Att höra hans röst
I en värld med så många röster som tävlar med varandra har vår himmelske Fader gjort det möjligt för oss att höra och följa hans röst.
I morse gav min frus bror henne en lapp som hon hade skrivit till sin mor för många år sedan. Syster Homer var då bara en liten flicka. På lappen stod det bland annat: ”Kära mor, förlåt att jag inte bar mitt vittnesbörd i dag – men jag älskar dig.” När vi gick på lunch kretsade mina tankar kring det. Så jag satte mig ner och skrev en lapp som sa: ”Käre president Nelson, förlåt att jag inte höll mitt tal i dag – men jag älskar dig.” Fast det kändes inte riktigt rätt. Så nu är vi här och jag är glad att få bidra med mina ord till det som sagts under det här mötet i dag.
För många år sedan färdades jag i ett litet flygplan med en nycertifierad pilot vid spakarna. Mot slutet av vår flygtur fick vi klartecken att landa. Men när vi närmade oss marken hörde jag ett larm som uppmanade piloten att stiga. Piloten tittade på den mer erfarne förstepiloten som pekade neråt, bort från landningsbanan, och sa: ”Nu!”
Vårt plan flög snabbt till vänster och neråt, steg sedan tillbaka till lämplig höjd, följde landningsrutinen igen och anlände tryggt till vår destination. Vi fick senare veta att ett annat flygplan hade fått klartecken för start. Om vi hade följt larmets uppmaning skulle vi, i stället för att styra undan från det andra planet, ha styrt in i det. Den här upplevelsen lärde mig två viktiga saker: För det första att vi i kritiska ögonblick i livet hör ett flertal röster som tävlar om vår uppmärksamhet. För det andra att det är av avgörande vikt att vi lyssnar på rätt röster.
Röster som tävlar med varandra
Vi lever i en värld med många röster som tävlar om vår uppmärksamhet. Med alla toppnyheter, twitterinlägg, bloggar, podcasts och övertygande råd från Alexa, Siri och andra, kan det vara svårt för oss att veta vilka röster vi ska lita på. Ibland söker vi vägledning i våra liv från många håll, i tron att majoriteten är den bästa källan till sanning. Andra gånger ”haltar [vi] på båda sidor”1 så att vi väljer att vara varken kalla eller varma2. Vid ytterligare andra tillfällen gör vi det som är bekvämt, fokuserar på en enda röst eller sakfråga som vägledning eller förlitar oss bara på vår egen tankeförmåga.
Även om dessa metoder kan vara till hjälp, har det visat sig att de inte alltid är tillförlitliga. Det som är populärt är inte alltid det som är bäst. Att halta på båda sidor ger ingen inriktning. Bekvämlighet leder sällan till sådant som betyder något. Fixering vid en enda röst eller sakfråga kan hindra vår förmåga att se klart. Och när vi förlitar oss helt på vår egen tankeförmåga kan följden bli intellektuell tröghet i vårt tänkande. Om vi inte är vaksamma kan fel val leda oss bort från evangeliets kärna till platser där det är svårt att bevara tron, och vi finner inte mycket mer än tomhet, bitterhet och otillfredsställelse.
När vi lyssnar på fel röst
Låt mig förklara vad jag menar med hjälp av en jämförelse och ett exempel från skrifterna. Bergsklättrare brukar kalla höjder över 8 000 meter för ”dödszonen” eftersom det på sådana höjder inte finns tillräckligt med syre för att uppehålla livet. Det finns en andlig motsvarighet till dödszonen. Om vi tillbringar för mycket tid på förrädiska platser kan skenbart välvilliga röster beröva oss det andliga syre vi behöver.
I Mormons bok läser vi om Korihor som hade en sådan upplevelse. Han åtnjöt stor popularitet eftersom hans lärdomar ”behagade det köttsliga sinnet”.3 Han sa att föräldrar och profeter undervisar om dåraktiga traditioner som skapats för att begränsa friheten och bevara okunskap.4 Han påstod att människor bör vara fria att göra vad de än väljer att göra eftersom buden inte är mer än påhittade restriktioner.5 För honom var tro på Jesu Kristi försoning ”följden av ett vanvettigt sinne” som skapats av en tro på en varelse som inte kunde existera eftersom man inte kunde se honom.6
Korihor skapade så mycket oro att han fördes inför överdomaren och högprästen. Där stod han ”fram med stora, uppblåsta ord”, kritiserade ledarna och krävde ett tecken. Han fick ett tecken. Han blev slagen med stumhet. Korihor insåg då att han hade blivit bedragen, och med tanke på dyrbara sanningar han övergett, beklagade han sig med orden: ”Jag har alltid vetat.”7
Korihor tiggde sedan för att få mat tills han blev trampad till döds av en grupp zoramiter.8 Sista versen i den här berättelsen innehåller den här sakliga reflektionen: ”Och sålunda ser vi att djävulen inte hjälper sina barn på den yttersta dagen utan med hast drar ned dem till helvetet.”9
Den rätta rösten
Eftersom vår himmelske Fader vill vårt bästa, gör han så att vi kan höra hans röst. Oftast hör vi honom genom intryck från den Helige Anden. Den Helige Anden är gudomens tredje medlem. Han vittnar om Fadern och Sonen,10 sändes för att ”lära [oss] allt”11 och ”[visa oss] allt vad [vi] bör göra”12.
Anden talar till olika människor på olika sätt, och han kan tala till samma person på olika sätt vid olika tillfällen. Följden blir att det är en livslång strävan att lära sig hans många sätt att tala till oss. Ibland talar han till vårt ”förstånd och till [vårt] hjärta”13 med en röst som är mild men ändå kraftfull, och genomtränger ”dem som [hör] den till det innersta”14. Vid andra tillfällen kan hans intryck ”uppta [våra sinnen]” eller göra ”det allra starkaste intrycket på [våra] känslor”.15 Vid andra tillfällen ska vårt hjärta ”brinna inom [oss]”.16 Vid ytterligare andra tillfällen fyller han våra själar med glädje, upplyser vårt förstånd17 eller talar frid till våra oroliga hjärtan18.
Att finna hans röst
Vi finner vår Faders röst på många platser. Vi finner den när vi ber, studerar skrifterna, går på kyrkans möten, deltar i trosfrämjande samtal eller besöker templet. Utan tvekan finner vi den i konferensen den här helgen.
I dag räckte vi upp handen för att visa vårt stöd för 15 män som profeter, siare och uppenbarare. Deras andlighet och erfarenhet ger dem ett unikt perspektiv som vi förtvivlat väl behöver. Deras budskap är lätta att finna och ges mycket tydligt. De talar om för oss vad Gud vill att vi ska veta, vare sig det är populärt eller inte.19
Att lyssna efter hans röst på någon av de här platserna är bra, men att lyssna efter den på många av dem är ännu bättre. Och när vi hör den behöver vi följa den vägledning vi får. Aposteln Jakob sa: ”Var ordets görare, inte bara dess hörare.”20 Och president Thomas S. Monson sa en gång: ”Vi iakttar. Vi väntar. Vi lyssnar efter den milda och lugna rösten. När den talar lyder de förståndiga.”21
När vägledningen låter vänta på sig
Tidigt i mitt yrkesliv blev syster Homer och jag ombedda att tacka ja till en förändring av min arbetsuppgift. Just då tyckte vi att det var ett enormt beslut. Vi studerade, fastade och bad, men svaret lät vänta på sig. Slutligen fattade vi ett beslut och gick vidare. När vi gjorde det fick vi ro och upptäckte snart att det var ett av de bästa beslut vi någonsin fattat.
Till följd av det här har vi lärt oss att svaren ibland låter vänta på sig. Det kan vara för att det inte är rätt tid, för att det inte behövs något svar eller för att Gud litar på att vi fattar beslutet själva. Äldste Richard G. Scott sa en gång att vi bör vara tacksamma för sådana tillfällen, och han gav det här löftet: ”När du lever värdigt och ditt val är förenligt med Frälsarens lärdomar och du måste handla, gör det då med tillförsikt. … Gud [låter dig] inte gå för långt utan att ge dig en varnande maning om du har fattat fel beslut.”22
Vi måste välja
Alltså måste vi välja vilken av alla olika röster vi ska följa. Ska vi följa de opålitliga röster som förespråkas av världen, eller ska vi göra det som krävs för att låta vår Faders röst vägleda oss i våra beslut och skydda oss från fara? Ju flitigare vi söker hans röst, desto lättare blir det att höra den. Det beror inte på att hans röst blir högre utan på att vår förmåga att höra den har ökat. Frälsaren har lovat att åt dem som ”hörsammar [hans] bud och lånar ett öra åt [hans] råd … skall [han] ge mer”.23 Jag vittnar om att det här löftet är sant – för var och en av oss.
För nästan ett år sedan förlorade vi min äldre bror i en tragisk bilolycka. Johns tidiga år fylldes av löften och prestationer. Men allteftersom han blev äldre gjorde en nedbruten kropp och ett samarbetsovilligt sinne livet mycket svårt för honom. Även om det helande John hade hoppats på inte kom i det här livet, höll han ändå fast vid sin tro, fast besluten att hålla ut intill änden så gott han kunde.
Jag vet ju att John inte var fullkomlig, men jag har undrat vad det var som gav honom sådan uthållighet. Många röster försökte locka över honom till den cyniska sidan, men han valde bort dem. I stället gjorde han sitt bästa för att förankra sitt liv i evangeliets kärna. Han levde sitt liv där, eftersom han visste att han skulle finna sin Mästares röst där. Han levde sitt liv där eftersom han visste att det var där han skulle få undervisning.
Sammanfattning
Bröder och systrar, i en värld med så många röster som tävlar med varandra vittnar jag om att vår himmelske Fader har gjort det möjligt för oss att höra och följa hans röst. Om vi är flitiga ger han och hans Son oss den vägledning vi söker, styrkan vi behöver och lyckan vi alla önskar oss. I Jesu Kristi namn, amen.