Fyra råd till vägledning
Från ett tal under ett andligt möte vid Brigham Young-universitetet den 16 januari 1973.
Gud vägleder dig i din beslutsamhet att tjäna honom och hålla hans bud när du lyssnar, när du lär dig, när du arbetar och när du visar kärlek.
Jag har fattat några beslut som jag vill berätta om, och jag hoppas att du också vill göra samma val. För det första: Jag ska lyssna. För det andra: Jag ska lära. För det tredje: Jag ska arbeta. Och för det fjärde: Jag ska visa kärlek. De här fyra besluten kan mycket väl komma att avgöra vår bestämmelse.
Lyssna
Jag hoppas att du lyssnar på din mamma och att du lyssnar på din pappa. Båda knäböjer varje morgon och varje kväll och ber för dig. De ber vår himmelske Fader att vaka över dig och vägleda dig i dina val, så att du så att säga är försiktig i ditt uppträdande. Jag tror att när vi ger erkännande åt våra föräldrar och det faktum att de bryr sig om dig och om mig, då hedrar vi dem, och orden som ekar från Sinais berg får personlig betydelse: ”Hedra din far och din mor” (2 Mos. 20:12).
Jag förmodar att vi lyssnar till profeternas ord. Jag hoppas också att vi lyssnar på den Helige Andens viskningar. Jag lovar att om våra öron är inställda på den Helige Anden, om vi har en önskan att vara rättfärdiga inom oss, och vårt uppträdande återspeglar den önskan, ska vi vägledas av den Helige Anden.
Jag hoppas att jag alltid ska lyssna på den Helige Andens viskningar, att du och jag varje dag under året må ha möjlighet att följa dessa maningar och vår himmelske Faders maningar och vägledande inflytande. Därför lovar jag att lyssna.
Lära
För det andra: Jag ska lära. Det räcker inte att bara lyssna om vi inte lär oss något. Jag lovar att lära mig mer av skrifterna, och förhoppningsvis får också du samma förmån. Vore det inte underbart om vi kunde ta Herrens råd till vårt hjärta: ”Sök i de bästa böcker efter visdomsord. Sök lärdom, ja, genom studier och även genom tro” (L&F 88:118). Låt oss lära av standardverken, men låt oss också lära av kyrkans ledare och av dem som står oss närmast.
Jag tror till exempel att jag kan lära mig tålamod genom att studera vår Herre och Frälsares liv bättre. Kan du föreställa dig hur besviken han måste ha blivit, med tanke på att han hade nycklarna till evigt liv, med tanke på att han hade vägen för dig och för mig att få inträde till Guds celestiala rike, när han tog sitt evangelium till folket i tidens mitt och såg dem förkasta honom och hans budskap? Ändå visade han tålamod. Han påtog sig sitt ansvar i livet, ända till korset, och till Getsemane örtagård dessförinnan. Jag hoppas att kunna lära mig tålamod av Herren.
Jag uppmanar dig att tillsammans med mig lova: Jag ska lära.
Arbeta
Och så nummer tre: Jag ska arbeta. Det räcker inte att önska, det räcker inte att drömma, det räcker inte att lova. Vi måste handla. Herren sade: ”Den som svingar skäran av all sin kraft … samlar ett förråd så att han inte omkommer” (L&F 4:4; kursivering tillagd). Och Nephi förkunnade: ”Jag skall gå och göra det som Herren har befallt” (1 Nephi 3:7). Det var Jakob som sammanfattade denna lärdom: ”Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva” (Jak. 1:22).
En sommar för ett antal år sedan, till exempel, hade jag en ledig helg. Men Anden manade mig att fullfölja ett ansvar. Jag gick ombord på ett plan till Kalifornien. När jag satte mig ner var sätet bredvid mig tomt. Men så småningom satte sig en vacker ung kvinna där. Jag lade märke till att hon läste en bok. Som man brukar sneglade jag på titeln. Författaren var en medlem i de tolv apostlarnas kvorum. Jag sade till henne: ”Å, du måste vara mormon.”
Hon svarade: ”O nej, varför frågar du det?”
Jag svarade: ”Jo, du läser en bok som är skriven av en framstående medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.”
Hon sade: ”Verkligen? En vän gav den till mig men jag vet inte så mycket om den. Men den har i alla fall gjort mig nyfiken.”
Sedan undrade jag. Skulle jag vara framfusig och berätta lite mer om kyrkan? Då kom jag att tänka på Petrus ord: ”Var alltid beredda” (1 Petr. 3:15). Jag bestämde att det här var ett tillfälle när jag skulle bära mitt vittnesbörd. Jag hade förmånen att besvara hennes frågor om kyrkan — intelligenta frågor som kom från ett hjärta som sökte efter sanningen. Jag frågade om jag kunde få ordna så att två missionärer besökte henne. Jag frågade om hon ville besöka vår gren för ensamstående vuxna i San Francisco. Hon tackade ja. När jag kom hem skrev jag till stavspresidenten och gav honom denna information. Kan du föreställa dig min glädje när jag senare fick ett samtal från den stavspresidenten där han sade att hon hade blivit den nyaste medlemmen i kyrkan. Jag var överlycklig.
Jag inser att jag har ett ansvar att arbeta.
Visa kärlek
Och sedan det sista löftet: Jag ska visa kärlek. Minns du svaret Frälsaren gav till en laglärd som frågade: ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?”
Och han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv’” (Matt. 22:36–39).
Det var den engelske pjäsförfattaren William Shakespeare som skrev: ”Den älskar ej, som tiger med sin kärlek.”1 Hur kan du och jag visa vår kärlek till Gud och kärlek till våra medmänniskor? Genom lydnad mot Guds bud och hans tjänares råd. Vi har förmånen att lyda tiondelagen, att lyda morallagarna, att i varje del av vårt liv lyda vår himmelske Faders ord.
Vår himmelske Fader kan uppskatta vår kärlek till honom genom hur väl vi tjänar honom och hur väl vi tjänar våra medmänniskor.
Valet är ditt
Fyra löften: Jag ska lyssna, jag ska lära, jag ska arbeta, jag ska visa kärlek. När vi uppfyller dessa löften kan vi ha vår himmelske Faders vägledning och erfara sann glädje i vårt liv.
Valet är ditt, och valet är mitt, med detta i åtanke att våra val, våra beslut avgör vår bestämmelse. Gud vägleder dig i din beslutsamhet att tjäna honom och hålla hans bud när du lyssnar, när du lär, när du arbetar och när du visar kärlek.