Jag kände igen profetens röst

Miriam Ruiz, Utah, USA

Illustration of young adult woman in bed. There is a radio by her bed

En söndagskväll omkring tre månader efter att jag hade flyttat från mitt hemland Mexiko till Förenta staterna för att studera, gick jag igenom flera radiokanaler för att hitta lite bra söndagsmusik. Medan jag lyssnade på flera lokala kanaler hörde jag en välkänd röst och stannade upp.

Jag anade att rösten tillhörde president Gordon B. Hinckley (1910−2008) som var kyrkans president vid den tiden. Det slog mig att det var märkligt att jag kunde känna igen hans röst. Jag var van vid att lyssna på generalkonferenser, KUV:s brasaftnar och andra utsändningar via en spansk tolk som talade över talarens röst. Men på något sätt visste jag att rösten på radion tillhörde president Hinckley.

Jag var ännu inte så bra på engelska att jag förstod vad han sa, men jag lyssnade på talet på radion i alla fall. Hans röst gav mig en känsla av frid. När talet var över sa radioprataren: ”Vi har just lyssnat till president Gordon B. Hinckley.”

Jag visste att Herren talar genom sina tjänare och oavsett om budskapet kommer genom hans röst eller genom hans profeters röst, så är det detsamma (se L&F 1:38).

Jag tänkte på hur ovanligt det var att jag hade känt igen president Hinckleys röst. Det fick mig att inse att jag alltid vill kunna känna igen rösten som Herren använder för att kommunicera med sina barn – oavsett källan.

”Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig” (Joh. 10:27).

I en värld fylld av många röster – många ”kanaler” – att gå igenom, hoppas jag att jag alltid kan vara på rätt våglängd så att jag känner igen min Herdes och hans tjänares röst och är villig att följa deras råd.