Undervisa på Frälsarens sätt
Höja nivån på våra familjediskussioner
Författaren är för närvarande missionspresident för Brasilienmissionen Curitiba.
Hur kunde vi hjälpa våra barn att bli bättre på att lära sig evangeliet?
För ett tag sedan blev min fru och jag oroade av ett beteendemönster som höll på att utvecklas hos några av våra tonårsbarn under familjens skriftstudier, hemaftnar, och till och med våra improviserade personliga samtal med evangeliet i centrum. De nådde upp till en minimistandard för lärande – fysisk närvaro, tillfällig ögonkontakt och enstaviga svar – men de var inte engagerande i sitt lärande.
Vi visste att om de skulle få starka vittnesbörd och uppleva djupt personlig omvändelse genom den Helige Andens kraft behövde de göra mera. Frälsaren vill att hans lärjungar ska göra mer än bara höra hans ord – han vill att de ska handla enligt hans lärdomar i tro. (Se Undervisa på Frälsarens sätt [2016], s. 30.)
En kväll talade vi med dem om hur vi kände. Vår avsikt var att rådgöra med dem i en diskussion som leddes av Anden, men vår diskussion försämrades snabbt till en enkelriktad föreläsning. Våra pojkar hörde vårt budskap, men deras sinnen och hjärtan påverkades inte.
Den här upplevelsen oroade oss, så min fru och jag började fundera på hur vi kunde hjälpa våra barn bli mer proaktiva i sina evangeliestudier så att de kände sig inspirerade att agera istället för att bara påverkas av våra predikningar och föreläsningar. Våra frågor ledde till att vi utvecklade en plan som baserades på vad vi lärde oss av att söka i skrifterna, nutida profeters ord och andra resurser inom kyrkan för undervisning och inlärning. Planen lyder:
Leda våra barn till att söka den Helige Anden i familjediskussioner
Utveckla kärlek och respekt. Kärlek uppmjukar hjärtan. Uttryck av kärlek hjälper till att förbereda våra barn för att känna den Helige Andens inflytande. Det kommer också att stärka deras önskan och villighet att engagera sig i aktivt andligt lärande. Om vi respekterar våra barn genom att lyssna på och bekräfta deras perspektiv och känslor hjälper det dem att känna sig tryggare och mer villiga att berätta om sina känslor.
Undervisa genom Anden. När vi noggrant iakttar och lyssnar på våra barn förbereder vi oss på att kunna urskilja genom Anden vad vi sedan ska säga, vilken fråga vi ska ställa eller vilken uppmaning vi ska ge dem som leder dem till att söka den Helige Andens inflytande i sitt lärande.
Förankra varje diskussion i Guds ord. Även om det kan vara till hjälp att vi delar med oss av våra egna tankar och åsikter om evangeliet, så ger skrifterna och nutida profeters ord ofta en djupare och mer kraftfull förbindelse med Anden (se L&F 84:45).
Gör Frälsaren till grunden i alla evangeliecentrerade diskussioner. Våra diskussioner får innehåll och kraft när våra barn ser hur det vi diskuterar relaterar till Frälsaren och hans försoning, ”den kristna lärans själva rot” (Boyd K. Packer, ”Medlaren”, Nordstjärnan, okt. 1977, s. 53).
Ställ inspirerande frågor. Effektiva frågor leder våra barn till att inhämta sanning och förståelse direkt ur skrifterna och profeternas ord med Andens hjälp. Det de lär sig på det här sättet betyder mer för dem än våra tydligaste förklaringar av samma material.
Uppmuntra familjemedlemmarna att prata. När våra barn använder sina egna ord för att uttrycka det de ser, tänker eller känner inbjuder de den Helige Anden att hjälpa dem veta vad de ska säga och hur de ska säga det. Den processen hjälper dem se och förstå tydligare vad Herren vill att de ska lära sig och känna.
Var tålmodig! Den Helige Anden arbetar med våra barn när de söker i sina sinnen och hjärtan efter sanning och förståelse. Vi behöver stå emot frestelsen att avbryta deras sökande genom att i förtid hoppa in med våra egna åsikter och lösningar.
Led genom exempel. Om vi söker att lära och leva efter evangeliet på samma sätt som vi förväntar oss av våra barn hjälper det oss att bli värdiga Andens stöd och vägledning i våra diskussioner.
När vi har försökt implementera vår plan har vi insett att det kommer att krävas övning och tid för att kunna inbjuda den Helige Anden till våra familjediskussioner. Men vi vägrar bli missmodiga eller ge upp. Härom kvällen frågade vår tioåriga dotter, manad av en vers i Mormons bok som vi läste som familj, med ljuvlig uppriktighet: ”Hur lär man genom den Helige Anden?” Jag log. Jag visste väl att vi hade gjort framsteg!