Tillflykt i evangeliet
Medlemmarna i Kenya utmärker sig när de följer evangeliet och skapar en tillflykt undan världen.
Med över tre miljoner invånare är Nairobi den mest tätbefolkade staden i östra Afrika. Det är en hektisk plats full av bilar, lastbilar och mutatus — skåpbilar som används i ett privat bussystem — som rusar genom gatorna. Det är en stad med järnvägar, turism och industrier och platsen för kontinentens näst äldsta börshandel.
Men lite längre söderut, mindre än en mil från hjärtat av Kenyas huvudstad, kommer man till den stilla landsbygden. I Nairobis nationalpark är marken skyddad och ser ut som den gjorde för hundratals år sedan. Med stadens silhuett i bakgrunden ser man giraffer, bufflar, gnuer, zebror, flodhästar, koantiloper, älgantiloper och noshörningar gå och beta. Lejon sover under akaciaträden. Parken ger de här djuren en tillflyktsort undan civilisationens tryck.
Runtom i Kenya finns mindre tillflyktsorter av ett annat slag. Kyrkans medlemmar har skapat tillflyktsorter undan världens tryck. Genom att följa evangeliet skapar de heliga platser att stå på (se L&F 45:32; 87:8).
Värderingar ger styrka
Opra Ouma säger att hon får styrka att följa evangeliet genom att tänka på unga kvinnors värderingar. ”Även när jag inte är tillsammans med andra ensamstående unga vuxna kan jag, när jag är ute i världen, tillämpa unga kvinnors värderingar och vara trygg”, säger hon.
Opra hörde talas om de här värderingarna innan hon döptes. När Opra var 17 år såg hon missionärerna ute på en gata och undrade vilka de var. Hon studerade evangeliet i ett år och döptes efter att ha fyllt 18. De sista dagars heligas gemenskap stärker henne andligt.
”När jag är i kyrkan med andra unga ensamstående vuxna känner jag mig trygg, men när jag är utanför känner jag mig inte så trygg eftersom jag för det mesta är den enda medlemmen i gruppen”, säger hon. ”Ibland är det svårt eftersom världens normer och kyrkans normer skiljer sig helt åt.”
Håller fast vid ledstången
Skriftstudier har hjälpt Stephen Odhiambo Mayembe att hitta svaren som han säger att vi inte kan hitta själva. ”Genom att studera skrifterna kan vi få svar på några av problemen vi har i vårt dagliga liv”, säger han. ”Och genom att studera skrifterna får vi modet att härda ut till änden eftersom skrifterna alltid är där och undervisar och talar om för oss vad vi ska göra.”
Genom att studera Mormons bok fick Stephen ett vittnesbörd om kyrkan. Under ett besök hos en faster som var medlem bjöd hon med honom till kyrkan. När han hade börjat läsa Mormons bok bad han om att få veta om den var sann, och han fick svar.
Han säger att genom att läsa skrifterna får han hjälp att följa kyrkans normer också när andra runtomkring honom ifrågasätter hans tro. ”Sedan jag har blivit medlem i kyrkan har min tro stärkts, och därför kan jag säga att jag inte kan rubbas [se Jakob 7:5]”, säger han.
Väntar på Herren
Sharon Poche har upptäckt att beslutet att vara annorlunda gör det lättare att följa evangeliet. Hon är fast besluten att hålla buden, och hennes vänner respekterar det valet. Hon väljer att hålla sig borta från situationer som kan göra det svårt att leva rättfärdigt.
”När man befinner sig på den linjen, den ytterst tunna linjen, blir det svårt eftersom man kan falla när som helst”, säger hon om linjen mellan gott och ont.
Sharon hittade kyrkan som fjortonåring, när hennes mamma bestämde sig för att döpas. Det krävdes stor ansträngning att läsa Mormons bok eftersom Sharon, som tillhör Nandistammen, har kalenjin som modersmål. Trots svårigheterna började hon studera Mormons bok på engelska. ”Jag hade en känsla av att det här var något bra och hade en varm känsla inom mig, så jag fortsatte. Jag bad tills jag visste att den var sann”, säger hon.
Sharon ville döpas, men hennes pappa tillät det inte. Så i fyra år gick Sharon i kyrkan och var med på seminariet och ungdomsaktiviteter medan hon väntade på en chans att få bli medlem i kyrkan.
När Sharon blev 18 döptes och konfirmerades hon. Hon gick på college och studerade psykologi. Hon gifte sig med Joseph Poche i februari 2013. En kort tid därefter reste de till templet i Johannesburg i Sydafrika för att beseglas. Hon säger att genom att studera evangeliet har hon fått hjälp att fokusera på det som är viktigt i en värld som lätt kan vara distraherande.
”Jag vet vad livet handlar om och varför vi är här på jorden” säger hon. ”Den kunskapen hjälper mig att fokusera på det som är viktigast.
Ökande styrka
I Nairobis nationalpark finns en tillflyktsort för svarta noshörningar. Där föds dessa utrotningshotade djur upp och flyttas till andra parker för att djurbeståndet ska återställas; noshörningarna har varit nära att utrotas. Platsen har erkänts som en av de mest framgångsrika och viktiga tillflyktsorterna i Kenya.
På liknande sätt är evangeliet en tillflyktsort dit kyrkans medlemmar kan komma, bli stärkta, få mod att sprida evangeliet och skapa fästningar av tro.
Opra Ouma
Stephen Odhiambo Mayembe
Joseph och Sharon Poche
Nedan: Noshörningar betar i Nairobis nationalpark.