Syftet med mitt dop
Före mitt dop satt jag ensam och bad om att mina vänner mirakulöst skulle dyka upp.
Illustration Julia Yellow
När jag var liten och bodde i en förort till Taipei visst jag inget om missionärer. Så första gången jag kom i kontakt med dem var jag nyfiken på deras budskap. Det dröjde inte länge förrän jag var ivrig att följa deras lärdomar och omsätta evangeliet i handling i mitt liv. Jag kände att det här var ett sätt för mig att få reda på om det verkligen fanns en Gud.
Inom en månad hade jag fått undervisning om evangeliet och buden som lärs ut före dopet. Jag kände frid när jag bad, jag fick personlig uppenbarelse genom att studera skrifterna och jag missade inte ett enda möte i kyrkan. Jag bestämde mig för att jag skulle döpas.
Den största utmaningen jag ställdes inför just då var problem som hade uppstått i relationen med några av mina vänner eftersom de motsatte sig mitt engagemang i kyrkan. Jag bad en hel del om de här problemen, men våra relationer verkade bara bli värre.
Jag bjöd in mina vänner till mitt dop, men de ignorerade min inbjudan helt. Jag visste verkligen inte vad jag skulle göra. Före mitt dop satt jag ensam på soffan i foajén i kyrkan och bad om att mina vänner mirakulöst skulle dyka upp så att jag kunde berätta om de positiva förändringar jag hade gjort och bevisa för dem att jag fattade rätt beslut genom att döpas.
Mina vänner kom aldrig, men när jag utgöt mitt hjärta till Gud fick jag ett intryck. Jag kände i det ögonblicket stor kärlek från min himmelske Fader. Jag visste att han var där och att han verkligen hade lyssnat på min bön.
Ursprungligen ville jag helt enkelt döpas på grund av allt det underbara som hände i mitt liv, men i det ögonblicket insåg jag syftet med mitt dop.
Intrycket jag fick var att Herren talade milt och direkt till mig och sa: ”Du behöver inte bevisa något för någon. Du behöver bara bevisa för mig att du är villig att komma till mig och hålla fast vid mitt evangelium i hela ditt liv.”