Ungdomar

När jag avskildes till att tjäna i Kalifornienmissionen San Bernardino som heltidsmissionär var min familj där. Den här bilden visar när jag kramade en av mina bröder efter att ha blivit avskild. Det har varit en resa att ta mig till den här punkten, men jag är så tacksam för förändringarna jag har sett hos mig själv och hos min familj.

Under mitt näst sista år på high school var jag med om en allvarlig bilolycka. Innan dess gjorde jag helt enkelt inte allt det som jag borde göra. Men efter olyckan förändrades mitt perspektiv verkligen. Mitt liv kunde ha varit över där och då, men jag ville inte att det skulle sluta på det sättet. Min biskop hjälpte mig att komma på rätt kurs – att läsa Mormons bok varje dag och förbereda mig för att verka som missionär.

Löpning är min idrott, min passion. Efter olyckan var jag borta en säsong och jag undrade vad jag egentligen hade kvar. Men jag vände mig till Herren, och när jag gjorde det blev säsongen året därpå fenomenal. Det fanns fortfarande svårigheter, men det som hade ändrats var att i stället för att göra det för mig själv, gjorde jag det för Herren.

Bara att se hur många välsignelser som kan komma från evangeliets fullhet var det som förändrade mig. Efter att ha fått all den lyckan och glädjen vill jag sprida den till hela världen. Jag vill att andra ska få uppleva glädjen jag känner varje dag tack vare evangeliet. Och det är därför jag tjänar som missionär: för att hjälpa till att ”åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan” (Mose 1:39).

Garret W., 18 år, North Carolina, USA