2013
’Kom till mig’
Maj 2013


”Kom till mig”

Genom sitt ord och exempel har Kristus visat oss hur vi kan närma oss honom.

Henry B. Eyring

Jag är tacksam att jag får vara med er under denna konferens för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Det här är hans kyrka. Vi tar på oss hans namn när vi träder in i hans rike. Han är Gud, Skaparen och han är fullkomlig. Vi är dödliga och underkastade döden och synden. Men i sin kärlek till oss och våra familjer ber han oss att vara honom nära. Här är hans ord: ”Närma er mig och jag skall närma mig er, sök mig flitigt och ni skall finna mig, be och ni skall få, bulta och det skall öppnas för er.”1

Under påsktiden påminns vi om varför vi älskar honom och om det löfte han ger till sina trofasta lärjungar att de ska bli hans älskade vänner. Frälsaren lovade oss detta och talade om för oss hur han, när vi tjänar honom, kommer till oss. Ett exempel återfinns i en uppenbarelse till Oliver Cowdery när han tjänade Herren tillsammans med profeten Joseph Smith i översättningen av Mormons bok. ”Se, du är Oliver, och jag har talat till dig på grund av dina önskningar. Samla därför dessa ord i ditt hjärta. Var trofast och flitig i att hålla Guds bud, och jag skall omsluta dig i min kärleks armar.”2

Jag har upplevt glädjen i att närma mig Frälsaren och att han då närmat sig mig. Det har oftast skett tack vare mina enkla handlingar av lydnad mot buden.

Ni har haft sådana upplevelser. Det kan ha varit när ni valde att komma till ett sakramentsmöte. Jag fick en sådan upplevelse en sabbat när jag var mycket ung. På den tiden tog vi sakramentet under ett kvällsmöte. Minnet av en dag för mer än 65 år sedan, när jag höll budet att samlas med min familj och de heliga, för mig fortfarande närmare Frälsaren.

Det var mörkt och kallt ute. Jag minns att jag kände ljus och värme i kapellet den kvällen med mina föräldrar. Vi tog emot sakramentet som delades ut av aronska prästadömsbärare och slöt förbund med vår himmelske Fader att alltid minnas hans Son och hålla hans bud.

Vid slutet av mötet sjöng vi psalmen ”Bliv kvar hos mig, det afton är” som innehåller orden: ”O Frälsare, bliv kvar hos mig.”3

Jag kände Frälsarens kärlek och närhet den kvällen. Och jag kände den Helige Andens tröst.

Jag ville än en gång tända de känslor av Frälsarens kärlek och hans närhet som jag kände under det sakramentsmötet i min ungdom. Så nyligen höll jag ännu ett bud. Jag forskade i skrifterna. Där visste jag att jag kunde gå tillbaka och genom den Helige Anden känna det som den uppståndne Herrens två lärjungar hade känt när han tackade ja till deras inbjudan att komma till deras hem och bli kvar hos dem.

Jag läste om den tredje dagen efter hans korsfästelse och begravning. Trofasta kvinnor och andra fann stenen bortrullad från graven och såg att hans kropp inte var där. De hade kommit av kärlek till honom för att smörja hans kropp.

Två änglar stod bredvid och frågade varför de var rädda, och sade:

”Varför söker ni den levande bland de döda?

Han är inte här, han har uppstått. Kom ihåg vad han sade till er, medan han ännu var i Galileen.

Han sade att Människosonen måste utlämnas i syndiga människors händer och korsfästas och uppstå på tredje dagen.”4

Markusevangeliet lägger till en uppmaning från en av änglarna: ”Men gå och säg till hans lärjungar och särskilt till Petrus: Han skall gå före er till Galileen, och där skall ni få se honom så som han har sagt er.”5

Apostlarna och lärjungarna hade samlats i Jerusalem. Precis som vi kanske skulle ha varit, var de rädda och förundrade när de talade med varandra om vad döden och rykten om att han uppstått innebar för dem.

Två av lärjungarna lämnade den kvällen Jerusalem och gick längs vägen till Emmaus. Den uppståndne Kristus visade sig längs vägen och gick med dem. Herren hade kommit till dem.

Lukasevangeliet låter oss vandra med dem:

”När de nu talades vid och överlade, närmade sig Jesus själv och slog följe med dem.

Men deras ögon var slutna, så att de inte kände igen honom.

Han frågade dem: ’Vad är det ni samtalar om?’ Då stannade de och såg bedrövade ut.

Och den ene som hette Kleopas sade till honom: ’Är du den ende främling i Jerusalem som inte vet vad som hänt de här dagarna?’”6

De berättade för honom om sorgen över att Jesus dött när de hade varit så säkra på att han skulle bli Israels Återlösare.

Det måste ha varit med kärleksfull stämma som den uppståndne Kristus talade med dessa två nedslagna och sörjande apostlar:

”Han sade till dem: ’Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt.

Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?’

Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna.”7

Sedan följde ett ögonblick som har värmt mitt hjärta sedan jag var liten pojke:

”När de närmade sig byn dit de var på väg, verkade det som han ville gå vidare.

Men de bad honom ivrigt: ’Stanna kvar hos oss! Det blir snart kväll och dagen går mot sitt slut.’ Då gick han in och stannade hos dem.”8

Frälsaren tog den kvällen emot inbjudan att komma in i sina lärjungars hus nära byn Emmaus.

Han låg till bords med dem. Han tog bröd, välsignade det, bröt det och gav åt dem. Deras ögon öppnades så att de kände igen honom. Då försvann han ur deras åsyn. Lukas nedtecknade för oss dessa välsignade lärjungars känslor: ”Och de sade till varandra: ’Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?’”9

Genast skyndade de två lärjungarna tillbaka till Jerusalem för att berätta för de elva apostlarna vad som hänt dem. I det ögonblicket visade sig Frälsaren igen.

Han gick igenom profetiorna om hans mission att sona sin Faders alla barns synder och bryta dödens band.

”Och han sade till dem: ’Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda,

och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.

Ni är själva vittnen om detta.’”10

Frälsarens ord är sanna såväl för oss som för hans lärjungar då. Vi är vittnen till detta. Och det underbara uppdrag vi tog på oss när vi döptes in i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga förklarades tydligt för oss av profeten Alma för hundratals år sedan vid Mormons vatten:

”Och det hände sig att han sade till dem: Se här är Mormons vatten (ty så kallades de), och eftersom ni nu önskar komma in i Guds fålla och kallas hans folk och är villiga att bära varandras bördor så att de kan bli lätta,

ja, och är villiga att sörja med dem som sörjer, ja, och trösta dem som står i behov av tröst och stå som vittnen om Gud alltid och i allting och överallt där ni må befinna er, ända intill döden, så att ni kan återlösas av Gud och räknas bland dem som hör till den första uppståndelsen så att ni kan få evigt liv –

säger jag nu till er: Om detta är ert hjärtas önskan, vad har ni då emot att döpas i Herrens namn som ett bevis inför honom på att ni har slutit förbund med honom om att ni skall tjäna honom och hålla hans bud, så att han än rikligare kan utgjuta sin Ande över er?

Och när nu folket hört dessa ord, klappade de händer av glädje och utropade: Detta är vårt hjärtas önskan.”11

Vi har slutit förbund om att både lyfta de nödställda och att vara vittnen om Frälsaren så länge vi lever.

Vi kan bara göra detta ständigt om vi känner kärlek till Frälsaren och hans kärlek till oss. När vi är trogna de löften vi avgett känner vi vår kärlek till honom. Den kommer att växa eftersom vi känner hans kraft och hur han närmar sig oss när vi tjänar honom.

President Thomas S. Monson har ofta påmint oss om Herrens löfte till sina trofasta lärjungar: ”Och den som tar emot er, hos honom skall även jag vara, ty jag skall gå framför ert ansikte. Jag skall vara på er högra sida och på er vänstra, och min Ande skall vara i era hjärtan och mina änglar runtomkring er för att upprätthålla er.”12

Det finns ett annat sätt som du och jag har känt att han kommer närmare oss. När vi tjänar honom i hängivenhet närmar han sig våra kära i våra familjer. Varje gång jag har kallats att flytta eller lämna min familj i Herrens tjänst, har jag med tiden sett att Herren välsignade min hustru och mina barn. Han förberedde kärleksfulla tjänare och möjligheter att dra min familj närmare honom.

Ni har känt samma välsignelse i era liv. Många av er har närstående som är på väg bort från vägen till evigt liv. Ni undrar vad mer ni kan göra för att föra dem tillbaka. Ni kan lita på att Herren närmar sig dem när ni tjänar honom i tro.

Ni minns Herrens löfte till Joseph Smith och Sidney Rigdon när de var borta från sina familjer i hans ärenden: ”Mina vänner Sidney och Joseph: Era familjer befinner sig väl. De är i mina händer, och jag skall göra med dem som det synes mig gott, ty i mig är all makt.”13

Liksom Alma och kung Mosiah har en del trofasta föräldrar som tjänat Herren så länge och så väl ändå haft barn som irrat sig bort trots föräldrarnas offer till Herren. De har gjort allt de kunde utan att det tycks göra någon skillnad, trots kärleksfulla och trofasta vänners hjälp.

Alma och de heliga på hans tid bad för hans son och kung Mosiahs söner. En ängel kom. Era böner och bönerna från de som utövar sin tro får Herrens tjänare att komma för att hjälpa dina familjemedlemmar. De kommer att hjälpa dem att välja vägen hem till Gud, även när de angrips av Satan och hans efterföljare, vilkas avsikt är att förgöra familjerna i detta liv och i evigheten.

Ni minns de ord som ängeln sade till Alma den yngre och Mosiahs söner i deras uppror: ”Och vidare sade ängeln: Se, Herren har hört sitt folks böner och likaså bönerna från sin tjänare Alma, som är din far. Ty han har bett med stor tro för dig att du skulle bringas till kunskapen om sanningen. I denna avsikt har jag kommit för att övertyga dig om Guds kraft och myndighet, så att hans tjänares böner kan besvaras enligt deras tro.”14

Mitt löfte till er som ber och tjänar Herren kan inte vara att ni kommer att få alla välsignelser ni önskar för er själva och er familj. Men jag kan lova er att Frälsaren närmar sig er och välsignar er och er familj med det som är bäst. Ni kommer att känna trösten av hans kärlek och känna svaret i att han närmar sig när ni sträcker ut er arm i tjänande till andra. När ni binder om de lidandes sår och erbjuder reningen i hans försoning till dem som sörjer i synd, hjälper Herrens kraft er. Hans armar är utsträckta med era för att hjälpa och välsigna vår himmelske Faders barn, även de i er familj.

En underbar hemkomst är förberedd för oss. Vi kommer då att se uppfyllelsen av vår älskade Herres löfte. Det är han som välkomnar oss in i det eviga livet med honom och vår himmelske Fader. Jesus Kristus beskrev det på detta sätt:

”Sök att frambringa och upprätta mitt Sion. Håll mina bud i allting.

Och om du håller mina bud och håller ut intill änden skall du få evigt liv, vilken gåva är den största av alla Guds gåvor.”15

”Ty de som lever skall ärva jorden och de som dör skall vila från allt sitt arbete, och deras gärningar skall följa dem och de skall få en krona i min Faders boningar som jag har berett åt dem.”16

Jag vittnar om att vi genom Anden kan följa vår himmelske Faders uppmaning: ”Denne är min älskade Son. Hör honom!”17

Genom sitt ord och exempel har Kristus visat oss hur vi kan närma oss honom. Varje barn till vår himmelske Fader som har valt att träda in i hans kyrka genom dopets port kommer att få möjlighet i det här livet att undervisas om hans evangelium och höra hans uppmaning från hans kallade tjänare: ”Kom till mig.”18

Var och en av hans förbunds tjänare i hans rike på jorden och i andevärlden får vägledning från honom genom Anden när de välsignar och tjänar andra i hans ställe. Då känner de hans kärlek och finner glädje i att komma närmare honom.

Jag är ett vittne till Herrens uppståndelse lika säkert som om jag hade varit där den kvällen med de två lärjungarna i huset vid vägen till Emmaus. Jag vet att han lever lika säkert som Joseph Smith gjorde när han såg Fadern och Sonen i ljuset av en underbar morgon i en lund i Palmyra.

Detta är Jesu Kristi sanna kyrka. Endast i de prästadömsnycklar som president Thomas S. Monson bär finns makt att besegla oss som familjer för att leva för evigt med vår himmelske Fader och Herren Jesus Kristus. Vi kommer på domens dag att stå inför Frälsaren, ansikte mot ansikte. Det kommer att vara en glädjens stund för dem som har närmat sig honom i hans tjänst i detta liv. Det kommer att vara härligt att få höra orden: ”Bra, du gode och trogne tjänare.”19 Det vittnar jag om som vittne till den uppståndne Frälsaren och vår Återlösare i Jesu Kristi namn, amen.