Endast digitalt
Min bön om persikor och päron
Författaren bor i Oregon, USA.
Min himmelske Fader besvarade min bön flera månader efter att jag hade frågat.
För många år sedan, när min man och jag fortfarande hade sex av våra barn hemma, skötte vi också ett vårdhem där vi tog emot äldre patienter med Alzheimers sjukdom. På den tiden odlade vi en stor trädgård och vi konserverade mycket av vår mat. Ett år hade vi inte tillgång till persikor eller päron, som var favoriter i vår familj och särskilt bra för patienter med Alzheimers sjukdom som behövde mjuk mat.
Jag bestämde mig för att be om det här behovet. Jag bad min himmelske Fader att leda mig till några billiga persikor och päron om han kände till några som fanns att tillgå. Min förhoppning var att hitta frukt som annars skulle gå till spillo.
Några dagar senare körde jag mina barn till kyrkan för en ungdomsaktivitet. En syster som var ny i församlingen kom fram till mig och frågade om jag hade användning för lite mogna persikor. Hennes familj hade precis köpt ett hem med flera persikoträd i trädgården och det fanns mer frukt än de kunde använda. Jag kunde plocka många lådor med persikor och konservera dem utan kostnad.
Det gick en tid och jag hittade inga päron. Jag tänkte för mig själv att min himmelske Fader visste att jag var mycket upptagen med att få barnen att komma till rätta i skolan och bevara maten från vår trädgård, och inte hade tid för päronen.
Några månader senare, efter att all frukt hade skördats, var jag i väntrummet hos min kiropraktor. När jag satt där kom en man in och började prata med receptionisten. Till min förvåning hörde jag honom fråga henne om hon kände någon som kunde behöva lite päron. Han hade stora lådor med päron i ett kylrum och ville hitta ett hem åt dem så att han kunde stänga av kylningen över vintern. Jag fick köpa lådor med stora, vackra päron för bara tre dollar vardera – ett ordentligt rabatterat pris jämfört med det jag vanligtvis betalar!
Min himmelske Fader besvarade den bön jag höll flera månader tidigare, och han såg också till att päronen hölls kalla tills jag hade mer tid att ta hand om dem.
I ett generalkonferenstal sa äldste Brook P. Hales i de sjuttios kvorum: ”Fadern är medveten om oss, känner våra behov och hjälper oss på ett fullkomligt sätt. Den hjälpen ges ibland i samma ögonblick eller åtminstone strax efter att vi ber om gudomlig hjälp. Ibland besvaras inte våra mest uppriktiga och hedervärda önskningar på det sätt som vi hoppats, men det visar sig att Gud har större välsignelser i beredskap. Och ibland beviljas inte våra rättfärdiga önskningar i det här livet.”1
Många gånger har mina böner besvarats snabbt, men en del saker som jag uppriktigt ber om varje dag har fortfarande inte beviljats. Att minnas upplevelser som min bön om persikor och päron påminner mig om att min himmelske Fader känner mig och vet mina behov och att han hjälper mig på ett fullkomligt sätt som han vet är bäst för mig.