Templet ger oss en högre vision
Jean B. Bingham
Hjälpföreningens generalpresident
Liksom ett teleskop som fokuserar på stjärnor vi inte kan se med blotta ögat öppnar templet våra sinnen för en högre och bredare vision.
Några av de starkaste och tydligaste minnena vi har av att som unga föräldrar bo i mellanvästern i Förenta staterna är minnena av våra besök till templet i Washington D.C. Vid den tiden var det här templet det enda templet i verksamhet öster om Mississippifloden. Eftersom vi visste att tempelförrättningar är nödvändiga för alla vår himmelske Faders barn hade vi en känsla av angelägenhet i våra ansträngningar.
Som många andra ordnade vi med att vänner tog hand om våra små barn, reste genom natten i en buss full av medlemmar, ägnade ett par dyrbara dagar åt att göra så mycket tempelarbete vi kunde, och reste sedan hem med bussen under natten så att vi kunde gå i kyrkan på söndagen. Resorna föreföll oss inte vara några uppoffringar. Vi älskade dem på grund av det andliga lyft som mättade våra själar i månader efteråt.
Några år senare kände vi oss mycket glada att välkomna templet i Chicago i Illinois, det första templet som byggdes i området centrala Nordamerika sedan templet i Cardston i Alberta, Kanada hade byggts 62 år tidigare. När vi nu hade ett tempel bara 45 minuters resa från vårt hem hade vi glädjen att kunna åka till templet oftare än en gång om året och att få ta emot andlig näring regelbundet.
Trots att en del av oss idag bor närmare ett tempel kan vi ändå uppleva att vi har svårt att komma dit ofta. Det kan hända att vi, eftersom templet är så nära, tänker: ”Jag åker i morgon, när jag har mer tid.” Det är lätt att bli distraherad av påfrestningar här och nu, och låta viktigare möjligheter glida ifrån oss. Äldste Richard G. Scott (1928–2015) i de tolv apostlarnas kvorum sa: ”Jag uppmuntrar er att sätta upp ett eget mål om hur ofta ni ska dra fördel av de förrättningar som erbjuds i våra verksamma tempel.”1
Om vi försummar möjligheten att besöka templet så ofta våra omständigheter tillåter, om vi tar lätt på möjligheten att komma till templet när det så att säga ligger på vår egen bakgård, kanske vi förlorar framtida välsignelser och möjligheter vår Fader och hans Son har i beredskap åt oss. ”Jag, Herren”, sa han, ”är bunden när ni gör vad jag säger, men när ni inte gör vad jag säger har ni inget löfte” (L&F 82:10).
När det verkar som att omständigheterna sammansvärjer sig för att hindra oss från att komma till templet kan vi komma ihåg att Jesus försäkrade oss: ”I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen” (Joh. 16:33). När vi är ihärdiga och kommer till templet trots stötestenar har vi Frälsarens hjälp att övervinna den värld där vi lever. En gång när min man och jag förberedde oss för att åka till templet dök problem efter problem upp. När vi till slut närmade oss ytterdörren hade vi ett påfrestande ”äktenskapligt ögonblick”. När vi tysta gick mot bilen hörde vi vår äldsta dotter försäkra sin syster: ”Oroa dig inte, de är alltid glada när de kommer tillbaka från templet.” Och hon hade rätt!
Templet påminner oss om evighetens spännvidd
Vare sig vi kommer till templet med hjärtat fyllt av glädje eller tyngt av sorg är templet platsen där varje värdig medlem med ett öppet hjärta blir upplyft och stärkt.
Jag har kommit till templet och nästan svävat av djup tacksamhet för en välsignelse som getts någon jag älskar som haft det svårt. Jag har också fällt tårar av stor sorg över mina egna misslyckanden. Jag har mottagit maningar och undervisning och till och med tillrättavisningar från Anden medan jag tjänat som ställföreträdare för någon som mottog de förrättningar som låter henne framåtskrida genom evigheten. Alla mina upplevelser har lyft och stärkt mig. Och ja, jag har suttit många timmar i templet av ”plikt”, helt enkelt fullgjort min skyldighet, och jag har till och med upptäckt att jag har nickat till under tempelsessioner under mina år som lärare i morgonseminariet! Men varenda gång jag har kommit till templet har jag blivit välsignad! Vare sig vi blir välsignade genast eller om våra ansträngningar leder till välsignelser vid ett senare tillfälle, resulterar varenda minut vi är i templet i någon sorts vinst för oss personligen.
När vi är i templet påminns vi om evighetens spännvidd, både genom att vi ser tillbaka på våra förfäder och genom att vi ser framåt på våra barn. Våra barn blir också stärkta i sin syn på evigheten när de fokuserar på templet. Hur kan vi på bästa sätt förbereda dem för templet – ett nödvändigt steg i deras eviga utveckling? President Russell M. Nelson, president för de tolv apostlarnas kvorum, har gett oss rådet: ”Föräldrar bör undervisa om vikten av templet från ett barns allra tidigaste år.”2 President Spencer W. Kimball (1895–1985) gav föräldrar rådet att sätta upp en bild av templet i sina barns sovrum så att de kan se på den heliga påminnelsen varje dag tills den blir en del av dem.3 Ni kan också berätta för era barn om de välsignelser ni får av att komma till templet och om ert vittnesbörd om den glädje ni ser fram emot att ha i era eviga relationer med dem. Och ni kan stödja era tonåringar i deras önskan att utföra dop för de döda. Kom ihåg när ni har hemaftonslektioner eller andra undervisningstillfällen att ”templet är ändamålet med varje aktivitet, varje lektion, varje steg framåt i kyrkan”.4
När ni sjunger med era barn ”Jag längtar så till templet, en dag jag skall gå dit. Där ingår jag förbund om att lyda Gud med flit”5, så hjälper ni dem att känna en önskan att inträda i Herrens heliga hus. Era egna hjärtan sväller också av tacksamhet för er himmelske Fader, för hans frälsningsplan, för Frälsaren och hans försoning som gör det möjligt för er att vara med dem ni älskar i evighet. Frälsarens ”väg är den stig som leder till lycka i det här livet och evigt liv i den kommande världen”.6 Den stigen leder till och igenom templet!
Tempel är en tillflykt från världen
Världsliga inflytanden kan dra oss bort från templet. En kär ung vän har oroats av åsikter och spekulationer om kyrkan som han läste om på nätet. Han bestämde sig för att låta bli att komma till templet tills han hade fått svar på sina frågor. Av hela mitt hjärta ber jag er som kanske har frågor som påverkar era vittnesbörd att fortsätta med personliga böner och skriftstudier och att fortsätta komma till templet medan ni arbetar för att finna svaren som ger er frid. Fortsätt fokusera på evangeliet så att ni undviker att distraheras av smarta men falska ideologier. Man försöker ju inte bota en fysisk åkomma genom att be en känd fotbollsspelare om medicinska råd, och viktiga andliga frågor kan inte heller besvaras på riktigt av någon som har begränsad kunskap om Jesu Kristi återupprättade evangelium. Den Helige Anden, som vittnar om ”sanningen om allting” (Moro. 10:5), kommer att ”tala till ditt förstånd och till ditt hjärta” (L&F 8:2) och berätta vad som är evig sanning.
En av de bästa platserna att få tillgång till den Anden är i templet. Om ni är värdiga att inträda i Herrens hus (som ni och er biskop tillsammans har fastställt), kom då till templet med era frågor och ta emot förvissningen om att även om ni inte förstår allting nu så gör Herren det. Kom ihåg allt ni faktiskt vet och förstår. Det som ni faktiskt vet och har fått en andlig bekräftelse på leder er till ”Guds frid, som övergår allt förstånd, och som bevarar era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus” (se Fil. 4:7). Jag vittnar om att den insikt och frid ni söker kommer när ni fortsätter att utöva tro på att er Fader i himlen leder er till sanningen.
Jesaja påminner oss om att templet är en tillflykt undan stormen (se Jes. 4:6). President Thomas S. Monsons ord ger oss samma försäkran: ”När vi inträder genom templets dörrar lämnar vi bakom oss världens förvirring och tumult. Inne i denna heliga fristad finner vi skönhet och ordning. Där finns vila för själen och en paus från vardagens omsorger.”7
När problemen i världen ökar och det vardagliga livets påfrestningar blir större måste vi behålla det som verkligen betyder något i fokus. Det är lätt att fokusera på det negativa och på världslig bedrövelse, som om vi såg på våra misslyckanden och problem genom ett mikroskop. När vi är i templet blir vi påminda om att behålla ett evigt perspektiv. Att vara beseglad i templet har gett mig ett evigt perspektiv på äktenskapet och familjen. Liksom ett väldigt teleskop som fokuserar på stjärnor vi inte kan se med blotta ögat öppnar templet våra sinnen för en högre och bredare vision. Det låter oss se, hoppas på och arbeta för att bli allt vår himmelske Fader har skapat oss för att bli. Det hjälper oss att fokusera på eviga sanningar – på himmelska föräldrar som älskar oss och vill hjälpa oss, på vårt sanna värde som deras barn, och på vad vi kan bli som ”Guds arvingar och Kristi medarvingar” (Rom. 8:17). I templet förklaras Guds plan och heliga förbund ingås. I templet får vi verktygen vi behöver för att bli vårt högsta och bästa eviga jag.
”När vi är i templet”, har president Monson sagt, ”kan vi uppleva en dimension av andlighet och en känsla av frid som övergår varje annan känsla som kan komma till människans hjärta. Vi upplever då den sanna innebörden i Frälsarens ord när han sa: ’Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. … Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa’ [Joh. 14:27].”8
Er tempeltjänst påverkar andra
Den ande ni tar med er från ert tjänande i templet påverkar många i er inflytelsesfär – och en del ni kanske inte ens har tänkt på. I slutet av ett av våra besök i templet i Washington D.C. bar gruppen av medlemmar sina vittnesbörd för varandra medan bussen rullade mot deras hem. En efter en berättade deltagarna om sin glädje och tacksamhet för de omgående och eviga välsignelser som templet medför. Vår busschaufför, som inte var medlem i kyrkan, stod till slut inte ut längre. Han greppade mikrofonen och uttryckte sin tacksamhet för att få vara med oss. Sedan sa han: ”Jag vet inte vad det är ni har, men jag känner något annorlunda här.” Naturligtvis tog församlingens missionsledare, som var med på bussen, emot hans kontaktuppgifter och gav dem till missionärerna.
Låt mig uppmana er att dra fördel av gåvan av att ha ett tempel i närheten så ofta era omständigheter tillåter. Ni blir stärkta och finner frid i Herren Jesu Kristi hus, för han är världens ljus, liv och hopp. Medan de sista dagarna går mot hans utlovade återkomst, må ni ta emot hans ljus och känna det hopp som erbjuds i hans heliga tempel.