Du får inte komma in hit
Bonnie Marshall, Utah, USA
Min make John var en stor karl. Han var en och nittiofem lång och vägde över nittio kilo. För honom var en flygtur i turistklassen i bästa fall obekväm, i sämsta fall smärtsam.
I augusti 2006 kallades vi att verka som utbildningsmissionärer vid Brigham Young-universitetet på Hawaii. När det var dags att återvända hem fasade vi för vad han skulle behöva utstå under flygturen tillbaka till fastlandet. Under incheckningen blev vi glada över att upptäcka att det fanns en plats kvar i första klass, så vi uppgraderade hans biljett. Han skulle få sitta bekvämt med gott om utrymme för sina långa ben.
Efter ungefär halva resan bestämde jag mig för att gå och se hur det var med honom. När jag kom fram till förstaklassområdet ställde en flygvärdinna sig i dörröppningen för att hindra mig.
”Kan jag stå till tjänst?” frågade hon.
”Jo, jag skulle vilja prata med min make en stund”, svarade jag.
”Jag är ledsen”, sade hon vänligt men bestämt, ”men du får inte komma in hit”.
”Men det är min make, och jag ska bara prata med honom en minut.”
Hon stod kvar i dörröppningen och sade: ”Jag är ledsen men du får inte komma in hit. Jag kan ge din make ett meddelande och om du vill kan han komma till dig. Men regeln är att bara förstaklasspassagerare får vara i det här området.”
Jag blev lite ställd för ett ögonblick, men eftersom hon var så envis gick jag lugnt tillbaka till min plats i turistklassen.
Jag började tänka på de tre härlighetsgraderna som nämns i skrifterna och av profeterna. Vi läser att Kristus ska besöka dem som är i terrestriala riket (se L&F 76:77) och tjänande änglar ska besöka dem som är i telestiala riket (se L&F 76:88), men de som är i de lägre rikena kan aldrig komma upp till celestiala riket (se L&F 76:112; se också L&F 88:22–24). Med tanke på det som hänt kände jag att jag just hade fått en glimt av hur det kan vara för dem som kommer till de lägre rikena. Hur skulle de känna om de fick höra: ”Jag är ledsen men du kan inte komma in hit”?
Omkring fem månader senare dog min make i cancer. Min upplevelse på flygplanet ger mig en extra sporre att leva så att jag aldrig ska behöva höra de där orden igen — åtminstone inte på den andra sidan slöjan.