”Hänvisningar i fängelset”, Liahona, sep. 2023.
Porträtt av tro
Hänvisningar i fängelset
I fängelset tappade syster Llanos aldrig sin uppgift som representant för Jesus Kristus ur sikte – hon undervisade sina cellkamrater om deras gudomliga identitet och hur man ber.
Syster Aketzaly Llanos var en exemplarisk missionär med ett fast vittnesbörd. Hon kallades egentligen till Costa Ricamissionen San José Öst, men hon tjänade tillsammans med min fru Janeen och mig i Mexikomissionen Aguascalientes i ett år innan hon fick sitt visum till Costa Rica.
I april 2022 vinkade vi hej då till syster Llanos när hon gick ombord på ett flygplan till Mexico City, där hon skulle ta ett anslutande flyg till Costa Rica. Men mindre än 24 timmar efter att vi tagit farväl av henne fick vi ett samtal från polisen i Mexico City.
”Vi har arresterat Aketzaly Llanos på flygplatsen för innehav av en militärklassad patron”, sa de. ”Det är ett federalt brott och hon kommer att åtalas.”
Jag kontaktade genast den juridiska avdelningen på kyrkans områdeskontor och de anlitade en advokat som skulle få syster Llanos frisläppt. Den här advokaten var inte medlem i kyrkan. Han åtog sig att hjälpa oss men uttryckte pessimism. Han förklarade att bara detta att en icke-militär person innehade en militärpatron var ett allvarligt brott, oavsett personens uppsåt.
Senare berättade syster Llanos att hon hade plockat upp patronen från gatan i sitt senaste område. Hon såg den som en souvenir. Kulan liknade ju de nyckelringar som såldes som souvenirer utanför en gammal silvergruva i ett av hennes tidigare områden. Men de statliga utredarna såg henne som terrorist. Inom några dagar flyttades syster Llanos från flygplatshäktet till ett fängelse med hög säkerhetsklass där de värsta kvinnliga brottslingarna förvarades.
Böner av tro
Genast började böner uppsändas för syster Llanos omedelbara frisläppning. Janeen och jag bad de 115 missionärerna i vår mission att utöva tro på att vi skulle få se ett underverk, om det var Herrens vilja. Jag kontaktade missionspresidenterna i Mexico City, Costa Ricamissionen San José Öst och missionärsskolan i Mexiko, och de bad sina missionärer att förena sig med oss i bön.
Innanför fängelsets väggar tappade syster Llanos aldrig sin uppgift som representant för Jesus Kristus ur sikte. Hon lärde sina nio cellkamrater att be genom att uppsända morgon- och kvällsböner i gruppen varje dag. Hon undervisade dem också om deras gudomliga identitet.
En av hennes cellkamrater sa: ”Jag är en riktigt dålig person för det jag gjorde för att hamna här, och Gud hatar mig.” Syster Llanos såg henne i ögonen och sa: ”Nej. Du är ingen dålig människa. Du är någon som gjorde något dåligt. Du är en dotter till Gud och han älskar dig!”
En annan cellkamrat berättade om en dröm hon hade haft några veckor innan syster Llanos arresterades. Cellkamraten hade drömt att en quetzalfågel flög in i fängelset för att hjälpa henne. Innan syster Llanos blev medlem i kyrkan hade hon låtit tatuera en bild av en quetzalfågel på ryggen. När cellkamraten såg tatueringen visste hon att hon skulle lyssna på syster Llanos missionsbudskap.
Syster Llanos undervisade henne om återställelsen av Jesu Kristi evangelium och gav henne det exemplar av Mormons bok som hon hade tagit med sig till fängelset – samma exemplar som systermissionärer hade gett syster Llanos fem år tidigare när hon undersökte kyrkan.
En inledande rättegång schemalades snart i Mexico City. Janeen och jag åkte dit för att vittna personligen. När vi träffade det juridiska teamet utanför domstolsbyggnaden var advokaten synbart nervös och gick fram och tillbaka längs trottoaren.
Jag tog honom åt sidan och sa: ”I dag kommer du att känna dig lugnare och fridfullare än du någonsin har känt dig i en rättssal. Låt mig berätta varför. Över 500 missionärer och deras familjer ber för dig och att du ska ha framgång i dag. De ber också att domarens hjärta ska mjukna och att han ska frige syster Llanos från fängelset.”
Advokatens ögon fylldes av tårar och han uttryckte sin uppskattning för så många människors tro och böner å hans vägnar.
Klockan 10.00 inleddes rättegången, men jag var tvungen att vänta utanför tills det var min tur att vittna. Två långa timmar förflöt. Sedan kom rättegångsvakten ut och sa att domaren inte behövde höra mitt vittnesbörd – han hade redan fattat sitt beslut.
Orolig gick jag in i rättssalen och domaren började tala. Han talade om lagen som syster Llanos hade brutit mot och om allvaret i det hon anklagades för.
”Bortsett från allt det där”, fortsatte han, ”tror jag på de bevis som lagts fram på syster Llanos goda karaktär.” Sedan citerade han en undanskymd del av lagen som gjorde det möjligt för honom att visa barmhärtighet, och han frigav henne genast.
”Gud vid min sida”
Det här var det underverk vi hade bett om! I stället för att dömas till minst fyra år i fängelse var syster Llanos fri att gå. Efter förhöret sa hennes advokat att den dagen var en av de viktigaste dagarna i hans yrkesliv.
”Jag kände verkligen Gud vid min sida”, sa han. ”Jag vill veta mer om er tro.”
Jag bjöd in honom till besökscentret vid templet i Mexico City. ”Du kommer att få se andra missionärer där som är lika fina som syster Llanos”, sa jag till honom. ”Du kommer att se ljuset i deras ögon och du kommer att fråga dig själv varför.”
Tolv timmar senare släpptes syster Llanos, fortfarande klädd i fängelsekläder. Hon föll ihop i Janeens armar. När vi alla slutat gråta tillräckligt för att kunna prata utbrast syster Llanos: ”Presidenten, jag fick några hänvisningar i fängelset!”
Hela den här upplevelsen bekräftade att ”Gud har inte upphört att vara en underverkens Gud” (Mormon 9:15). Jag tvivlar inte på att många goda människors tro och böner hjälpte en advokat att tala för sin sak och gjorde domarens hjärta mjukt.
Tack vare att syster Llanos arresterades fick flera fängslade kvinnor hopp genom Jesu Kristi evangelium, en advokats frö av tro började spira, och vi stärktes i vår övertygelse om att Gud kan använda oss till att främja sitt verk oavsett var vi befinner oss.