Rics nya bok
Laura Byrd bor i Oregon, USA.
”När jag är god och snäll och hjälper någon, känner jag mig så glad” (se ”A Happy Helper”, Children’s Songbook, s. 197).
Ric strök med händerna över guldbokstäverna på framsidan av sin nya bok. Hans vänner kom närmare.
”Vad coolt!” sade Jake. ”Jag har aldrig sett en röd Mormons bok förut.”
”Det ser ut som om du får plats med den i skjortfickan”, tillade Jarom.
”Det får jag”, sade Ric och stoppade den i fickan och tog upp den igen. Just då sade Primärs president välkomna till samlingsstunden, så pojkarna slutade prata. Men Ric kunde inte låta bli att snegla ner på sin bok då och då.
När Primär var över gick Ric förbi barntillsynen för att hämta sin lillasyster. Pappa var redan där.
”Har du sett mamma?” frågade pappa.
”Nej, men jag hoppas hon är klar att åka”, sade Ric. ”Jag är hungrig!”
Det kurrade i Rics mage när de väl hittade mamma, men han log när han såg att broder och syster Bird stod bredvid henne. Fast det var bara broder Bird som stod upp. Syster Bird satt i sin rullstol som vanligt. Mamma sade att syster Bird hade en sjukdom som kallas multipel skleros, eller MS, som gör att hon har svårt att använda sina muskler. Ibland har hon ont, men hon har alltid ett leende till alla. Broder och syster Bird var två av Rics favoritpersoner i församlingen.
”Nämen hej, unge man”, sade broder Bird och skakade Rics hand. ”Hur var Primär i dag?”
”Det var toppen! Jag fick visa alla den här.” Ric höll upp sin lilla röda bok.
”Vad är det?” frågade syster Bird.
”Det är min nya Mormons bok. Farmor och farfar skickade den till mig”, sade Ric och gav den till henne.
”Jag har aldrig sett en sådan Mormons bok”, sade syster Bird och vände på den lilla röda boken. ”Den är så liten och lätt. Jag tycker om att läsa Mormons bok, men mina händer blir så trötta av att hålla i skrifterna att jag måste sluta efter några minuter. Men den här skulle jag kunna hålla i länge.” Hon lämnade tillbaka den.
Ric tittade på sin fina bok. Sedan tittade han på syster Bird.
”Här, syster Bird. Jag vill att du ska ha den.” Ric lade tillbaka Mormons bok i hennes händer.
”Är du säker?” frågade broder Bird.
”Javisst”, sade han.
”O Ric, tack!” Syster Bird ögon fylldes med tårar. ”Genom att läsa skrifterna kan jag ta mig igenom de dagar när jag har ont. Din lilla bok kommer att vara till stor hjälp för mig.” Hon sträckte sig fram och gav honom en stor kram.
När de gick till bilen sade mamma: ”Du är väldigt tyst. Är du ledsen för att du gav bort boken?”
”Egentligen inte. Den var cool, men jag har ju en annan Mormons bok hemma. Förresten tycker jag att det som är inuti boken är viktigare än det som är utanpå.”
Mamma kramade kärleksfullt hans axel.
”Jag hoppas bara att farmor och farfar inte blir ledsna för att jag gav bort min Mormons bok.”
”Jag lovar dig att de inte blir det, Ric.”
Ric hade en känsla av att mamma hade rätt.