”Nutida profeters fasta vittnesbörd”, Liahona, okt. 2023.
Nutida profeters fasta vittnesbörd
Prästadömets myndighet ges endast genom ordination som bemyndigats av Herren Jesus Kristus, som leder sin återställda kyrka i dag.
Som Bibeln förkunnar är Jesu Kristi sanna kyrka ”uppbyggd på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv” (se Efesierbrevet 2:20). Jag upplevde en tillämpning av denna grundläggande princip i det återställda evangeliet för många år sedan.
En medlem i kyrkan tog med sin granne till mitt kontor. Grannens make var pastor i en protestantisk kyrka med en stor församling. I många år hade det här paret tjänat Herren med stor flit i sin kristna verksamhet. Han hade döpt många människor in i den kyrkan.
Nu, påverkad av sina sista dagars heliga grannar, hade han läst Mormons bok och blivit omvänd till Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Han var redo att avsäga sig sitt pastorsämbete och sluta sig till den återställda kyrkan. Men först behövde han och hans fru få svar på sin fråga om prästadömets myndighet. Den här kvinnan påminde mig om att hennes man hade döpt många människor och frågade mig: ”Menar du att min make inte hade någon myndighet att döpa alla dessa människor som han döpte?”
Anden gav mig svaret, som den gör i sådana här situationer.
”Nej!” svarade jag. ”Jag är säker på att din man hade myndighet att döpa alla som han döpte. Han hade all den myndighet som hans kyrka kunde ge honom. Han kunde förrätta vigslar. Han kunde göra människor till medlemmar i församlingen. Han kunde leja ett företag att lägga nytt tak på er kyrka. Men det är inte den slags myndighet vi pratar om här. Myndigheten som du undrar över är den myndighet som Jesus gav Petrus, att allt han gjorde på jorden skulle vara gällande i himlen (se Matteus 16:19). Och eftersom denna gudomliga myndighet måste kunna spåras tillbaka till apostlar, finns den endast i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.”
Prästadömsnycklar
Prästadömets myndighet förvärvas inte genom en studiekurs eller examen från ett seminarium. Skrifterna kan utbilda, stärka vittnesbörd om Frälsaren Jesus Kristus och även frambringa en önskan att tjäna Gud, men de förlänar inte myndighet. Inte heller ges prästadömets myndighet genom inspiration eller egen strävan. Prästadömets myndighet ges endast genom ordination. Det tydliggörs i Bibeln.
Under sin jordiska verksamhet sa Frälsaren Jesus Kristus till de tolv apostlarna: ”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt” (Johannes 15:16). Aposteln Paulus lärde: ”Ingen tar sig denna värdighet [prästadömet], utan man blir kallad av Gud liksom Aron blev det” (Hebreerbrevet 5:4).
Vissa saker följer på det faktum att myndighet endast uppnås genom att man är utvald och ordinerad av Gud. Främst är vikten av de ”nycklar” som Jesus gav Petrus vid detta heliga tillfälle (se Matteus 16:19). ”Prästadömsnycklar är myndigheten att leda användningen av prästadömet till förmån för Guds barn.”1
Som Frälsaren visade genom att ge nycklarna till Petrus, ges prästadömsnycklar till hans apostlar. Dessa nycklar, som gick förlorade i och med de ursprungliga apostlarnas död, behövde återställas så att prästadömets myndighet kunde förlänas och utövas i den återställda kyrkan. Detta gjordes när himmelska budbärare, som handlade under Jesu Kristi ledning, kom för att återställa Jesu Kristi kyrka. De gjorde det genom att undervisa och ordinera profeten Joseph Smith och ge honom de nödvändiga prästadömsnycklarna. Dessa nycklar existerar inte utanför Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
På så sätt har Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga – den återställda kyrkan – myndighet att utföra alla de handlingar och förrättningar som utförts i tidigare evangelieutdelningar och att låta detta bli ”bundet [giltigt] i himlen” (Matteus 16:19; Läran och förbunden 128:8). Dessa nödvändiga förrättningar för frälsning och upphöjelse innefattar dop, förläning av den Helige Anden, tempelbegåvning och äktenskap för evigheten. Allt detta, för levande och döda, gör det möjligt för oss att återvända till Gud Fadern och Sonen, och våra familjerelationer förevigas.
Genom sin undervisning och sin försoning är Herren Jesus Kristus den viktigaste hörnstenen i allt detta, och hans verk fortskrider genom hans apostlar och profeter.
Profeten Joseph Smith lärde att ”de fundamentala principerna i vår religion är apostlarnas och profeternas vittnesbörd om Jesus Kristus, att han dog, begravdes och uppstod på den tredje dagen och uppsteg till himlen. Allt annat som tillhör vår religion är endast tillägg till detta”.2
Särskilda vittnen
De tolv apostlarna kallas att vara ”särskilda vittnen om Kristi namn i hela världen” (Läran och förbunden 107:23). De har ett unikt vittnesbörd om Jesus Kristus. De vittnar om att han lever, om hans gudomlighet, hans mission och försoning, hans uppståndelse, hans heliga prästadöme och vår potential att uppnå evigt liv. Apostlar får hjälp i detta av andra som kallats att utöva ”profetians ande” (Uppenbarelseboken 19:10).
I en värld som tvivlar på Frälsarens gudomlighet vittnar jag tillsammans med mina bröder i första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum om hans gudomliga mission och försoning. Vi vittnar om ”att han är Faderns Enfödde” (Läran och förbunden 76:23). Vi vittnar om att han har en uppstånden ”kropp av kött och ben, lika påtaglig som en människas” (Läran och förbunden 130:22). Vi vittnar om att tack vare hans uppståndelse kommer alla Guds barn också att uppstå (se 1 Korintierbrevet 15:21–22; 2 Nephi 9:6, 22; Mormon 9:13; Läran och förbunden 29:26). Vi vittnar om att han talar till sina tjänare i vår tid (se Läran och förbunden 1:38). Vi vittnar om att ”under himlen finns inget annat namn som människor fått genom vilket vi blir frälsta” (Apostlagärningarna 4:12; se även Mosiah 3:17; Mose 6:52).
Vi delar våra vittnesbörd – och vår Frälsares lärdomar – med kärlek. President Russell M. Nelson har förkunnat:
”Guds lagar är helt och hållet motiverade av hans oändliga kärlek till oss och av hans önskan att vi ska bli allt som vi kan bli …
Herren Jesus Kristus, vars kyrka det här är, utser profeter och apostlar till att förmedla hans kärlek och undervisa om hans lagar.”3
President Nelson har också sagt: ”Ni kanske inte alltid förstår varje förkunnelse från en levande profet. Men när ni vet att en profet är en profet, kan ni gå till Herren i ödmjukhet och tro och be om ett eget vittnesbörd om vad än hans profet har förkunnat.”4
Allt detta åstadkoms genom Herrens kyrka, som leds genom hans apostlars profetiska verksamhet. Samma dag som president Nelsons ledarskap för kyrkan tillkännagavs, gav han denna värdefulla förklaring av vad han kallade ”Herrens majestätiska sätt att styra sin kyrka”:
”När en president för kyrkan går bort är det inget mysterium vem som sedan kommer att kallas att verka i det ämbetet. Det finns ingen valrörelse, inga kampanjer, utan bara en gudomlig successionsplans tysta verk, en plan som Herren själv inrättat.
Varje dag under en apostels ämbetstid är en dag fylld av lärande och förberedelse inför större ansvar i framtiden. Det krävs årtionden av tjänande innan en apostel går från juniorstolen till seniorstolen i ringen. Han får under den tiden personlig erfarenhet av varje aspekt av kyrkans arbete. Han blir också väl bekant med jordens folk och deras historia, kultur och språk, då uppdrag tar honom världen över upprepade gånger. Successionsordningen för kyrkans ledarskap är unik. Jag känner inte till något liknande. Det bör inte förvåna oss, för det här är Herrens kyrka. Hans sätt är inte människans sätt.”5
Jag vittnar om den gudomliga process varigenom Herren leder sin kyrka i dag.