När tvivel och frågor uppstår
Frågor är en viktig del av vår eviga tillväxt, och när vi söker efter svar på Herrens sätt kan vi komma närmare vår himmelske Fader.
Illustrationer Beth Jepson
Till stor del på grund av internet är det inte ovanligt att kyrkans medlemmar stöter på sådant som får dem att ifrågasätta sina trosuppfattningar. Vissa medlemmar anser att de frågor som kommer upp är förvirrande och undrar om det är acceptabelt att ha frågor om sin tro.
Det är viktigt att förstå att det är bra att ha frågor. Faktum är att frågor som ställs i tro är viktiga för vår andliga tillväxt. Men uppriktiga frågor är inte detsamma som tvivel.
Frågor kontra tvivel
Vad är då skillnaden mellan frågor och tvivel? Vi uppmuntras att ställa frågor när vi har en uppriktig önskan att få större kunskap och tro. Många forntida och nutida uppenbarelser har kommit till följd av en uppriktig fråga.1 Den mest förekommande uppmaningen i skrifterna är den att söka och fråga för att finna något. Uppriktiga frågor är sådana som ställs med ”ärligt uppsåt” (Moroni 10:4) för att vi ska få större kunskap om Herren och mer fullständigt göra hans vilja.
De som ställer uppriktiga frågor fortsätter att vara lydiga medan de söker efter svar. Å andra sidan har jag sett att när vissa andra tvivlar på sin tro så slutar de ofta att följa buden och förbunden medan de väntar på svar. Tvivlarens ställning är i allmänhet att hålla tillbaka lydnad eller begränsa den i väntan på att tvivlen ska skingras.
Det finns ingen uppmaning i skrifterna eller i profeternas undervisning som uppmuntrar till tvivel. Faktum är att skrifterna är fulla av undervisning om motsatsen. Det står till exempel: ”Tvivla inte, frukta inte” (L&F 6:36). Och i Mormon 9:27 uppmanas vi att ”inte [tvivla] utan [att] tro”.
Ett problem med tvivel är avsikten att lyda först efter att osäkerheten har skingrats till tvivlarens belåtenhet. Den här inställningen personifieras av Korihor, som sa: ”Om du vill visa mig ett tecken …, då skall jag bli övertygad om att dina ord är sanna” (Alma 30:43).
Makten som tvivel har att förstöra tro, hopp och även familjer förminskas så fort någon uppriktigt säger: ”Jag ska göra det som Herren har befallt, oavsett om mina frågor blir besvarade fort eller aldrig, för jag har ingått ett förbund att göra det.” Skillnaden mellan ett ”jag ska hålla buden därför att …” och ett tvivelaktigt ”jag ska hålla buden om …” är mäktig och har evig betydelse.
Herrens mönster för att ta emot svar
Som nätverksingenjör måste jag följa strikta riktlinjer för att mina nätverk ska kunna kommunicera med andra nätverk. Ibland kan de här reglerna vara tröttsamma, men när varje nätverksingenjör följer samma normer kan vi skapa något mer kraftfullt än vad var och en skulle ha gjort på egen hand.
Om du på liknande sätt söker efter ett svar på en andlig fråga hos källan till all kunskap så måste du följa hans regler för att få svaret. Den här processen kräver åtminstone en önskan att förstå sanningen och en villighet att följa Guds vilja (se Alma 32:27). Annars är det risk att du övertalar dig själv att ta emot det svar du vill tro på i stället för att ta emot det rätta svaret från Gud.
Det är helt normalt att bli oroad och illa till mods när du ställs inför ett okänt begrepp, särskilt om det går emot något som du tror starkt på. Det viktiga är att inte låta vår oro vända oss bort från våra förbund medan vi söker efter svar. Jag har av egen erfarenhet lärt mig att vi inte kan vända oss bort från Gud och sedan förvänta oss att han besvarar våra frågor på våra villkor. Det krävs tro för att fortsätta hålla buden medan vår osäkerhet håller på att redas ut. Det kan vara frestande att undanhålla eller begränsa vår lydnad medan vi väntar på att vår oro ska skingras, men det är inte Guds sätt.
I praktiken måste vi först fråga oss själva: ”Är jag villig att göra det som krävs för att få ett svar av Herren, eller vill jag bara göra saker och ting på mitt eget sätt?” Frälsaren själv undervisade om det här mönstret när han sade: ”Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv” (Joh. 7:17).
Det första steget för att få svar på frågor är alltså att vara ”ståndaktiga och orubbliga i att hålla Guds bud” (Alma 1:25). Äldste Neil L. Andersen i de tolv apostlarnas kvorum frågade:
”Hur kan du hålla dig ’ståndaktig och orubblig’ när din tro prövas? Du fördjupar dig i det som byggde kärnan i din tro: Du utövar tro på Kristus, du ber, du begrundar skrifterna, du omvänder dig, du håller buden och du tjänar andra.
När din tro prövas – vad du än gör, skapa inte ett avstånd mellan dig och kyrkan! Om du tar avstånd från Guds rike när din tro prövas är det som att lämna säkerheten i skyddsrummet just när tornadon visar sig.”2
Äldste Andersen sa också att ”tro … är ett val.”3 Herren vill inte tvinga ditt intellekt eller din lydnad. Du måste själv välja att tro! Det valet inkräktar inte på din intellektuella ärlighet utan är ett bevis på en evig och gudomlig respekt för din handlingsfrihet.
Frågor ökar vår kunskap
Några tror felaktigt att om man är allvarligt orolig angående händelser i kyrkans historia eller lära så är det bevis på att man inte lever upp till kyrkans normer. Om du har frågor så innebär inte det att du är skyldig till någon stor synd. Frågor är en del av livet och är nödvändiga för vår utveckling och kunskap. Problemet är inte om vi har frågor utan om vi låter bli att hålla buden när vi går igenom uppenbarelseprocessen som leder till svar.
Var medveten om att Satan kan förstora våra tvivel eller få oss att rättfärdiga våra synder. Den Helige Anden manar oss med känslor av oro när vi syndar, och vi kan antingen omvända oss eller avvisa de här maningarna. När tvivel uppstår kan det vara bra att uppriktigt fråga sig själv: Är det något jag gör eller vill som går emot evangeliet? Om du svarar ja bör du söka hjälp av din biskop. Det kan ha stor betydelse! Du kan aldrig ersätta omvändelse med att låta dina tvivel rättfärdiga dina synder.
Vissa snavar över uttalanden från ledare i kyrkan som har visat sig vara inkorrekta, inte i fråga om läran utan deras egna åsikter. President Joseph Fielding Smith (1876–1972) skrev till exempel i den första utgåvan av sin bok Answers to Gospel Questions: ”Jag tvivlar på att människan någonsin tillåts tillverka något redskap eller någon farkost för att färdas genom rymden och besöka månen eller någon annan avlägsen planet.”4
Senare, efter Apollos månlandningar och president David O. McKays bortgång, blev Joseph Fielding Smith kyrkans president. Under en presskonferens frågade en reporter honom om uttalandet: President Smith svarade: ”Tja, jag hade fel, eller hur?”5
Som äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Vi [kan förbruka] värdefullt känslomässigt och andligt kapital när vi klänger oss fast vid … någon händelse i kyrkans historia som bara bevisar att vi dödliga alltid kommer att få kämpa med att nå upp till våra eviga förhoppningar.”6
Söka på ett upplyftande sätt
Många böcker har skrivits och otaliga timmar har lagts ner på att utforska berättelsen om återställelsen. Det här leder ofta till ökad kunskap, men det kan också leda till obekväma frågor, särskilt när vi inte förstår folkets motiv just då. Det är också lätt att fastna i sökandet efter historiska fakta som kan vara missförstådda eller otillgängliga just nu, men det är alltid möjligt att få verklig och relevant information från han som förstår allting.
Det här är kanske den viktigaste nyckeln av alla: När vi trofast håller våra förbund och lever enligt det ljus vi har, välsignar Herren oss och ger oss inspiration. Jag har känt den här ömma barmhärtigheten. Det är mycket personliga, direkta upplevelser mellan oss och vår himmelske Fader. De är ljus och kunskap. Hur mycket vi än läser eller studerar beskrivningar av någon annans upplevelse så kan det inte jämföras med de personliga upplevelser vi får genom vår Faders barmhärtighet och kärlek.
Vi kommer att fortsätta få frågor när vi dagligen studerar skrifterna och annan evangelielitteratur. När Herren vill undervisa oss gör han det ofta genom att ge oss en fråga att begrunda. Svaren kommer när vi under våra studier är trofasta mot våra förbund och tjänar andra, för det är vägen till personliga upplevelser som, med tiden, ger svar på alla frågor.