2013
Jag är kristen
Augusti 2013


Jag är kristen

Kathy Fjelstul Craig, Arizona, USA

Jag är lärare för en andraklass i ett samhälle där sista dagars heliga är välkända. Därför blev jag överraskad en dag när en medarbetare berättade vad en annan lärare hade sagt om mig. Läraren hade sagt: ”Visste du att Kathy Craig inte är kristen?”

Det gjorde ont. Jag hade just förlorat min make sedan 28 år och jag hade känt mig närmare Frälsaren och min himmelske Fader än vid någon annan tidpunkt i mitt liv. Jag förstod att jag behövde bära mitt vittnesbörd för den här läraren, men jag var inte säker på hur. Jag ville inte förolämpa henne, men jag ville verkligen att hon skulle veta att sista dagars heliga är kristna.

Morgonen därpå viskade den Helige Anden till mig vad jag skulle säga. När jag låg i sängen tänkte jag på alla målningar jag hade hemma av Jesus Kristus. Varje målning betydde något särskilt för mig och hade anknytning till en speciell tidpunkt i livet. När jag tänkte på målningarna fick jag känslor som påminde mig om den kärlek jag har till Frälsaren.

En av målningarna är en skildring av när Frälsaren lugnade den stormiga sjön. Den påminde mig om att han övervinner allt och att jag genom honom också kan övervinna allt, även sorgen över att ha förlorat min make.

När jag fortsatte tänka på målningarna överväldigades jag av en känsla av tacksamhet för de välsignelser som jag fått tack vare att jag tillhörde Frälsarens kyrka.

Den morgonen i skolan gick jag in på min kollegas rum och sade att jag ville att hon skulle veta att jag var kristen. Jag frågade henne: ”Hur många målningar av Frälsaren har du hemma hos dig?” Hon sade att i stället för målningar hade hon två kors hemma.

Jag berättade för henne om målningarna av Frälsaren hemma hos mig och vad scenerna som skildrades i målningarna betydde för mig. Sedan bar jag mitt vittnesbörd om Jesus Kristus och hans försoning.

Jag sade också till min medarbetare att det bara var tack vare min kunskap om Jesus Kristus som jag hade överlevt det senaste året. Jag berättade hur hans ömma barmhärtighet hade hjälpt mina barn och mig igenom den svåra tiden när vi förlorade en far och make.

Jag kramade om henne innan jag gick och hon bad uppriktigt om ursäkt. Det rådde ingen tvekan i mitt hjärta om att hon visste att jag, en medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, är kristen.