Tro att ni måste omvända er från era synder och överge dem och ödmjuka er inför Gud, och be i hjärtats uppriktighet om att han ska förlåta er. Och om ni nu tror allt detta, se då till att ni gör det.

Och vidare säger jag er som jag förut har sagt, att då ni kommit till kunskap om Guds härlighet, eller om ni har känt hans godhet och har smakat av hans kärlek och har fått förlåtelse för era synder, vilket orsakar en så stor glädje i era själar, så önskar jag dock att ni ska komma ihåg och alltid hålla i minnet Guds storhet och er egen intighet, och hans godhet och tålmodighet mot er, ni ovärdiga skapelser, och ödmjuka er intill ödmjukhetens djup och dagligen åkalla Herrens namn och stå fasta i tron på det som ska komma, det som talades genom ängelns mun. …

Om ni gör detta kommer ni alltid att fröjda er och vara fyllda av Guds kärlek och alltid behålla era synders förlåtelse. Och ni kommer att tillväxa i kunskapen om hans härlighet som har skapat er, eller i kunskapen om det som är rätt och sant” (Mosiah 4:9–12).

• Skriv med bönens hjälp en lista över det som kung Benjamin sa att vi måste göra. Vilket samband finns det mellan det här och att ta steg 7?

• Vilka löften var förbundna med att följa kung Benjamins undervisning? (Se sista versen.)

• Hur skulle ditt liv påverkas om du tog emot de här löftena?

Lyd lagen och befallningarna

”I denna avsikt blev ju lagen given, och därför har lagen blivit död för oss, och vi blir levandegjorda i Kristus på grund av vår tro. Ändå håller vi lagen för befallningarnas skull” (2 Ne. 25:25).

• Vi är ”levandegjorda i Kristus på grund av vår tro” på honom. Vad innebär det att lagen är död för oss? Varför fortsätter vi att hålla lagen eller lyda befallningarna, eller buden?

• Vad känner du i dag inför att hålla lagen?

• Varför är lydnad mot buden ett uttryck för din kärlek till Gud?

Guds kärlek

”När vi sätter Gud främst kommer allt annat att falla på plats eller också försvinna från våra liv. Vår kärlek till Herren avgör var vi placerar vår tillgivenhet, hur vi använder vår tid, de intressen vi ägnar oss åt och hur vi prioriterar” (se Ezra Taft Benson, Nordstjärnan, juli 1988, s. 3).

• Genom att ha lärt känna Guds barmhärtighet och godhet så långt har du troligen börjat känna Guds kärlek – kärlek till honom och kärlek från honom. Reflektera över och skriv om hur du har känt större kärlek medan du har gått från steg till steg.

• Hur är steg 7 din största kärlekshandling så här långt?

Ta på dig Kristi namn

”Den som gör detta ska bli funnen vid Guds högra sida, för han känner det namn varmed han kallas, för han ska kallas vid Kristi namn” (Mosiah 5:9).

• De flesta av oss tänker på att vi tar på oss Kristi namn i samband med dopet och sakramentet, vilket stämmer. Fundera ett ögonblick över vad det kan innebära att kallas vid Kristi namn och att ha samma goda anseende som han.

• Vad behöver du göra för att ”bli funnen vid Guds högra sida”? Vad ingår du förbund att göra när du döps och när du tar del av sakramentet?

• Skriv om de känslor du upplever när du tänker på hans villighet att ge dig sitt namn eller goda anseende i utbyte mot alla dina brister.

Överge dina svagheter

”En religion som inte fordrar att allt ska uppoffras har aldrig kraft till att frambringa den tro som är nödvändig för att erhålla liv och frälsning” (Joseph Smith, Lectures on Faith [1985], s. 69).

• En del som läser de här orden tänker att ”allt” betyder ägodelar. Hur har du genom att överlämna alla dina svagheter till Herren fått större insikt om vad det innebär att offra allting?