Arbete tjänande och andligt oberoende
Välsignelserna av hårt arbete och tjänande går utöver enbart timlig hjälp.
Murare som 16-åring
Det är viktigt att vi lär oss att arbeta hårt när vi är unga. Hårt fysiskt arbete är en del av livet. Jag lärde mig det tidigt när jag kallades till en särskild servicemission för att hjälpa till att bygga möteshus. Jag var bara sexton år och hade just blivit klar med skolan. Jag blev tilldelad murarlaget. Det var hårt arbete men jag älskade det.
Vi delades in i grupper och reste från Sverige, där jag bodde, till flera andra länder i närheten. På varje plats ordnade vi så att vi kunde bo hos en medlem från den lokala församlingen. Jag imponerades av hur villiga de goda, solida medlemmarna i kyrkan var att öppna sitt hem och bidra med vad de kunde. De hade inte något överflöd av pengar men de hade en önskan att tjäna.
De flesta av de unga männen som kallades till de här byggnadsmissionerna var äldre, men jag var sexton år. Jag verkade senare som proselyterande missionär när jag var nitton. När min bror och jag fick våra kallelser, sade pappa till oss: ”Även om det är ett tillfälligt avbrott i era fortsatta studier vill jag ha söner som tidigt lär sig att tjäna i kyrkan. Den erfarenheten blir en grund till hur ni lever ert liv.” I dag är det en prioritet för unga män att tacka ja till kallelsen att verka som proselyteringsmissionär.
När jag fick kallelsen att verka på den här missionen var jag lite nervös, men jag tvekade inte att tacka ja. Jag hade sedan jag var liten fått lära mig att säga ja när jag blir ombedd att tjäna på olika sätt i Herrens verk. Så jag kände mig mer glad än jag kände mig nervös. Det var en underbar upplevelse att få hjälpa till att bygga kyrkans möteshus.
Vittnesbörd och oberoende
Jag vet att det är genom att tjäna andra som vi kan få en kärlek till och ett vittnesbörd om evangeliet. Under tiden som jag var ifrån min familj som ung man lärde jag mig att jag behövde ta ansvar för mitt liv — inte bara fysiskt sett utan också andligt sett. Jag lärde mig också hur man verkligen lyssnar på och följer Andens maningar.
Men de där känslorna och förmågorna kom inte bara under min tid som byggnadsmissionär. Mitt vittnesbörd och min önskan att tjäna påbörjades tidigare. Som liten var jag blyg, och jag hade till och med svårt att prata på grund av min osäkerhet. Men när jag engagerade mig i tjänande blev jag gradvis stärkt — steg för steg. Jag fick möjligheter att lära, tjäna och växa genom kallelser och uppgifter i vår gren. Jag verkade med iver (se L&F 58:27). Jag lärde mig att i livet är inte startpunkten detsamma som slutmålet. Startpunkten är början till ett liv i förändring.
Ett löfte till hjälp för oss
Nyckeln till att åstadkomma den förändringen är att alltid minnas vilka vi är. Vi är söner och döttrar till vår himmelske Fader. Var och en av oss föddes med ett löfte: När vi ingår och förblir trogna mot förbunden och gör vårt bästa med våra omständigheter, talanger och förmågor, kommer vi att återvända till vår himmelske Fader med heder. Det är en del av vårt eviga perspektiv, och vi måste komma ihåg att vi inte är ensamma. Vår himmelske Fader ger oss kraft och förmåga att möta våra utmaningar.
Det var genom upplevelserna jag hade medan jag tjänade som ung som jag började stärka min tillit till Herren. Läran och förbunden 121:45 uppmuntrar oss att låta vår ”självtillit växa sig stark i Guds närhet”. När du är engagerad i att tjäna Herren känner du hans ande, du känner hans kärlek och du lär dig förstå att fastän livet är en prövning så är du inte ensam. När du lever rättfärdigt och tjänar får du hjälp och kraft utöver din egen.