Lektion Sex

Övervinn Ilska

”Vem kan beräkna de skador som vållas, djupet och smärtan av dem, genom hårda och elaka ord uttalade i vrede?”

President Gordon B Hinckley

Lektionsmål

Hjälp föräldrarna att under lektionen:

Bli medvetna om de förödande följderna av okontrollerad ilska för familjens medlemmar.
Förstå hur ilska uppstår och behovet av att ta ansvar för problem med humöret.
Lära sig sätt att kontrollera och övervinna vrede.
Ta fram en plan som förhindrar återfall så att problem med humöret inte återkommer.

Ilskans problem

President Gordon B Hinckley lärde: ”Vrede är ett ont och frätande ting, som dödar tillgivenheten och fördriver kärleken.”¹ Satan försöker egga till vrede och orsaka stridigheter i familjer. (Se 2 Nephi 28:20; 3 Nephi 11:29; Moroni 9:3.)

Jack

Jack kokade av ilska när han såg sin son Bengt, 15, komma stoltserande in i rummet och grabba tag i Stefans (11) nacke och flytta honom från fåtöljen framför TV:n. ”Du sitter på min stol, dumskalle!” sade han hotfullt. Stefan ryckte till av smärta och sade svagt: ”Det är inte din stol.” Bengt gav Stefan en örfil med baksidan av handen när Stefan flyttade sig bort från honom. Bengt sjönk ner i stolen, tog upp fjärrkontrollen och bytte till en rockmusikkanal och skruvade upp ljudet. Månader av ilska vällde upp inom Jack. Svettten trängde fram i hans panna. Hans armar började rycka och skaka. Jag står inte ut med det här, tänkte han. Han saknar inte bara respekt för andra utan trotsar också mig med avsikt. Han vet att jag inte tål ett sådant uppförande. Ursinnig rusade Jack fram till Bengt, vred om hans arm och skrek: ”Vem tror du att du är egentligen? Du har inte respekt för någon. Du tänker bara på dig själv.” Medan han drog bort Bengt från stolen, skrek Jack: ”Gå upp på ditt rum. Jag vill inte ens se dig.” Bengt ryckte loss sin arm och gick långsamt och trotsigt ut genom ytterdörren och slängde igen den bakom sig.

Några dagar senare berättade Jack och hans hustru om händelsen för en rådgivare på LDS Family Services [kyrkans familjetjänst]. ”Jag blev så arg på ungen att jag inte kunde tänka klart”, beklagade han sig. ”Jag kan inte tala med honom på ett civiliserat sätt. Ibland säger jag saker som jag sedan ångrar. Problemet blir allt värre.”

De flesta föräldrar blir emellanåt arga på sina barn. Ilska kan tjäna ett syfte om den uppmärksammar föräldrar på att någonting är fel och behöver tas upp. Kloka föräldrar vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra att små problem blir större. Ibland är problem komplexa och saknar en enkel lösning. Barn kan vara upproriska och respektlösa och om och om igen göra föräldrarna ilskna. Föräldrar får inte ge efter för denna ilska och ge igen på sätt som trappar upp konflikten.

Äldste Lynn G Robbins i de sjuttio beskrev ilskan som en ”tankesynd som leder till fientliga känslor eller beteenden. Den är tändhatten till vreden bakom ratten på motorvägen, utbrotten på idrottsarenor och våldsamheten i hemmen.”² President Gordon B Hinckley varnade för de tragiska konsekvenserna av vrede och frågade: ”Vem kan beräkna de skador som vållas, djupet och smärtan av dem, genom hårda och elaka ord uttalade i vrede?”³ Över hela världen förgriper sig ilskna föräldrar på sina barn verbalt, kroppsligt och sexuellt. Varje år rapporteras miljontals fall av påstådd barnmisshandel till myndigheterna.

Vrede har beskrivits som ”den mest förföriska av de negativa känslorna”.⁴ De som blir arga tror nästan alltid att deras vrede är berättigad. En del tycker att det är tillfredsställande och uppiggande att ge utlopp åt sitt raseri. De känner sig kraftfulla och överlägsna när de injagar skräck i andra. Men ilska är vanebildande. Den skadar dem som faller offer för dess förföriska lockelse och dem som blir ilskna.

Ilskan kan hanteras felaktigt på tre sätt: genom aggression, internalisering och passivt-aggressivt beteende.

Aggression. Ilska uttrycks genom fysiskt våld (slå, sparka, daska till, smiska, dra i hår och öra), känslomässig och verbal misshandel (skrika, kasta glåpord, svära, hota, beskylla, förlöjliga, manipulera, förringa), sexuella övergrepp (incest, ofredande, sexuella trakasserier) samt kontroll och dominans.

Internalisering. Ilskan är riktad mot det egna jaget, vilket leder till självförebråelser, depression eller självdestruktiva handlingar (alkoholism, drogmissbruk, självmordsförsök, självstympning).

Passivt-aggressivt beteende. Ilskan uttrycks genom indirekta handlingar (långsamhet, oansvarighet, envishet, sarkasmer, oärlighet, lättretlighet, missnöje, kritik, förhalande).

Ilskna föräldrar kan skrämma sina barn till lydnad, men de förändringar som blir följden är ofta tillfälliga. Det är troligare att barn som lyder på grund av tvång gör uppror senare.

Vredens pris

Det är mindre troligt att en förälder reagerar på ett barn med ilska när priset verkar alltför högt. Många föräldrar blir dessvärre arga på sina barn därför att de vet att priset för deras ilska är ringa. Det är mycket troligare att de far ut mot sina barn än att de riktar sin ilska mot en vän, en arbetsgivare, en polis eller en respekterad ledare i kyrkan. Men det långsiktiga priset för att låta dåligt humör gå ut över barnen överväger möjliga fördelar. I detta pris ingår:

Förlust av Anden.
Förlorad respekt (för sig själv och av familjemedlemmar).
Förlorad vänskap och gemenskap.
Förlorat självförtroende.
Skuldkänslor och ensamhet.
Spända relationer.
Fysiska skador på sig själv eller andra.
Barn som är rädda för snarare än älskar sina föräldrar.
Barn som gör uppror, råkar i dåligt sällskap och lämnar hemmet i unga år.
Barn som misslyckas i skolan.
Ökad risk för depression, dålig hälsa, missbruk och arbetsrelaterade problem.

Ilskans orsaker

En del föräldrar använder ilska som ett sätt att skrämma och kontrollera sina barn, för att känna sig överlägsen och slippa handskas med problem. Ilska kan bottna antingen i högmod och själviskhet, som till exempel då en person misslyckas med att få igenom sin egen vilja, eller i brist på ödmjukhet (tålamod då man ställs inför en provokation). En del personer blir arga när de är frustrerade, sårade eller besvikna.

Ilska uppstår ofta när en person uppfattar någonting som ett hot, en orättvisa eller som att hon eller andra blivit illa behandlade. Hotet kan vara kroppsligt eller känslomässigt. Personen kan till exempel vara rädd för misshandel, förödmjukelse eller förlorad respekt för sig själv eller andra. I det inledande exemplet kände Jack att andras uppfattning om honom stod på spel: att han var en god far som kunde styra sina barn. Han var orolig över att andra skulle anse honom vara en maktlös och ineffektiv förälder.

Förvrängd varseblivning

Den fara vi upplever är ofta oriktig. Alltför ofta är ilska en följd av att en person felaktigt bedömer andras avsikter: ”Han försöker såra mig.” ”Hon hindrar mig från att få det jag vill ha.” ”Han bryr sig inte om mina känslor.” ”Han utnyttjar mig.”

Somliga blir arga utan att tänka sig för. Denna typ av ilska är ofta svårkontrollerad eftersom den uppstår så snabbt. I andra situationer stegras ilskan långsamt: en person känner sig hotad, orättvist eller illa behandlad. Ilskan stegras också om personen ältar situationen ensidigt och förstorar upp den.

När en person uppfattar någonting som ett hot och blir arg, förbereder sig kroppen för handling. Blodtrycket stiger, musklerna spänns, andhämtningen blir snabbare och sinnet inriktar sig på att reagera på vad personen uppfattar som ett hot eller dålig behandling. Denna stridsberedskap kan utlösas i en enda explosiv verbal eller kroppslig reaktion på det uppfattade hotet. Eller också kan den byggas upp långsamt allteftersom personer upplever en följd av provokationer. Tankarna som framkallar ilska blir allt fler tills personen slutligen exploderar över en situation som han eller hon normalt sett inte skulle ha fäst avseende vid.

Dessa kroppsliga förändringar är en nyckel till hur man kontrollerar ilska. Bästa tidpunkten för en förälder att handla är när han eller hon känner ökad stress. Föräldern kan försöka få ytterligare information om det uppfattade hotet för att bättre förstå det. En ökad insikt kan försvaga känslan av fara och minska möjligheten att ilska uppstår. Negativa tankar som framkallar ilska kan ersättas med mer positiva och lugnare tankar om personen betraktar den stressiga situationen på ett positivare sätt. Föräldern kan överväga mer produktiva sätt att reagera på hotet eller orättvisan, en reaktion som löser problemet i stället för att trappa upp det.

En stressad förälder kan också undvika situationer som skapar ännu mer stress tills han eller hon är mer avspänd och herre över situationen. Därefter kan föräldern arbeta på att utan ilska lösa situationen.

Övervinn ilska

Följande principer kan hjälpa föräldrar att övervinna problem som har med ilska att göra. Be föräldrarna att försöka komma fram till vilka principer som fungerar bäst för dem.

Be

Föräldrar bör be med verkligt uppsåt om hjälp att övervinna sin ilska. Psalmisten skrev att Herren ska rädda den som ber till honom ur livets stormar: ”Men de ropade till HERREN i sin nöd och han förde dem ut ur deras trångmål. Han stillade stormen och böljorna omkring dem tystnade. De gladdes över att det blev stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.” (Ps 107:28–30) Fasta och prästadömsvälsignelser kan också vara till hjälp för att övervinna ilska. Prästadömsvälsignelser, bön och fasta bör gå hand i hand med egna försök till förändring.

Lös bakomliggande problem

Föräldrar bör samtala med sina barn för att komma fram till en lösning på de problem som gör föräldrarna ilskna. De flesta problem kan lösas på ett fredligt sätt. Till hjälp kan föräldrar gå igenom lektion 3 (”Kärleksfull kommunikation”), lektion 7 (”Konfliktlösning”) och lektion 9 (”Använd konsekvenser”). När föräldrar tar itu med problem bör de tala med sina barn på samma respektfulla sätt som de skulle tala med en arbetsgivare, en vän eller ledare i kyrkan.

Ta ansvar för sin ilska

Föräldrar som har problem med sitt humör måste erkänna det och ta ansvar för det innan de kan övervinna problemet. Även om barn provocerar sina föräldrar är föräldrarna ansvariga för hur de reagerar. De kan lära sig att kontrollera sin ilska och reagera på lämpligare sätt.

En del ursäktar sin ilska med att det tillhör deras kultur. Somliga föräldrar ursäktar till exempel att de slår sina barn med att det är vanligt i den etniska grupp de tillhör. Sådana handlingar är inte godtagbara för vår himmelske Fader. Äldste Richard G Scott i de tolv apostlarnas kvorum lärde att medlemskap i Guds familj går före kulturell identitet:

”Din himmelske Fader bestämde att du skulle födas i en särskild släktlinje från vilken du erhöll ditt arv av ras, kultur och dina traditioner. Denna släktlinje kan ge ett rikt arv och stora anledningar att glädjas. Ändå har du ansvaret att avgöra om det finns någon del i detta arv som måste överges på grund av att det motarbetar Herrens lycksalighetsplan …

Ingen familj kan bestå på lång sikt under fruktan eller tvång, sådant leder till stridigheter och uppror. Kärlek är grunden till en lycklig familj.”⁵

När den enskilde väl har insett och erkänt ett problem kan han eller hon omvända sig och börja övervinna problemet.

Känn igen vredescykeln

Om en förälder ständigt är arg är han eller hon kanske fången i ett periodiskt återkommande beteende som består av fyra faser. Beteendevetare har gett olika namn på faserna i vredescykeln, men de väsentliga delarna är desamma. Nedan följer en sammanfattande översikt av den cykel som beskrivits av Murray Cullen och Robert E Freeman-Longo, som forskat i vrede.⁶ Personer kan bäst kontrollera sin ilska under de första faserna av cykeln, innan den fysiologiska upptrappningen äger rum.

Låtsas vara normal-fasen. Allt tycks löpa friktionsfritt, men ilskan lurar under ytan och påverkar personens sätt att tänka och handla. Händelser eller situationer kan snabbt utlösa invanda och förvrängda tankemönster. Personen rationaliserar och rättfärdigar detta felaktiga perspektiv.

Upptrappningsfasen. När personen koncentrerar sig på det förvrängda tankemönstret börjar han eller hon att känna sig hotad och börjar reagera ilsket. I personens tankar återkommer gång på gång bekanta teman som ”hon bryr sig inte om vad jag som förälder säger” eller ”det är bara jag som arbetar här, han hjälper aldrig till”. Kroppsliga signaler visar att personen börjar bli arg (spändhet, stelhet, bultande hjärta, snabb andhämtning, orolig mage eller att man känner sig varm över hela kroppen). Personen fantiserar och planerar att ge utlopp åt sin ilska och ägnar sig kanske åt vanebildande beteenden som ger näring åt den (drog- och alkoholmissbruk, äta eller arbeta omåttligt).

Handlingsfasen. Personen ger utlopp åt sin ilska genom att skrika åt och skymfa andra och angripa dem fysiskt eller sexuellt. Eller också vänds ilskan inåt genom självförebråelser, självmordsförsök eller alkohol- och drogmissbruk.

Nedåtgående spiral-fasen. Personen känner sig skyldig och skamsen. Försvarsmekanismer inställer sig och personen försöker skyla över ilskan genom att göra någonting vänligt för att visa att han eller hon är en snäll person. Personen bestämmer sig för att kontrollera sitt humör. När föresatserna sviktar påbörjar personen ”låtsas vara normal”-fasen på nytt.

För loggbok över ilskan

Genom att föra loggbok över sin ilska blir en förälder mer medveten om sin vredescykel.⁷ Föräldern kan lära sig att hindra ilskan på ett tidigt stadium genom att använda sig av principerna i den här lektionen.

Ta udden av tankar som provocerar fram ilska

Föräldrar bör söka efter alternativa förklaringar till det beteende som de blir ilskna över. Ett barn som är oförskämt mot dem hade det kanske jobbigt i skolan. Ett barn som trotsar dem kanske bara känner sig accepterat av kamrater som uppför sig på ett oacceptabelt sätt. Föräldrar bör betrakta situationer som stör dem som problem som behöver lösas och som tillfällen att komma närmare sina barn, inte som hotfulla händelser som kräver en dramatisk och ilsken reaktion.

Om föräldrar försöker göra någonting åt sina ilska är tidpunkten avgörande. När en person blir höggradigt ilsken blir han eller hon irrationell. När ilskan närmar sig den nivån bör personen avlägsna sig från situationen och försöka lugna ner sig.

På samma sätt som idrottsmän och musiker tränar och övar dag efter dag för att kunna prestera i bestämda situationer, kan föräldrar förbereda sig för att reagera på ett lämpligt sätt när de hamnar i situationer som kan göra dem arga. Raymond Novaco vid University of California i Irvine i USA föreslog att man bör lära sig att känna igen första början av en ilsken reaktion och ersätta förvrängda tankemönster med positiva budskap av typen ”jag klarar av det här”, vilket främjar ett riktigare synsätt på situationen.⁸ I lugna ögonblick kan de i tankarna upprepa dessa och liknande budskap: ”Hur kan jag lösa det här problemet? Jag blir upprörd, men jag vet hur jag ska ta itu med det. Jag kan handskas med den här situationen. Jag vet hur jag ska styra mitt humör. Jag kan behålla mitt sinne för humor.”

Vid en faktisk provokation kan personen arbeta med dessa och liknande budskap: ”Vad vill jag få ut av det här meningsutbytet? Jag tjänar inget på att bli arg. Om jag blir arg, får jag betala ett pris som jag inte vill betala. Jag behöver leta efter det positiva. Jag kan inte anta det värsta eller dra förhastade slutsatser. Min ilska är en signal att det är dags att jag börjar ge mig själv anvisningar. Jag kan resonera mig igenom det här. Jag kan behandla den här personen med respekt.”

Ta sig ur situationen

Bästa tidpunkten att agera är när föräldrar börjar känna att stressen ökar. De kan lära sig att ha uppsikt över sin ilska. Ett sätt att hålla uppsikt över sin ilska är att tänka sig en kökstermometer som mäter den. Om de förlorar kontrollen vid 80 grader, måste de ta sig ur situationen innan det blir så varmt. De bör säga till barnet: ”Jag håller på att bli arg. Jag behöver tid för att lugna ner mig.” Det hjälper inte att skylla på barnet genom att säga: ”Du gör mig arg.”

Finn avkopplande aktiviteter

Några exempel på avkopplande aktiviteter är meditation, arbete, joggning, simning, lyssna på musik eller läsa en bok. Föräldrar ska inte försöka lugna sig genom att ge utlopp åt sin ilska eller grubbla över det som hände. Om de grubblar eller ger utlopp åt sin ilska, är det troligt att den förvärras. När de går igenom händelsen gång på gång i tankarna förstoras den ofta. Detsamma gäller om de ger utlopp åt ilskan och i sitt sinne rättfärdigar sin våldsamma reaktion.

Tacksamhet och en strävan att se det goda hos sina barn kan hjälpa föräldrar att stilla sin vrede. Ett annat sätt att lugna ner sig är att följa det råd som president Boyd K Packer i de tolvs kvorum gav då han föreslog att icke önskvärda tankar skulle ersättas med psalmer: ”När musiken börjar och orden formar sig i dina tankar, kommer de ovärdiga [tankarna] att smyga sig i väg skamset. Det ändrar hela stämningen på den scen där dina tankar uppträder. Eftersom [musiken] är upplyftande och ren, kommer de låga tankarna att försvinna.”⁹

Prata om bakomliggande känslor

Ilska uttrycks ofta i stället för att visa att man är sårad, rädd, generad eller känner sig avvisad. Vissa personer tvekar att prata om sådana känslor därför att de inte vill verka svaga eller sårbara.

När individer lugnt pratar om bakomliggande känslor, börjar de tala om det som verkligen stör dem. Då är det inte länge bara en fråga om ilska. När de pratar om de bakomliggande känslorna blir det lättare att lösa konflikter.

Det krävs större mod att vara ärlig än att vara arg. När föräldrar pratar om bakomliggande känslor upptäcker de ofta att deras barn är mindre benägna att inta försvarsställning och mer villiga att lösa problemen. Relationen mellan familje-medlemmarna förbättras.

En del har svårt att känna igen och uttrycka de känslor som hör ihop med deras ilska. Det kan vara till hjälp för dem att tillsammans med sin make eller maka utforska varför de är arga och söka orsaken till denna ilska bortom barnets uppenbart dåliga uppförande, till exempel oro över att misslyckas som förälder eller över att barnet inte ska lyckas. När föräldern väl känner igen och erkänner de bakomliggande känslorna, kan han eller hon prata om dem med maken eller makan eller barnet i stället för att ge uttryck för ilska.

Birgit

Varje gång Birgit var med på aktiviteter efter skolan fruktade hon mammans ilskna reaktion. Efter att ha gått en kurs i föräldraskap började mamman prata om de känslor som hörde ihop med hennes ilska. ”Jag är rädd för att du ska bli med barn som min mamma blev när hon var tonåring. Hon vara bara barnet när hon fick mig”, sade hon. ”Jag vill inte att det ska hända dig.” Birgit försäkrade mamman om att hon var fast besluten att leva efter kyskhetslagen. Mamman kände sig lugnad och kunde nu stödja Birgits aktiviteter.

Sök andlig förändring

När man kommer till Kristus upplever man en andlig förvandling som leder till ett fridfullt och kärleksfullt beteende. Äldste Marvin J Ashton i de tolv apostlarnas kvorum förklarade att när vi verkligen har omvänt oss ”blir vårt sätt att behandla varandra fyllt med större tålamod, vänlighet, milt accepterande och en önskan att spela en positiv roll i deras liv”.¹⁰ Ilska är då inte längre något större problem.

Mormons bok beskriver en ”mäktig förändring” i hjärtat till följd av omvändelse och lärjungeskap — en benägenhet att alltid göra gott. (Se Mosiah 5:2.) Paulus skrev att Andens frukt är ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning”. (Gal 5:22–23) Mormon gav följande råd, vilket kan tillämpas på dem som försöker övervinna sin ilska: ”Be till Fadern av allt ert hjärta att ni må vara fyllda av denna kärlek som han har utgjutit över alla som är hans Sons, Jesu Kristi, sanna efterföljare, så att ni kan bli Guds söner, så att vi, när han visar sig, skall bli lika honom, ty vi skall se honom sådan han är.” (Moroni 7:48)

Då individer förändras andligen är de inte längre lika arga, och de får större tilltro till sin förmåga att kunna kontrollera sin ilska. För att komma i gång med denna process och få den att fortsätta, kan de:

Läsa i skrifterna varje dag och använda det de lär sig i sitt dagliga liv.
Be dagligen om hjälp i livets alla aspekter, bland annat problem med humöret.
Omvända sig och söka tillgång till försoningens läkande kraft.
Rådgöra med biskopen vid behov.
Sätta personliga mål för att övervinna problem med humöret och sedan arbeta på och övervinna ett problem i sänder.
Be att de ska kunna se på sina nära och kära och andra i sin omgivning som Herren ser på dem.
Förnya förbund och dyrka Gud i templet och på kyrkans möten.

Förebygg återfall

Återfallsprevention är den process som syftar till att avbryta vredescykeln genom att tankar och beteende förändras och genom att andra så kallade interventionsstrategier som personen utvecklar kommer till användning. Dessa strategier ger alternativ till en upptrappning av ilskan. Återfallsprevention och interventionsstrategier kan inbegripa hjälp från familj, vänner, arbetskamrater, en biskop eller en lärare. Återfallspreventionen sker vanligtvis under vredescykelns två första faser: låtsas vara normal-fasen och upptrappningsfasen. Personen lär sig att känna igen och reagera på riskfaktorer (händelser eller känslor som utlöser vrede) på sätt som avbryter cykeln och förebygger återfall. Här följer ett exempel på hur en person kan förebygga återfall.

Låtsas vara normal-fasen. Personen erkänner sitt problem med humöret men handskas med det på ett sunt sätt. Han eller hon är medveten om vad som utlöser ilskan och använder strategier för att handskas med den, som till exempel att undvika högrisksituationer, att koppla av eller dra sig undan. Personen arbetar aktivt på att lösa de konflikter och problem som leder till ilska.¹¹

Upptrappningsfasen. Personen använder nya strategier för att begränsa ilskans intensitet. Han eller hon rättar till eller ersätter negativa tankar med positiva budskap (”jag kan klara av det här” eller ”jag kan finna andra lösningar på det här problemet”). Han eller hon erkänner de smärtsamma känslor som ligger bakom vreden och inser att dessa icke-aggressiva känslor är normala. Personen upphör med vanebildande beteenden, däribland att fantisera om att agera ut beteenden och planera att ge utlopp åt ilskan. Han eller hon talar ut om problemen, eller skriver om dem om det inte går att förändra situationen. Personen frigör energi genom fysiska aktiviteter och bygger upp sitt självförtroende genom att göra någonting som han eller hon tycker om.¹² Personen strävar också efter andlig pånyttfödelse.

Guds Frid

President Joseph F Smith framhöll vikten av att vara vänlig mot barn i stället för att vara arg: ”Tala inte till dem i vredesmod. Gör det inte barskt och i en fördömande anda. Tala vänligt till dem … gråt med dem om det är nödvändigt … lätta deras hjärtan. Få dem att känna ömhet för er. Tillgrip inte prygel eller våld, utan … nalkas dem med förnuft, övertalning och oskrymtad kärlek.”¹³

Personer som tillämpar principerna och förslagen i denna lektion kan lära sig att övervinna sin ilska i stället för att behärskas av den. Här följer ett exempel på hur en person övervann sin ilska:

”Jag brukade gå omkring och känna att jag ville ge mig på alla jag mötte. Jag styrdes av ilska. Jag kunde inte prata med min hustru och mina barn utan att explodera. Människor undvek mig. Jag hatade mig själv, och jag hatade dem. Det kändes ofta som om jag ville slå någon — vem som helst. Jag fick raserianfall vid minsta provokation. Slutligen sökte jag hjälp. Genom rådgivning kunde jag prata om en massa saker som under lång tid hade stört mig — problem som hade med min ilska att göra. Jag lärde mig att tänka annorlunda och att betrakta andra på ett bättre sätt. Jag tilllämpade evangeliets principer på mitt problem — bön, skriftstudier, förlåtelse. Jag började trivas bättre med mig själv. Med tiden försvann min ilska och jag kände att jag åter hade kontroll över mitt liv. Nu kan jag umgås med min familj. Nu kan jag umgås med andra. Det känns som om jag fått tillbaka mitt liv.”

Aposteln Paulus sade: ”Guds frid … övergår allt förstånd.” (Fil 4:7) De som har kämpat med ilska vet hur befriande det är att ha frid, att vara fri från denna känsla. De föräldrar som ilskan haft i sitt grepp kan slita sig loss från detta problem och erfara sinnesfrid.

Föräldrar bör inte glömma bort eller undervärdera betydelsen av den Helige Andens kraftfulla inflytande. När de söker hjälp från Herren kommer den Helige Anden att trösta, stödja och vägleda dem i att hantera och övervinna ilska. (Se Joh 14:26–27; L&F 8:2–3.)

Känna igen min Vredescykel

Beskriv vilka typiska situationer som utlöser din ilska (till exempel, min make eller maka grälar på mig, bankkontot är övertrasserat, hemmet är ostädat):

Beskriv tankar eller ursäkter som ger näring åt din ilska (till exempel, min make eller maka bryr sig bara om sig själv, min make är helt ansvarslös):

Beskriv de känslor som ligger bakom din ilska (till exempel, ringaktad, utnyttjad, ignorerad):

Beskriv de fysiska signaler som visar att du håller på att bli arg (till exempel, svettiga handflator, ökad hjärtfrekvens, spändhet, retlighet):

Beskriv vad du gör som ger näring åt din ilska (till exempel, ältar oförrätten, vägrar att prata om det, dricker alkohol):

Beskriv hur du ger utlopp åt din ilska (också ditt allra sämsta beteende):

Beskriv vad du tänker, känner och gör efter att ha gett utlopp åt din ilska (till exempel lättnad, skuld, sorg, ånger):

Exempel på Loggbok Över Ilska

Begärda upplysningar	Situation A										Situation B
Datum och vem eller vad som utlöste ilskan:	19/10 Gräl med maken.										20/10 Barnen uppförde sig illa.
Ilskans intensitet:	Lätt								Häftig		Lätt								Häftig
Ilskans intensitet:	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Tankar som förstärkte ilskan:	Han är en idiot. Bryr sig inte om mig.										Barnen lyssnar aldrig. Respekterar mig inte.
Känslor som låg till grund för ilskan:	Oälskad, ignorerad, ouppskattad.										Utnyttjad, ignorerad.
Hur jag hanterade ilskan:	Skrek åt honom. Kallade honom idiot.										Bad dem lugnt att gå till sitt rum tills de kunde uppföra sig.
Vad jag tänker när jag är ilsken:	Han förtjänar att bli straffad. Han sårade mig. Jag ger bara igen med samma mynt.										De var bara barn. De försökte inte trotsa mig.
Hur jag lyckades kontrollera ilskan:	Ingen								Stor		Ingen								Stor
Hur jag lyckades kontrollera ilskan:	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Vad som var till hjälp:	Ingenting jag gjorde hjälpte. Det jag gjorde, gjorde saken värre.										Tog en paus. Tog en promenad ochpratade därefter med barnen.
Undertryckte, gav utlopp åt eller skingrade ilskan:	Undertryckte mina känslor efter mitt utbrott.										Pratade ut om mina besvikelser.
Vad jag ska göra bättre nästa gång:	Inte reagera. Lugna ner mig innan jag börjar tala.										Ingenting. Gjorde bra ifrån mig den här gången.

Hämtat från Murray Cullen och Robert E Freeman-Longo, Men and Anger: Understanding and Managing Your Anger (Holyoke, Massachusetts: NEARI Press, 2004), s 33–34. ISBN 1-929657-12-9.

Loggbok Över Ilska

Begärda upplysningar	Situation A										Situation B
Datum och vem eller vad som utlöste den:
Ilskans intensitet:	Lätt								Häftig		Lätt								Häftig
Ilskans intensitet:	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Tankar som förstärkte ilskan:
Känslor som låg till grund för ilskan:
Hur jag hanterade ilskan:
Vad jag tänker när jag är ilsken:
Hur jag lyckades kontrollera ilskan:	Ingen								Stor		Ingen								Stor
Hur jag lyckades kontrollera ilskan:	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Vad som var till hjälp:
Undertryckte, gav utlopp åt eller skingrade ilskan:
Vad jag ska göra bättre nästa gång:

Hämtat från Murray Cullen och Robert E Freeman-Longo, Men and Anger: Understanding and Managing Your Anger (Holyoke, Massachusetts: NEARI Press, 2004), s 33–34, 117. ISBN 1-929657-12-9.

Min plan för att Förhindra Återfall

Normal-Fasen

Vad som utlöser ilskan:

Räddningsstrategier:

Vad jag ska göra för att lösa problem som utlöser ilska:

Upptrappningsfasen och Strategier som kan Användas

Vad som utlöser ilskan:

Räddningsstrategier: