Lyckan har inget pris

Abelino Grandez Castro, Peru

Nyligen var jag på banken för att ta ut pengar som jag skulle betala mina anställda med. Innan kassören gav mig pengarna bad jag honom byta ut några 200-sol-sedlar mot några 50-sol-sedlar. Kassören växlade pengarna åt mig men jag tyckte det såg ut som om han gjorde ett misstag när han räknade sedlarna.

Han gav mig 50-sol-sedlarna och jag tog ett steg tillbaka för att vänta på resten. Medan jag väntade räknade jag pengarna. Jag hade gett kassören 1 200 sol, men han gav tillbaka 2 200 sol — 1000 sol för mycket. Då blev jag frestad. Jag sade till mig själv att banken hade gott om pengar. Men jag visste innerst inne att pengarna inte var mina. Jag måste lämna tillbaka dem.

Ett ögonblick senare kallade kassören tillbaka mig för att slutföra transaktionen. Han räknade uttaget och när han gav mig pengarna frågade han: ”Var det något annat?”

”Ja”, sade jag. ”Jag gav dig 1 200 sol att växla till en mindre valör, men du gav tillbaka 2 200 sol.”

Sedan gav jag honom 2 200 sol. Med darrande händer räknade han pengarna två gånger. Han kunde knappt tro sina ögon. Han tittade på mig och försökte prata, men han kunde bara säga ”tack så mycket” två gånger.

Jag var glad när jag gick därifrån. Den veckan förberedde jag en lektion för de unga männen i min församling om att övervinna frestelser. Det var härligt att kunna berätta för dem om min upplevelse på banken.

”Du skojar!” sade några av dem. ”Det var ju tusen sol du gav tillbaka!”

”Lyckan har inget pris”, svarade jag med ett leende.

Jag är så tacksam för den upplevelsen som stärkte både mitt vittnesbörd och de unga männens vittnesbörd om hur viktigt det är att stå emot frestelser.