Berättelser som för oss samman

Christy Monson

Vi kan stärka våra familjer genom att berätta om exempel på tro och mod, tidigare och nuvarande.

vagntåg på prärien hotas av en eld som dränks av en plötslig storm

Allteftersom jag har blivit äldre har min plats i familjen förändrats. En gång i tiden var jag den unga mamman som samlade en grupp aktiva barn i det slags organiserade kaos vi kallade hemafton. Nu är jag mormodern, ibland mitt uppe i familjehändelser och ibland i bakgrunden. Jag har flyttat fram en länk i livets kedja. Jag har älskat två tidigare generationer, däribland min man, som nu är på andra sidan slöjan. Och jag älskar två generationer som för tillfället finns på jorden (plus några barnbarnsbarn från den efterkommande generationen).

En av rollerna jag nu spelar äger rum i slutet av vår familjs videokonferenser med Kom och följ mig. Vår storfamilj använder ett program på internet för att hjälpa kusinerna lära känna varandra och hjälpa oss alla att minnas eller lära känna våra förfäder. När vi har gjort det har jag insett att det inte bara är våra tempelförbund som binder samman vår familj för evigt, utan också våra berättelser om mod och tro.

Inspiration från det förflutna

Jag tror att var och en av oss har en berättelse om tro och mod som vi kan dela med oss av. Förvisso kan de som gick före oss inspirera oss när vi minns deras ande och uppoffringar. Till exempel:

Vår familj är tacksam för en ung pojke, Christian Hans Monson, som på 1800-talet tog med sig mat till missionärerna i fängelset i Fredrikstad i Norge. De undervisade honom om evangeliet. I hemlighet släppte han ut dem ur fängelset, och de döpte honom i fjorden en stjärnbeströdd natt. När han hade blivit medlem i kyrkan kastade hans far ut honom. Men han begav sig till Saltsjödalen för att uppresa en rättfärdig avkomma.
Vi inspireras också av berättelsen om Johanna Kirstine Larsen. Under färden till Saltsjödalen drabbades hennes pionjärkompani, som leddes av Brigham Young jr, av en förtärande prärieeld. Efter innerlig bön blev ett litet moln vid horisonten till ett åskväder som släckte elden.

Inspiration i dag

två leende unga kvinnor — Mitt barnbarn och mitt ”adopterade” barnbarn, en ung nyomvänd som kom för att bo hos min dotters familj.

Jag känner en djup tacksamhet för dessa trofasta, modiga själar. Men jag känner mig också ödmjuk inför de tappra andarna i vår familj i dag. Så jag bestämde mig för att jag vid varje familjemöte skulle be två av barnbarnen att bära sitt vittnesbörd om tro och mod. Det här inspirerar inte bara resten av familjen, utan låter dem som delar med sig ta några minuter till att se hur Gud hjälpte dem igenom en svår tid. Här är två av deras berättelser.

Ett av våra barnbarn kämpade mot sköldkörtelcancer som ung tonåring. Hon sa: ”Min himmelske Fader vägledde mig, särskilt under veckan då jag isolerades efter strålningen. Mitt vittnesbörd och min lilla hund Daisy hjälpte mig igenom det.”
När en ung nyomvänd befann sig utan hem eller familj tog missionärerna med sig henne hem till vår dotter. Vi har tagit om hand om henne som om hon var vår egen och ser henne som en av oss. Den här förtjusande unga omvända kvinnan sa: ”Jag har lärt mig att även när jag är rädd kan jag göra svåra saker med min himmelske Faders hjälp.” Hon är till välsignelse för oss med sin kärleksfulla, glada inställning.

I min roll som mormor har jag återigen lärt mig att det finns mycket vi kan göra som föräldrar och far- och morföräldrar för att stärka länkarna i vår eviga familjekedja. Att berätta om tro och mod, från det förgångna och nuet, är ett sätt att hjälpa våra barn och barnbarn att ha tro och mod inför framtiden. Och det är ett utmärkt sätt att vända barnens hjärtan till sina fäder och mödrar (se Malaki 4:6).

Författaren bor i Utah, USA.