Apostlar delger budskap om hopp
Kyrkans ledare ger insikter om att hålla sig nära Gud, tjäna i kärlek och tålmodigt gå framåt under pandemin.
Fotografi från Getty Images
För att bemöta viruset som sprids runtom i världen förbjuder myndigheter offentliga sammankomster och inför karantän. Skolorna stänger, kyrkans ledare ställer in möten i kyrkan och de som beger sig utomhus måste bära skyddande ansiktsmasker.
Året är 1919, och den rasande influensapandemi som började året innan kommer att kräva tiotals miljoner liv.1 Kyrkans nye profet, President Heber J. Grant (1856–1945), avskildes i november 1918 men kommer inte att inröstas förrän i juni 1919 eftersom generalkonferensen i april har skjutits upp.
Under sin verksamhet efter dessa och andra svåra dagar gav president Grant råd som passar vår tid när han sa: ”[Vi] kom till jorden för att förvärva kunskap, visdom och erfarenhet, för att lära oss livets läxa, att utstå smärta, frestelser och vinna jordelivets segrar.” Av kunskap han fick genom degeln av personlig erfarenhet, tillade han: ”Jag vet att de sista dagars heliga i motgångens stund blir mer tröstade och välsignade än något annat folk!”2
I vår nuvarande ”motgångens stund” med det nya coronaviruset hämtar vi tröst i Jesu Kristi återställda evangelium. Vår vetskap om att vår himmelske Fader älskar sina barn och att han har kallat profeter och apostlar i vår tid till att vägleda oss genom dödlighetens stormar är en stor välsignelse.
I de råd som getts i intervjuer under den senaste tiden påminner flera medlemmar i de tolv apostlarnas kvorum oss om att vi kan känna glädje och se framåt med hopp oavsett vad som händer omkring oss.3
Foto Welden C. Andersen
Arbetet går framåt
Äldste Bruce R. McConkie (1915–1985) liknade en gång kyrkan vid ”en stor karavan” som går framåt trots motstånd.4 Äldste David A. Bednar hänför karavanens stadiga rörelse framåt till kyrkans inspirerade förberedelse och dess historia av motgångar.
”’Ingen gudlös hand kan hindra verket från att framåtskrida’,5 och ingen pandemi hindrar heller det här verket från att framåtskrida”, säger han. ”Mitt i alla de utmaningar vi ställs inför nu när vi handskas med det här viruset går verket framåt. … Vi vet inte hur lång tid det tar, men vi kommer att övervinna det. Och vi kanske inte återupptar vårt tidigare livsmönster precis som det var, men många av dessa anpassningar och förändringar blir mycket positiva.”
Äldste Quentin L. Cook säger att kyrkans inspirerade förberedelse innehåller sådana lägliga exempel som betoning på att helga sabbatsdagen, stärka melkisedekska prästadömets kvorum och hjälpföreningar, övergången till stödverksamheten och införandet av Kom och följ mig, Mormons bok-videor och programmet Barn och ungdomar.
”Vi kommer att se tillbaka på det här som en grundläggande förberedelsetid och inte bara något vi måste uthärda”, säger han.
President M. Russell Ballard, tillförordnad president för de tolv apostlarnas kvorum, håller med. Trots den tillfälliga stängningen av tempel och möteshus har kyrkans medlemmar de andliga verktyg de behöver för att fortsätta framåt.
President Ballard minns hur han kände när han kom hem från kyrkan den 7 december 1941 och fick veta att Pearl Harbor hade attackerats och att USA skulle dras in i andra världskriget. Liksom många andra i dag oroade han sig för framtiden och undrade om hans egen framtid skulle gå förlorad.
”Men det var inte det som hände”, säger han. På samma sätt som världens fria folk vann det kriget kommer världen att vinna kriget mot coronaviruset. ”Allt kommer att bli bra när vi vänder våra hjärtan till vår Fader i himlen och ser till honom och till Frälsaren som hela människosläktets Återlösare”, säger han.
Ett annat sätt som kyrkan går framåt på är genom sitt missionsarbete, som svarar på ändrade förhållanden i världen. Äldste Dieter F. Uchtdorf säger att kyrkans ledare hade undersökt nya sätt att sprida evangeliet redan innan covid-19 började störa missionsarbetet. Den störningen har inneburit att man har transporterat tusentals missionärer till deras hemländer, avlöst vissa i förtid och omplacerat andra.
”Covid-19 accelererade våra tankar om detta enormt och öppnade våra ögon”, säger han. Följden är att teknik och sociala medier nu öppnar dörrar som tidigare varit stängda på grund av så kallade gated communities och otillgängliga hem och lägenhetshus.
”Missionsarbetet fortsätter att gå framåt trots pandemin”, tillägger äldste Uchtdorf. ”Vi fortsätter att lära oss hur vi kan förbättra missionsarbetet nu och i framtiden. Herren har lovat att påskynda sitt verk för att välsigna alla Guds barn (se L&F 88:73). Jag tror att vi är mitt i den här processen när vi lever i den här svåra tiden. Våra dyrbara missionärer är våra dagars pionjärer, de banar väg för att sprida evangeliets budskap på nya sätt som passar våra omständigheter, så att Jesu Kristi kyrka ska fortsätta att ’rulla fram tills den har uppfyllt hela jorden’” (L&F 65:2).
Nya möjligheter att sprida evangeliet är inte det enda som öppnas. Hjärtan öppnas också eftersom svåra tider ofta ödmjukar människor och vänder dem till Gud, säger äldste D. Todd Christofferson.
”De är lite mer öppna för att tänka: ’Jag kanske behöver något mer än mitt bankkonto. Kanske finns det mer att uppleva i livet än vad jag har gjort’”, säger han.
Äldste Christofferson uppmuntrar kyrkans medlemmar att söka efter möjligheter att missionera, som att dela med sig av evangeliets budskap och memes via sociala medier, prata med heltidsmissionärerna om att hjälpa till att vara vänskapskontakter för dem som de undervisar på nätet och att hålla kontakten med personer som de inte kan träffa så ofta.
Social distansering och andlig distansering
Ett annat sätt som kyrkan går framåt på är genom det andliga gensvaret från sista dagars heliga på timliga utmaningar som covid-19. För vårt fysiska beskydd ökar vi vårt fysiska avstånd till andra, men för vårt andliga beskydd närmar vi oss vår Fader i himlen och hans Son. Covid-19-pandemin har gett många av kyrkans medlemmar fler tillfällen att stärka sitt andliga beskydd genom att följa president Russell M. Nelsons råd att höra Herren.
”Vår Fader vet att när vi omges av osäkerhet och fruktan finns det inget som kan hjälpa oss mer än att höra hans Son”, sa president Nelson under generalkonferensen i april 2020. Han tillade: ”I vår strävan att vara Jesu Kristi lärjungar behöver våra ansträngningar att höra honom bli mer och mer avsiktliga. Det krävs medveten och konsekvent ansträngning för att fylla det dagliga livet med hans ord, lärdomar och sanningar.”6
Vi välkomnar inte att kyrkans möten tillfälligt ställs in, stängningen av tempel eller förlusten av jobb, men när vi tillbringar mer tid hemma får vi ”tillfälle att tänka på att vakna för Gud” (se Alma 5:7), säger äldste Cook. ”Kanske kan de senaste händelserna vara en andlig väckarklocka som fokuserar oss på det som betyder mest. Om så är fallet blir det en stor välsignelse under den här perioden att få koncentrera oss på sådant som vi kan fullända i våra liv och hur vi kan välsigna andra när vi vaknar för Gud och går längs förbundsstigen.”
Äldste Jeffrey R. Holland tillägger: ”Sådana tider inbjuder oss att titta in i vår själ för att se om vi tycker om det vi ser där. Det är då [vi] tänker på vilka [vi] verkligen är och vad som verkligen betyder något.”
Sådana tider inbjuder oss också att stärka vår tro, vårt tjänande och vår tacksamhet, och manar oss att ”tänka på vårt beroende av Gud och de välsignelser från honom som vi så ofta tar för givna”, säger äldste Holland. ”Vi är skyldiga vår Fader i himlen att vara lite mer tacksamma och lite mer benägna att komma ihåg hur många problem som löses tack vare Gud, änglar, förbundslöften och bön.”
Det centrala i vår tacksamhet är välsignelsen att komma ihåg ”hur barmhärtig Herren har varit mot människobarnen, från Adams skapelse ända fram till [denna] tid” (Moro. 10:3). Medlemmarna i de tolvs kvorum säger att närhelst vi är tvungna att ”söka skydd där vi är” kan vi följa Nephis och Almas exempel och minnas att han som vi ”har anförtrott [oss] åt”, Frälsaren Jesus Kristus, ”ska fortsätta att befria [oss]” (2 Ne. 4:19; Alma 36:27). Och vi kan minnas, som aposteln Paulus lärde, att ingenting kan ”skilja oss från Kristi kärlek” (se Rom. 8:35).
Herren Jesus Kristus ”är vår yttersta tillflykt” (se Ps. 61:2–5), säger äldste Holland. ”Vad som än händer kommer vi aldrig att skiljas från Frälsarens kärlek och hans sällskap, även om vi inte känner igen det då. Anden kan inte blockeras av ett virus, nationella gränser eller medicinska prognoser.”
Fotografi från Getty Images
”Göra vänliga saker”
När äldste Christofferson nyligen läste en rapport som framställts av en kommitté i kyrkan, blev han bekymrad över följderna av ”den påtvingade avskildheten” kan ha på ensamstående medlemmar i kyrkan – gamla och unga.
”Påtvingad avskildhet kan leda till ensamhet, och ensamhet kan få negativa fysiska och mentala hälsokonsekvenser”, säger han. ”För att motverka detta rekommenderar en del folkhälsoförespråkare att de som upplever ensamhet söker efter sätt att ’göra vänliga saker’ för någon.”
Sista dagars heliga kan hitta sätt att tjäna, hjälpa och bidra till andra, särskilt till dem som är ensamma, säger äldste Christofferson, och ensamma medlemmar som tjänar andra kan minska sina känslor av isolering.
”Fokusera på att tjäna”, säger han. ”Det finns mycket vi kan göra för varandra för att känna samhörighet och broderskap och systerskap. Det här är en tid när äldstekvorumet och Hjälpföreningen verkligen kan komma till sin rätt och ge det som bara de är unikt organiserade för att göra.”
Och i stället för att alltid sms:a någon, föreslår han: ”Jag tycker det är mycket nyttigt att ringa någon med hjälp av den gamla tekniken som kallas telefon. Ring bara för att prata och interagera. Låt dem höra en röst.”
Små ansträngningar att nå ut till andra kan göra stor skillnad och lysa upp någons dag på sätt som vi kanske inte vet om. ”Vårt tjänande behövs verkligen när människor är så isolerade”, säger äldste Cook.
Äldste Holland föreslår: ”Vi bör avsätta en viss del av vår tid till att kommunicera med människor som behöver bli upplyfta. Naturligtvis blir vi upplyfta av att göra det, så alla ’lyfts upp’ (se 3 Ne. 27:14, 15), som Frälsaren sa att han sändes till jorden för att göra.”
Ett annat sätt vi kan lyfta oss själva och andra på är att förbereda oss för den dag när templen öppnar igen. Stängningar av tempel – vare sig det gäller pandemier, ombyggnad eller städning – ”gör det möjligt för dig att lära dig mer om släktforskning, indexering och hur man förbereder många, många namn för dagen när templets dörrar öppnas igen”, säger äldste Bednar.
Oavsett om templen är öppen eller stängda, tillägger äldste Bednar, kan kyrkans medlemmar fortfarande sträva efter att vara värdiga och att inneha en giltig tempelrekommendation.
Lärdomar som Herren vill att vi ska lära oss
Som äldste Bednar påpekar: även om ingen skulle välja att uppleva covid-19-pandemin har en nutida farsot ändå drabbat oss.
”Med det eviga perspektiv som det återställda evangeliet ger och den nåd som kommer av Frälsarens försoning, kan vi lära oss av jordelivets motgångar som förbereder oss för evighetens välsignelser”, säger han. ”Vi måste be. Vi måste söka. Vi måste fråga. Vi måste ha ögon till att se och öron till att höra. Men vi kan välsignas på anmärkningsvärda sätt för att vi ska kunna lära oss sådant som välsignar oss nu och för evigt.”
Med dess förödande inverkan på familjer runtom i världen har covid-19 lärt människor att visa större omtanke om andra, säger president Ballard.
”Vi börjar inse hur dyrbara våra familjer är, hur dyrbara våra grannar är och hur dyrbara andra medlemmar i kyrkan är”, säger han. ”Det finns läxor som vi lär oss nu som gör att vi blir bättre människor.”
Och när den nuvarande stormen bedarrar, vad kan vi då förvänta oss? Mer av samma sak, säger äldste Uchtdorf. Guds barn i och utanför kyrkan kommer att fortsätta möta svårigheter.
”Vi lever i en tid när vi behöver lära oss”, säger han. Och den viktigaste lärdomen vi kan inhämta är att svaret på de kommande utmaningarna också är svaret på den nuvarande utmaningen: Jesu Kristi evangelium.
Eftersom sista dagars heliga har Jesu Kristi återställda evangelium, säger äldste Holland, kan de lära sig att vara positiva och optimistiska, att göra sitt bästa och att ta Herren på orden när han säger: ”Låt oss … med glädje göra allt det som står i vår makt. Och sedan kan vi med största förvissning stå stilla och se Guds frälsning och hans arm uppenbaras” (L&F 123:17).
”Det finns mycket att glädjas över när vi förädlar vår tro, litar mer på Herren och ser underverket av hans befrielse”, säger äldste Holland.