2019
Vänd dig till Jesus Kristus
Maj 2019


Vänd dig till Jesus Kristus

Om vi vänder oss till Jesus Kristus hjälper han oss att leva efter våra förbund och ära vår kallelse som äldster i Israel.

När Jesus gick längs en gata i nära Kapernaum1 inuti en stor folkmassa räckte en kvinna som lidit av en allvarlig sjukdom i tolv år ut handen och rörde vid hörntofsen på hans mantel. Hon blev genast botad.2

Skriften säger att Jesus ”kände att kraft gick ut från [honom]”3 och ”han vände sig om i folkmassan”4 och ”[såg] sig omkring efter henne som hade gjort det”5. ”När kvinnan insåg att hon var upptäckt”6 föll hon ”ner för honom och berättade hela sanningen för honom”.7

Jesus sa till henne: ”Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid.”8

Jesus Kristus räddade kvinnan. Hon botades fysiskt, men när Jesus vände sig om för att se vem hon var uttryckte hon sin tro på honom, och han helade hennes hjärta.9 Han talade kärleksfullt till henne, gav henne sitt gillande och välsignade henne med sin frid.10

Bröder, vi som bär det heliga prästadömet är engagerade i frälsningsarbetet. Under året som gått har Herren tydligt lagt ledarskapet för sin kyrka på Israels äldsters axlar.11 Vi har fått ett inspirerat uppdrag från Herren: att tillsammans med våra systrar tjäna på ett heligare sätt, påskynda Israels insamling på båda sidorna av slöjan, förvandla hemmet till en helgedom där tro och evangelielärandet står i centrum och förbereda världen för Jesu Kristi andra ankomst.12

Som i allt annat har Frälsaren visat oss vägen. Vi behöver vända oss till och tjäna Jesus Kristus på samma sätt som han vände sig till och tjänade sin Far.13 Frälsaren sa så här till profeten Joseph:

”Vänd er till mig i varje tanke, tvivla inte, frukta inte.

Se såren som stacks i min sida, och även märkena efter spikarna i mina händer och fötter. Var trofasta, håll mina bud, och ni skall ärva himmelriket.”14

I föruttillvaron lovade Jesus sin Fader att han skulle göra Faderns vilja och bli vår Frälsare och Återlösare. När hans Fader frågade ”Vem skall jag sända?”15 svarade Jesus:

”Här är jag, sänd mig.”16

”Fader, ske din vilja, och äran vare din för evigt.”17

Under hela sitt jordeliv uppfyllde Jesus det löftet. Med ödmjukhet, saktmod och kärlek undervisade han om sin Faders lära och utförde Faderns verk med den makt och myndighet som hans Fader gett honom.18

Jesus gav sitt hjärta till sin Fader. Han sa:

”Jag älskar Fadern.”19

”Jag gör alltid det som behagar honom.”20

”Jag har inte kommit … för att göra min egen vilja, utan [Faderns] vilja som har sänt mig.”21

Under sitt lidande i Getsemane bad han: ”Men ske inte min vilja, utan din.”22

När Herren kallar Israels äldster att vända sig till honom i varje tanke och se såren i hans uppståndna kropp, är det ett kall att vända sig bort från synden och världen och att vända sig till honom och älska och lyda honom. Det är ett kall att undervisa om hans lära och utföra hans verk på hans sätt. Det är sålunda ett kall att lita på honom fullständigt, att underkasta vår vilja och överlämna hjärtat till honom och genom hans återlösande kraft bli som han.23

Bröder, om vi vänder oss till Jesus Kristus välsignar han oss så att vi blir hans äldster i Israel – ödmjuka, saktmodiga, undergivna, fyllda av hans kärlek.24 Då för vi med oss glädjen och välsignelserna i hans evangelium och hans kyrka till våra familjer och våra bröder och systrar på båda sidorna av slöjan.

President Russell M. Nelson har kallat oss att vända oss till Jesus Kristus på precis det sättet: ”Att bli sådana mäktiga lärjungar är inte lätt och det sker inte automatiskt. Vi måste fästa vårt fokus på Frälsaren och hans evangelium. Det är mentalt ansträngande att sträva efter att vända sig till honom i varje tanke. Men när vi gör det flyr våra tvivel och vår fruktan.”25

Fästa är ett bra ord. Det betyder att sätta något i ett fast läge, i omedelbar anslutning till något annat.26 Vi fäster vårt fokus på Jesus Kristus och hans evangelium genom att leva efter våra förbund.

När vi lever efter våra förbund påverkar de allt vi säger och gör. Vi lever ett förbundsliv27 fyllt av enkla vardagliga troshandlingar med fokus på Jesus Kristus, innerlig bön i hans namn, att vi mättar oss med hans ord, vänder oss till honom för att omvända oss från våra synder, håller hans bud, tar del av sakramentet och helgar hans sabbatsdag, tillber i hans heliga tempel så ofta vi kan och använder hans heliga prästadöme för att betjäna Guds barn.

Dessa hängivna förbundshandlingar öppnar våra hjärtan och sinnen för Frälsarens återlösande kraft och den Helige Andens renande inflytande. Rad för rad förändrar Frälsaren vårt innersta väsen, vi blir mer innerligt omvända till honom och våra förbund blir levande i våra hjärtan.28

De löften vi ger vår himmelske Fader blir bergfasta åtaganden, våra djupaste önskningar. Vår himmelske Faders löften till oss fyller oss med tacksamhet och glädje.29 Våra förbund slutar vara regler vi följer och blir älskade principer som inspirerar och vägleder oss och fäster vårt fokus på Jesus Kristus.30

Sådana hängivna handlingar är möjliga för alla, unga som gamla. Ni unga män som bär aronska prästadömet: Allt jag har sagt i kväll gäller er. Jag tackar Gud för er. Ni gör heliga förrättningar och förbund tillgängliga för miljoner sista dagars heliga varje vecka. När ni förbereder, välsignar och delar ut sakramentet, stödjer, döper i templet, bjuder in en vän till en aktivitet eller undsätter en medlem i ert kvorum är ni aktiva i frälsningsarbetet. Ni kan också vända er till Jesus Kristus och leva efter era förbund varje dag. Jag lovar er att om ni gör det är ni Herrens betrodda tjänare i dag och blir i framtiden mäktiga äldster i Israel.

Bröder, jag vet att allt detta kan kännas överväldigande. Men minns de ord som Frälsaren sa: ”Jag är inte ensam, för Fadern är med mig.”31 Så är det med oss. Vi är inte ensamma. Herren Jesus Kristus och vår himmelske Fader älskar oss, och de är med oss.32 Eftersom Jesus vände sig till sin Fader och genomförde det stora försoningsoffret kan vi vända oss till Jesus Kristus i trygg förvissning om att han ska hjälpa oss.

Ingen av oss är fullkomlig. Ibland kör vi fast. Vi blir distraherade eller modfällda. Vi snubblar. Men om vi vänder oss till Jesus Kristus med ett botfärdigt hjärta lyfter han oss, renar oss från synder, förlåter oss och helar våra hjärtan. Han är tålmodig och mild. Hans återlösande kärlek tar aldrig slut och sviker aldrig.33 Han ska hjälpa oss att leva efter våra förbund och ära vår kallelse som äldster i Israel.

Och Fadern ska välsigna oss med allt vi behöver för att åstadkomma hans syften: ”allt, både i himlen och på jorden … livet och ljuset, Anden och kraften, utsända enligt Faderns vilja genom Jesus Kristus, hans Son”.34

När gudomligt ljus och kraft flödar in i våra liv sker tre förunderliga ting:

För det första: Vi ser! Genom uppenbarelse börjar vi se som Jesus såg kvinnan: förbi det yttre och in i hjärtat.35 När vi ser som Jesus ser välsignar han oss så att vi kan älska dem vi tjänar med hans kärlek. Med hans hjälp kan de vi tjänar se Frälsaren och känna hans kärlek.36

För det andra: Vi har prästadömets kraft! Vi har myndigheten och kraften att handla i Jesu Kristi namn för att ”välsigna, leda, skydda, styrka och bota andra” och ”åstadkomma underverk för dem vi älskar och skydda vårt äktenskap och vår familj”.37

För det tredje: Jesus Kristus är med oss! Han går dit vi går. Han undervisar när vi undervisar. Han tröstar när vi tröstar. Han välsignar när vi välsignar.38

Bröder, har vi inte skäl att glädjas? Det har vi! Vi bär Guds heliga prästadöme. När vi vänder oss till Jesus Kristus, lever efter våra förbund och fäster vårt fokus på honom förenar vi oss med våra systrar och tjänar på ett heligare sätt, samlar in det skingrade Israel på båda sidorna av slöjan, stärker och beseglar våra familjer och förbereder världen för Herren Jesu Kristi andra ankomst. Det kommer att hända. Det vittnar jag om.

Jag avslutar med mitt hjärtas bön: att vi alla, var och en, ska vända oss till Jesus Kristus i varje tanke. Tvivla inte. Frukta inte. I Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. James E. Talmage anger att Jesus är ”i Kapernaums grannskap” när detta hände (se Jesus Kristus [1964], s. 307).

  2. Se Luk. 8:43–44; se även Matt. 9:20–21; Mark. 5:25–29.

  3. Luk. 8:46.

  4. Mark. 5:30.

  5. Mark. 5:32.

  6. Luk. 8:47.

  7. Mark. 5:33.

  8. Luk. 8:48.

  9. James E. Talmage skrev att det som för kvinnan var värt mer än att bli botad fysiskt var försäkringen om att Frälsaren hade beviljat hennes hjärtas önskan, och att hennes tro togs emot av honom (se Jesus Kristus, s. 312). Jesus botade henne fysiskt och andligt och öppnade upp frälsningens väg för henne.

  10. Det är talande att Jairus, en föreståndare för synagogan, var med Jesus när han botade kvinnan. Jesus var på väg hem till Jairus där han skulle komma att uppväcka Jairus dotter från de döda. Kvinnan som Jesus botade hade troligtvis blivit utkastad från synagogan på grund av sin sjukdom. När Jesus botade henne gjorde han det klart för alla som var där, däribland Jairus, att hon var en älskad dotter, en kvinna av tro och hel i kropp och ande.

  11. Se D. Todd Christofferson, ”Äldstekvorumet”, (Liahona, maj 2018, s. 55–58) för en utläggning om justeringarna som gjordes för att skapa ett kvorum för melkisedekska prästadömet i församlingen. Syftet med ändringen beskrevs på följande sätt under vanliga frågor på stödverksamhetens webbplats: ”Med ett kvorum för melkisedekska prästadömet i församlingen förenas prästadömsbärarna så att de kan utföra alla delar av frälsningsarbetet, däribland tempeltjänst och släktforskning som tidigare samordnades av högprästernas gruppledare” (”Stödverksamheten med stärkta kvorum inom melkisedekska prästadömet och hjälpföreningar: Vanliga frågor”, nr 8, ministering.ChurchofJesusChrist.org).

    Senare justeringar har flyttat församlingarnas missionsledare och den nya tempel- och släktforskningsledaren in under äldstekvorumets presidents ledning. Eftersom stödverksamheten för familjer redan faller under presidentskapets ledning har dessa justeringar lagt ledarskapet för frälsningsarbetet på äldstekvorumet, med bistånd av Hjälpföreningen. Naturligtvis har biskopen nycklarna till frälsningsarbetet i församlingen, men han delegerar ansvaret och myndigheten för detta arbete till äldstekvorumets president så att biskopen får mer tid till att betjäna sin egen familj, till att stärka ungdomarna och till att tjäna som domare i Israel.

  12. Se Russell M. Nelson, ”Låt oss sträva fram”, Liahona, maj 2018, s. 118–119; Russell M. Nelson, ”Bli exemplariska sista dagars heliga”, Liahona, nov. 2018, s. 113–114; Quentin L. Cook, ”Djup och varaktig omvändelse till vår himmelske Fader och Herren Jesus Kristus”, Liahona, nov. 2018, s. 8–12.

  13. Fadern sände Jesus Kristus till världen (se Joh. 17:18).

  14. L&F 6:36–37.

  15. Abr. 3:27.

  16. Abr. 3:27.

  17. Mose 4:2.

  18. Det finns många skriftställen som citerar att Jesus Kristus sa att han gjorde sin Faders verk och undervisade om sin Faders lära. Se till exempel Joh. 5:19 (Jesus gör det han ser Fadern göra); Joh. 5:36 (Fadern gav sin Son verk att fullborda); Joh. 8:26 (Jesus förkunnade det som han fått från sin Fader); Joh. 14:28 (Jesus förkunnade: ”Fadern är större än jag”); 3 Ne. 11:32 (hans lära är den lära som Fadern gav honom).

  19. Joh. 14:31.

  20. Joh. 8:29.

  21. Joh. 6:38; se även Joh. 5:30.

  22. Luk. 22:42.

  23. Ordet vänd i det här skriftstället (se L&F 6:36–37) har en innebörd som är kopplad till kallet från Herren: att vända sig till, rikta sin uppmärksamhet på, lita till, söka efter, att hoppfullt vänta på.

  24. Se L&F 121:41–42. De kristuslika egenskaper som nämns i skriftstället är Andens gåvor som ges genom Jesu Kristi barmhärtighet och nåd. Det är dessa egenskaper som gör att Israels äldster är hans äldster.

  25. Se Russell M. Nelson, ”Föra in Jesu Kristi kraft i våra liv”, Liahona, maj 2017, s. 41.

  26. Se ne.se, ”fästa”.

  27. För en vidare diskussion om ett förbundsliv, se Donald L. Hallstrom, ”Living a Covenant Life”, Ensign, juni 2013, s. 46–49. Artikeln hämtades från ett längre tal som gavs på Brigham Young University–Idaho i maj 2011. För den längre versionen av talet, se Donald L. Hallstrom, ”A Covenant Life” (andligt möte vid Brigham Young University–Idaho, 10 maj 2011), byui.edu.

  28. Se Jeremia 31:31–33, där Herren förkunnar att han ska sluta ett nytt förbund med Israels hus som ska skrivas i deras hjärtan. Den här bilden av att förbunden är skrivna i våra hjärtan, eller att förbunden blir levande i våra hjärtan, finns också i Paulus skrifter (se 2 Kor. 3:3; Hebr. 8:10). För en vidare diskussion om omvändelse och hjärtat, se David A. Bednar, ”Omvänd till Herren”, Liahona, nov. 2012, s. 106–109.

  29. Sakramentsbönen för brödet uttrycker på ett vackert sätt hur vår förbundsrelation med vår himmelske Fader ser ut. I Faderns frälsningsplan ingår vi förbund med vår himmelske Fader, men syftet med förbunden förverkligas och vi kvalificerar oss för de utlovade välsignelserna genom Herren Jesus Kristus. Han är Medlaren. Under sakramentets förrättning vittnar vi för Fadern (praktiskt taget sluter vi förbund med honom på nytt) att vi är villiga att ta på oss Jesu Kristi namn, alltid minnas honom och hålla hans bud så att vi alltid kan ha hans Ande (den Helige Anden) hos oss.

    Gåvorna som Fadern lovar oss kommer genom Jesu Kristi återlösande och stärkande kraft. Som president Russell M. Nelson har lärt är till exempel Jesus Kristus källan till all glädje (se ”Glädje och andlig överlevnad”, Liahona, nov. 2016, s. 82). Så om vi fäster vårt fokus på Jesus Kristus för det med sig glädje in i våra liv oavsett våra omständigheter.

  30. President Ezra Taft Benson fångade vikten av denna ändring i attityd och inriktning när han sa: ”I den stunden lydnad upphör att irritera oss och blir vår strävan, ger Gud oss kraft” (i Donald L. Staheli, ”Lydnad – livets stora utmaning”, Nordstjärnan, juli 1998, s. 85).

  31. Joh. 16:32.

  32. För vidare diskussion om Faderns och Sonens omsorg om, intresse för, kärlek för och engagemang i våra liv, se Jeffrey R. Holland, ”Guds storhet”, Liahona, nov. 2003, s. 70–73; Henry B. Eyring, ”Vandra med mig”, Liahona, maj 2017, s. 82–85. Se även Matt. 18:20; 28:20; L&F 6:32; 29:5; 38:7; 61:36; 84:88.

  33. Se Rom. 8:35–39; 1 Kor. 13:1–8; Moro. 7:46–47.

  34. L&F 50:27. Lägg märke till att Herren ger till alla som är ordinerade och utsända följande löfte, vilket gäller och omfattar just det uppdrag som getts:

    ”Han är utsedd till att vara den störste, trots att han är den minste och allas tjänare.

    Därför är han ägare till allt, ty allt, både i himlen och på jorden, är honom underställt: livet och ljuset, Anden och kraften, utsända enligt Faderns vilja genom Jesus Kristus, hans Son.

    Men ingen är ägare till allt om han inte är renad och befriad från all synd.

    Och om ni är renade och befriade från all synd, skall ni be om allt vad ni önskar i Jesu namn, och det skall ske” (L&F 50:26–29).

  35. Se 1 Sam. 16:7; 1 Kor. 2:14. För ett exempel på välsignelsen av att se som Jesus ser, se president Henry B. Eyrings berättelse om när han var biskop för en ung man som begått ett brott. Herren sa till dåvarande biskop Eyring: ”Jag ska låta dig se honom så som jag ser honom” (”Vandra med mig”, s. 84).

  36. Det är löftet och uppdraget Frälsaren gav folket vid templet i landet Ymnighet. Han befallde dem att leva så att hans ljus och exempel skulle finnas inom dem, så att de kunde hålla upp honom som världens ljus i sina liv och i sin inbjudan till andra att komma till honom. När hans efterföljare så levde och så inbjöd kunde andra känna honom och se honom i Herrens tjänare. (Se 3 Nephi 18:24–25.)

  37. Russell M. Nelson, ”Betala priset för prästadömets kraft”, Liahona, maj 2016, s. 68.

  38. Se L&F 84:88.