Trofast åldrande

Att glädjas på äldre dar

Scott Edgar

Ålderdomen kan vara en fin tid av utveckling och tillväxt.

Allteftersom ”ålderdomen” nalkas har jag insett att mitt liv håller på att förändras. Jag vill fortfarande vara engagerad i min familj och kyrkan, men jag är inte lika fysiskt aktiv som jag brukade vara, och allting verkar fungera bra antingen jag är där eller inte.

Jag har också insett något annat: Den här tiden i livet är inte så illa. Visst, jag upplever värk och smärta och andra utmaningar, men åldrandet är en del av livets naturliga gång, och det här kapitlet för med sig nya och givande möjligheter. Jag får tröst av vetskapen att jag är älskad av familj och vänner. Jag har tilltro till att jag fortfarande är uppskattad i kyrkan. Och viktigast av allt: Jag vet nu mer än någonsin att Jesu Kristi evangelium är sant.

Att acceptera förändring

Livet står uppenbarligen inte stilla. Det är dynamiskt. Så även om vi inte vill att våra omständigheter eller relationer ska förändras så kommer de att förändras. Som det så uttrycksfullt står i skrifterna:

”Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen:

en tid att födas och en tid att dö, en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade …

Allt har [Gud] gjort skönt i sin tid” (Pred. 3:1–2, 11).

Vi kanske har blivit bekväma med hur saker och ting brukade vara, och det är okej att sakna det som varit. Men vi kan också ha tro på att det fortfarande finns mer att lära längs denna glädjens väg. Hur väl vi anpassar oss till och hanterar förändringar avgör vår tillväxt på äldre dar. Genom att acceptera förändringar i stället för att bekämpa dem gör vi oss fria att lägga märke till nya möjligheter och förstå nya saker.

Jag har märkt att när jag försöker följa Jesus Kristus kommer jag närmare honom på sätt som jag inte gjorde när jag var yngre. På grund av sin egen tid på jorden förstår Kristus hur det känns att närma sig slutet av jordelivet (se Matt. 16:21). Och på ett sätt som vi inte helt förstår vet han precis vad just vi känner tack vare sin försoning. Vi kan be honom hjälpa oss att bli det han vill att vi ska bli under den tid vi har kvar (se Moro. 7:48).

Fortsatt tjänande

Oavsett vår ålder kan vi titta efter tillfällen att tjäna varje dag. Det förbereder oss för tjänande efter det här livet. President George Albert Smith (1870–1951) sa en gång: ”Vi är inte här för att fördriva vårt livs timmar och sedan gå vidare till en upphöjd sfär, utan vi är här för att kvalificera oss dag efter dag för de uppdrag som vår himmelske Fader förväntar sig att vi ska utföra i livet efter detta.”¹

När vi blir äldre blir dessa ”kvalificerande” upplevelser annorlunda jämfört med vad de brukade vara. Jag har sett unga män ta på sig sina roller och fullfölja många av de uppgifter som jag brukade göra. Mina barn har sina egna hektiska liv och familjeutmaningar, och jag är inte lika involverad längre. Men jag kan lita på att om jag fortsätter att hjälpa andra på de sätt jag kan, fortsätter dessa upplevelser att undervisa och förfina mig enligt Guds plan.

Välsignelser och frågor

Vilka välsignelser har du lagt märke till sedan du blivit äldre? Här nedan nämner jag några som jag har lagt märke till. Jag har också utformat några frågor för oss äldre att tänka på, även om jag antar att de egentligen kan tillämpas på vem som helst.

Jag vittnar om att var och en av oss kan välja att fokusera på det som är viktigast när vi följer Jesus Kristus under våra givande gyllene år.

Åldrandet har välsignat mig med

större medvetenhet om det som sker runt omkring mig
mer ro till att läsa skrifterna, begrunda och be
lyhördhet för Andens maningar
sporadiska familjebesök som är särskilt givande
vänligare känslor gentemot andra människor och mot djur
intresse för släktforskning och tempeltjänst
färre frestelser att överträda buden.

Fråga dig själv hur du kan göra följande:

Tjäna din kyrka och din familj på meningsfulla sätt.
Komma närmare din himmelske Fader och hans Son Jesus Kristus.
Utöva ett gott inflytande på andra.
Stå obefläckad inför Gud när du träffar honom igen.