150 sidor till på torsdag?
Illustration Anna Godeassi
Jag befann mig på mitt livs absoluta botten. Min fru hade bett om skilsmässa efter att ha lämnat mig för en annan man. Jag var 30 år och bodde hos min mamma. Jag var också nära att förlora mitt jobb.
Chefredaktören på dagstidningen jag arbetade för varnade mig: ”Om du kommer onykter till arbetet igen blir du avskedad med omedelbar verkan.” På vägen hem undrade jag hur jag skulle kunna sluta dricka.
Just då stannade två missionärer upp och pratade med mig om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Jag sa att jag inte var intresserad. Men som den journalist jag var kände jag att jag skulle ge dem mitt kort.
Flera dagar senare sa mamma att två amerikaner hade kommit för att träffa mig.
”De har ett av dina kort”, sa hon.
De var samma missionärer som jag träffat några dagar tidigare. En av dem gav mig ett häfte och pratade om profeten Joseph Smith. Sedan gav hans kamrat mig en Mormons bok. Han frågade om jag ville läsa några kapitel i den. När jag sa att jag skulle göra det tittade han närmare på mig och frågade om jag kunde läsa 150 sidor.
”Omöjligt!” sa jag.
”Okej, men vi kommer tillbaka på torsdag”, sa han. Det var flera dagar till dess. Jag trodde inte att jag kunde läsa alla sidorna på den tiden.
Efter arbetet påföljande dag fick jag ett starkt begär efter att träffa mina vänner och gå ut och dricka. Då kom jag ihåg chefredaktörens varning och de 150 sidorna som jag hade ombetts läsa. Jag åkte hem och började läsa Mormons bok. Jag läste också häftet om Joseph Smith.
Anden rörde vid mitt hjärta när jag läste om Joseph Smith. Jag kände också att Mormons bok var sann när jag läste och lärde mig mer om Frälsaren. Snart hade jag läst 150 sidor. På torsdagen kom missionärerna tillbaka och frågade om jag hade läst.
”Ja!” sa jag. ”Alla 150 sidorna!”
Jag ville veta mer. När de undervisade mig om Visdomsordet sa jag att jag var redo att ge upp alkoholen.
Söndagen därpå var jag på mitt första faste- och vittnesbördsmöte. Jag bar mitt nyfunna vittnesbörd om Joseph Smith och Mormons bok. En kort tid senare döptes jag och konfirmerades som medlem i kyrkan.
Under de 48 åren sedan mitt dop har jag försökt följa buden och hålla mig nära kyrkan. Jag gifte om mig och verkade som missionär tillsammans med min fru. Under årens lopp har jag tackat ja till många ämbeten. Nu tjänar jag i templet. Varje gång jag är där tackar jag Herren för att han drog mig upp ur mörkret och förde in mig i ljuset.