”Efter trauma: att bygga motståndskraft och omfamna helande”, Liahona, sep. 2023.
Efter trauma: att bygga motståndskraft och omfamna helande
Helande kommer när vi söker Frälsarens hjälp och bygger upp känslomässigt oberoende.
De flesta människor får uppleva minst en traumatisk händelse i livet. Vi har sett det i våra personliga liv och i våra yrken. Vad skapar trauma? En svår upplevelse som en bilolycka, förlust av arbete, krig, misshandel, sexuella övergrepp, svår mobbning, förlust av närstående med mera.
Trauman är smärtsamma och ibland kan det kännas som om smärtan inte kan lindras. Men det är viktigt att veta att smärtan kan avta, och du kan få frid igen genom att förlita dig på din himmelske Fader och din Frälsare Jesus Kristus.
Vår himmelske Fader låter oss uppleva svårigheter. Även om han inte förutordinerar, skapar eller ger sitt bifall till dessa upplevelser, ser han till att ”allt ska samverka till [vårt] bästa” om vi förlitar oss på honom (Läran och förbunden 90:24, se även 2 Nephi 32:9).
Vi har upptäckt att det är av avgörande vikt att vi vänder oss till vår himmelske Fader och Frälsaren för stöd i helandeprocessen. Deras frid helar känslomässigt och andligt. Vi vet att du i deras kärlek och medkänsla kan få styrka att helas. Vi har också funnit några tekniker som gör att du kan bygga på dina personliga styrkor och gå framåt mot läkedom.
Alla upplever traumatiska händelser på olika sätt. Faktum är att vissa kan uppleva en händelse som traumatisk, medan andra kanske bara kände sig illa till mods. Därför ska man komma ihåg att inte jämföra sin upplevelse med andras eller se sin egen upplevelse som standardupplevelsen.
Vi reagerar olika på händelser
Sam och Lucy var ute och reste tillsammans, och chauffören i fordonet de satt i somnade och körde av vägen. Det fick bilen att volta flera gånger. Sam skadades inte så illa och verkade först kunna skaka av sig händelsen som en småsak. Han fanns där för att trösta Lucy eftersom hon var tvungen att gipsa sin brutna arm.
Flera veckor senare, när Sam fick möjlighet att resa igen, fick han panikkänslor bara av att tänka på de många timmarna på vägen.
Sam upplevde de känslomässiga följderna av en traumatisk upplevelse. Han tvekade att prata med någon om det. Men när han pratade med Lucy fick han veta att hon hade varit med om en bilolycka tidigare och visste hur han kände sig. De pratade om vad Lucy hade lärt sig av sin tidigare upplevelse av att utöva tro på Jesus Kristus, be om vägledning och få hjälp genom samtalsterapi när hon hade haft det svårt.
Hopp och läkedom genom Jesus Kristus
Oavsett vad vårt trauma är kan läkedom komma genom Frälsaren Jesus Kristus. Tack vare Frälsarens gränslösa försoning och hans nåd och barmhärtighet kan han hela alla sår som vi tillfogas i den här jordiska tillvaron, oavsett om läkedomen kommer i det här livet eller i nästa. Ibland tar det längre tid än vi förväntar oss eller vill att det ska göra – även med Frälsarens gudomliga stöd. Men han kan hela oss (se 3 Nephi 17:7).
Äldste Dieter F. Uchtdorf i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Guds ljus är verkligt. Det finns tillgängligt för alla! Det ger liv åt allting. Det har kraft att lindra smärtan i det djupaste sår.”1
Ingen känner vårt lidande så omfattande som vår himmelske Fader och Frälsaren. Herren ”steg ner under allt, i det att han förstod allt, för att han skulle kunna vara i allting och genom allting” (Läran och förbunden 88:6). Syster Amy A. Wright, Första rådgivare i Primärs generalpresidentskap, har sagt:
”Vi har alla något i våra liv som är trasigt som behöver lagas, fixas eller helas. När vi vänder oss till Frälsaren, när vi förenar våra hjärtan och sinnen med honom, när vi omvänder oss, kommer han till oss ’med läkedom i sina vingar’ [2 Nephi 25:13] och lägger kärleksfullt armarna om oss och säger: ’Det är okej … Vi kan fixa det här tillsammans!’
Jag vittnar om att det inte finns något trasigt i ert liv som är bortom Jesu Kristi läkande, återlösande och möjliggörande kraft.”2
Exempel på helande och sätt att hela finns i skrifterna – och i våra familjers, vänners och förfäders liv. På vilka sätt var dina förfäder motståndskraftiga?3
Vår eviga identitet
När Julio var 13 år utsattes han för sexuella övergrepp av sin morbror. Med tiden började han dra sig undan sin familj och isolerade sig. Ibland fungerade han som om inget hade hänt, men ibland överväldigades han av känslor. Han har alltid kunnat hantera livet – till och med känt intensiv lycka, som när hans son föddes. Han känner sig också trasig. Hans son närmar sig nu samma ålder som Julio var i när han utsattes för övergrepp, och när Julio begrundar sin sons potentiella upplevelser brottas han med tankar och känslor om sitt eget värde och sin eviga identitet.
Även om trauma är en del av vår jordiska upplevelse, är det inte en del av vår eviga identitet. Vår eviga identitet är den som ett barn till Gud. President Russell M. Nelson har sagt:
”Vem är du?
Du är först och främst ett Guds barn.
För det andra är du som medlem i kyrkan ett förbundets barn. Och för det tredje är du en Jesu Kristi lärjunge.”4
Dessutom är traumat aldrig en återspegling av vårt värde eller vår värdighet. Syster Joy D. Jones, tidigare Primärs generalpresident, klargjorde de här två begreppen i sin undervisning:
”Andligt värde innebär att vi värderar oss själva på det sätt som vår himmelske Fader värderar oss …
Värdighet [uppnås] genom lydnad. Om vi syndar är vi mindre värdiga men vi är aldrig mindre värda!”5
Övergreppen som Julio utsattes för av sin morbror förändrade inte Julios värde och värdighet. Han syndade aldrig – han utsattes för synd. Ibland kan det vara svårt att komma ihåg sitt värde och sin värdighet när man har utsatts för övergrepp. Kom ihåg att det inte var du som syndade, ditt värde har aldrig minskat och du är värdig att fortsätta på förbundsstigen.
När Julio började lita på Herren hjälpte Herren Julio inse att jordiska upplevelser inte förändrar den kärlek som vår Fader i himlen har till oss. Han håller nu på att lära sig att även om hemska saker hände förändrade de inte hans grundläggande värde, eviga identitet eller värdighet.
Känslomässigt oberoende
Genom att utveckla känslomässigt oberoende kan du använda sunda personliga resurser för att hantera utmaningar och svåra känslor. Du kan utveckla motståndskraft, förmågan att anpassa sig till och hantera prövningar – bland annat trauman.
Motståndskraft innebär att söka stöd och vägledning från vår himmelske Fader och Jesus Kristus, tjäna andra och ta emot hjälp av andra om så behövs och är lämpligt.
Följande åtgärder, som rekommenderas av professionella rådgivare, hjälper dig att utveckla motståndskraft:
-
Skapa gemenskap med andra.
-
Ta bättre hand om dig fysiskt.
-
Finn mening i livet.
-
Utveckla sunda tankar.
-
Sök hjälp när du behöver det.6
1: Bygg relationer med andra
Sunda relationer bidrar ofta till helande. Att bygga relationer med dem som stärker dig och uppmuntrar dig att vända dig till Frälsaren och vår himmelske Fader kan vara det du behöver för att bli mer fullständigt helad.
Sam öppnade sig för Lucy och berättade om sin rädsla och sitt obehag. Den relationen hjälpte honom att bli mer medveten och motståndskraftig. Hon hjälpte honom att förstå hur han kunde helas känslomässigt och andligt.
Fundera över mål du kan sätta upp för att utveckla en starkare gemenskap med andra du litar på. Tjänande är ett sätt att bygga relationer med andra i kyrkan.
2. Ta hand om din fysiska hälsa
Traumat känns inte bara känslomässigt utan också fysiskt. Vi kan uppleva ökad trötthet, att hjärtat rusar, huvudvärk eller magproblem såsom smärta eller kramper. De här fysiska symptomen finns där för att låta oss veta att något är fel och att vi behöver ta hand om vår hälsa. Precis som vi kan göra saker för att ta bättre hand om vår känslomässiga hälsa kan vi också fundera över hur vi kan ta hand om oss själva fysiskt efter ett trauma.
För det första: känn efter vilka fysiska symptom du upplever. Försök sedan lugna kroppen genom att fokusera på din andning och sakta ner andningen. Försök känna efter hur det känns när du andas snabbt och stötvis jämfört med när du andas långsamt och kontrollerat.
Ibland kan trauman ge skador som begränsar oss, så gör det som är rätt för din kropp. Men rörelse, särskilt fysisk träning, hjälper. Vissa tycker om att ta en promenad eller löprunda, medan andra kanske tycker att det är till större hjälp att arbeta hårt på ett projekt.
Kom ihåg Visdomsordet (se Läran och förbunden 89). Att försöka undertrycka smärta med beteenden eller ämnen som inte hjälper är som att helt enkelt ”sätta bandage på ett djupt sår”.7 Hjälp kroppen att hantera stress och smärta i stället för att täcka över den.
3. Finn syfte och mening
Vårt främsta syfte i livet är att förbereda oss för att återvända och leva med vår himmelske Fader (se Alma 12:24). Trauman kan skymma det här syftet och hindra oss från att se vilka vi är. Genom att hitta ett specifikt syfte med våra dagliga handlingar kan vi få hjälp att gå framåt och till och med minnas vårt huvudsakliga syfte i livet. Julio började gå framåt och finna mening i sina dagliga handlingar när han insåg att han ville hjälpa sin son.
Att finna mening i traumat kan hjälpa oss att se en väg framåt och inse att våra upplevelser ger oss möjligheter att växa och bli mer som Kristus. Det är till exempel lättare att vara medkännande med andras nöd när vi själva har gått igenom svåra upplevelser.
Undersökningar har visat att efter ett trauma upplever människor ofta det som har kommit att kallas ”posttraumatisk tillväxt”. Posttraumatisk tillväxt visar sig genom att en person får ökad styrka efter en traumatisk upplevelse, såsom förbättrade relationer, större uppskattning för livet eller vissa egenskaper i livet, eller en ökad medvetenhet om livets möjligheter. När du har upplevt en traumatisk händelse, försök då se hur du har vuxit eller kan växa tack vare upplevelsen i stället för att fokusera på den traumatiska händelsen i sig.
4. Utveckla sunda tankar
En traumatisk upplevelse kan påverka vårt sätt att tänka på oss själva och världen omkring oss. Efter att ha upplevt ett trauma kan vi få negativa tankar. Tankar som ”jag är svag”, ”min himmelske Fader älskar mig inte” och ”jag är ovärdig” minskar vår förmåga att vara motståndskraftiga. De här tankarna påverkar ofta våra känslor (se Läran och förbunden 6:36).
När du har identifierat dina negativa tankar kan du försöka hitta några sunda, realistiska ersättningstankar och skriva ner dem. Påminn dig själv om de här sunda tankarna när du blir medveten om att du har negativa tankar.
Gå igenom kapitel 2 i Finna styrka i Herren: känslomässig motståndskraft (2022) för att lära dig mer om hur du gör det.
Du kan också vända dig till bön, dagboksskrivande, meditation över skrifterna eller ett generalkonferenstal (se Josua 1:8) eller andra former av begrundan.
5. Sök stöd
Ibland är det lämpligt att fundera över hjälp bortom dina egna resurser. Lucy sökte hjälp, vilket gjorde att hon kunde hjälpa Sam. Tänk på vilka människor – till exempel familjemedlemmar, vänner och församlingsledare – som kan vara till hjälp. Att hela ett trauma är ett av de tillfällen då du kan behöva använda alla tänkbara resurser i ditt liv.
Allmän handbok ger vägledning om när det kan vara lämpligt att söka professionell hjälp.8
Det är svårt att inte fokusera på den traumatiska händelsen, men när vi följer profetens råd att fokusera helt på Frälsaren och hans evangelium, ”flyr våra tvivel och vår fruktan”.9 Kom ihåg att du är en son eller dotter till en kärleksfull himmelsk Fader. När du fokuserar på att komma närmare honom och använda de hjälpsamma resurser som finns tillgängliga för dig, kan Herren göra så att alla traumatiska upplevelser tjänar dig till godo.