Besökslärarnas budskap
Aktivering
Studera materialet under bön och samtala om det med systrarna du besöker om så är lämpligt. Använd frågorna för att hjälpa dig stärka dina systrar och göra Hjälpföreningen till en verksam del av ditt liv. För mer information, gå till reliefsociety.lds.org.
Vår profet president Thomas S. Monson har uppmuntrat oss att ”nå ut till och rädda dem som behöver vår hjälp och lyfta dem till den högre och bättre vägen … Det är Herrens verk och när vi går Herrens ärenden är vi berättigade till Herrens hjälp.”1
För många år sedan besökte LaVene Call och hennes besökslärarkamrat en mindre aktiv syster. De knackade på dörren och en ung mor i morgonrock öppnade. Hon såg sjuk ut men de insåg snart att hon hade problem med alkohol. Besökslärarna satt och pratade med den kämpande unga modern.
När de hade gått sade de: ”Hon är ett Guds barn. Vi har ansvaret att hjälpa henne.” Så de besökte henne ofta. Varje gång kunde de se och känna en förändring till det bättre. De inbjöd systern till Hjälpföreningen. Fastän motvilligt började hon så småningom komma regelbundet. Efter uppmuntran kom hon och hennes make och dotter till kyrkan. Maken kände den Helige Anden. Han sade: ”Jag ska göra det som biskopen föreslår.” Nu är de aktiva i kyrkan och har beseglats i templet.2
Från skrifterna
Från vår historia
Att hjälpa dem som har gått vilse att komma tillbaka till Jesu Kristi evangelium har alltid varit en del av att vara sista dagars helig och medlem i Hjälpföreningen. President Brigham Young (1801–1877) sade: ”Må vi ha medlidande med varandra. … Och låt de som kan se vägleda de blinda tills de kan se vägen själva.”3
Eliza R. Snow, Hjälpföreningens andra generalpresident, erkände tacksamt arbetet som systrarna i Ogden i Utah hade gjort för att stärka varandra. ”Jag är väl medveten om att en stor mängd doneras [i form av tjänande] som aldrig når [upptecknings-]böckerna”, sade hon. Men eftersom hon insåg att en himmelsk uppteckning förs över systrarnas arbete när de sträcker sig ut mot dem vilkas hjärtan har kallnat, sade hon: ”President Joseph Smith sade att denna förening organiserats för att rädda själar. … En annan bok förs över er tro, er vänlighet, era goda gärningar och ord. … Inget går förlorat.”4