Tiondet stärker tro

Lourdes Soliz de Duran, Bolivia

Strax efter att vi hade gift oss flyttade min make och jag långt bort till en stad i östra Bolivia där vi var de enda medlemmarna i kyrkan. Min make var nyomvänd och vi ville följa alla Herrens bud.

Varje månad förvarade vi vårt tionde i ett kuvert tills vi kunde ge det till vår biskop. Min make var starkt övertygad om att om vi följde den här lagen så skulle vi välsignas och beskyddas. Min make var starkt övertygad om att om vi följde den här lagen så skulle vi välsignas och beskyddas.

Vi bodde i ett varmt, dyrt och obekvämt hotellrum medan vi letade efter ett hem att hyra. Vårt sökande var fruktlöst i många dagar. Det enda huset vi hittade var ett litet fint hus vars ägare bodde i en annan stad. Många hade försökt hyra huset men kunde aldrig få tag på ägaren.

En morgon när vi hade bett om vår situation knackade en ung man på vår dörr. Han sade att den som ägde huset hade kommit på ett kort besök. Min make rusade ut för att träffa henne medan jag fortsatte att be om att vi skulle få huset. När han kom tillbaka sade han att kvinnan hade hyrt ut huset åt oss till otroligt låg hyra. Det som gjorde vår glädje ännu större var att huset redan var möblerat. Just då hade vi bara två stora lådor och en resväska fullastade med våra saker.

Tiondelagen handlar inte om pengar utan om tro. Min make tjänade inte mycket, men när vi trofast betalade vårt tionde, välsignade Herren oss så att vi kunde hitta ett bra hem och försörja oss själva.