Frances J. Monson nyligen bortgången
Första gången jag såg Frances visste jag att jag funnit den rätta”, sade president Thomas S. Monson när han beskrev uppvaktningen.1 Den vetskapen bekräftades gång på gång under Frances Beverly Johnson Monsons liv då hon tjänande tillsammans med och stöttade maken.
Syster Monsons jordiska liv var till ända den 17 maj 2013, då hon 85 år gammal avled stilla av åldersrelaterade orsaker.
Syster Monson drog aldrig uppmärksamhet åt sig medan hon åtföljde president Monson på besök till äldre och till personer med sviktande hälsa. Hon var en källa till styrka för honom när han kallades som biskop i unga år, och hon tjänade vid hans sida när han presiderade över Kanadamissionen från 1959 till 1962. Hennes stöttande tjänande fortsatte när hennes älskade ”Tommy” kallades som generalauktoritet och när han verkade i de tolv apostlarnas kvorum, i första presidentskapet och som president för kyrkan.
”Hon älskade min far högt och förstod vilka talanger och gåvor han hade fått. Hon gladdes åt att stödja honom och hjälpa honom att förhärliga sina talanger”, säger Ann Monson Dibb, deras dotter.2
Frances föddes den 27 oktober 1927 som dotter till Franz E. Johnson och Hildur Booth Johnson. Hon gifte sig med Thomas S. Monson i Salt Lake-templet den 7 oktober 1948. Hon verkade i ämbeten i Hjälpföreningen och Primär, var en begåvad musiker, hade ett stort sinne för humor och tyckte mest av allt om att vara hustru, mor, far- och mormor och gammelfarmor/-mormor.
Syster Dibb säger att hennes mamma ”alltid lyssnade och kanske gav något litet råd om vad hon skulle göra om hon vara i samma situation. … Hennes ständiga exempel … är det som har haft störst inflytande på mitt liv. Det rådde aldrig något tvivel om vad hon trodde på, vad hon skulle göra, vad hon förväntade sig att andra gjorde. Hon exemplifierade vad man bör vara som sista dagars helig, som kristen.”3
”Jag har aldrig hört Frances klaga på mitt ansvar i kyrkan en enda gång”, har president Monson sagt. Han säger att hon var ”en kvinna med stilla och oerhört mäktig tro”.4