Låt er inte rubbas!

av Elaine S. Dalton

Unga kvinnors generalpresident

Stå orubbliga. Var ståndaktiga. ”Stå för sanning och rättfärdighet.” Stå som vittnen. Var föredömen för världen. Stå på heliga platser.

I kväll står jag på en helig plats vid den här talarstolen i närvaro av profeter, siare och uppenbarare och Guds kungliga döttrar. Det här är en härlig tid att vara på jorden och att vara en ung kvinna. Ni är vår himmelske Faders utvalda döttrar. Jag hoppas att ni inser vilka ni är och hur mycket vår Fader i himlen älskar er. Han älskar var och en av er och det gör jag också.

På skrivbordet på mitt kontor står en bronsstaty av en ung kvinna som heter Kristina. Originalstatyn av Kristina i naturlig storlek står på en kaj i Köpenhamn, vänd så att hon ser ut över havet mot Sion. Hennes beslut att bli medlem i kyrkan och lämna hemmet var inte lätt, och man kan se hur motståndets vindar blåser kraftigt mot henne. Hon står fast i att göra något som är mycket svårt men som hon vet är rätt. Hennes efterkommande reste den här statyn där på kajen för att hylla Kristina, tack vare att hennes beslut den dagen hade evig betydelse för generationer.

För mig representerar statyn av Kristina var och en av er. Liksom Kristina står ni inför många viktiga beslut och gör dagliga val, en del av dem svåra, som kommer att forma inte bara er framtid utan också generationers öde. Ni står också inför stormvindar av motstånd, motgångar, grupptryck och moralisk orenhet. Och ändå står ni orubbliga och lever evangeliet mitt inför dessa rasande stormar i vårt samhälle. Liksom Kristina leds ni av den Helige Anden. Ni fattar de rätta besluten. Ni är lojala och ni är kungliga.

Jag kan inte tänka mig något viktigare råd från en kärleksfull himmelsk Fader än hans uppmaning till var och en av er att ”stå … på heliga platser och låt er inte rubbas.”¹ Han säger: Stå orubbliga. Var ståndaktiga.² ”Stå för sanning och rättfärdighet.”³ Stå som vittnen.⁴ Var föredömen för världen. Stå på heliga platser. Därför är mitt budskap till var och en av er enkelt: Låt dig inte rubbas.

För det första, låt dig inte rubbas i att välja det rätta. I dessa sista dagar är inga beslut små. Valen du gör just nu är av oerhörd betydelse. Handlingsfriheten, eller förmågan att välja, är en av Guds största gåvor till sina barn. Den är en del av lycksalighetsplanen som du och jag valde och kämpade för i vår förjordiska tillvaro. Lev ditt liv på ett sådant sätt att du kan lyssna till och höra den Helige Anden så att han kan hjälpa dig att fatta rätt beslut. Han talar om för dig ”allt vad [du] bör göra”.⁵

För flera veckor sedan besökte jag min gamla high school för första gången på åratal. Jag var där för att besöka en stavskonferens som hölls i skolans hörsal. När jag gick utmed korridorerna började en flod av minnen att fylla mitt sinne. Jag kom ihåg exakt hur jag kände mig när jag gick i high school som ung kvinna – otrygg, osäker på mig själv, förlägen och därav en önskan att passa in. Jag gick in i aulan. Återigen översvämmades mitt sinne av minnen. Jag var bekant med varje detalj i den där aulan. Endast en sak hade förändrats – jag.

Den dagen fick jag tillfälle att stå på förhöjningen som jag hade gjort i high school många gånger som elevämbetsman. Jag såg även några av mina före detta klasskamrater bland åhörarna – några hade jag dejtat! Men den här gången, istället för att leda en elevsamling, hade jag förmånen att i min skolas aula ”stå som ett vittne”⁶ och bära mitt vittnesbörd om vår Frälsare Jesus Kristus.

Unga kvinnor, se till att era relationer till andra är sådana att ni om 40 år inte ska känna er generade. Inget grupptryck, inget accepterande av gänget, ingen popularitet är värt en kompromiss. Ert inflytande på de unga männen hjälper dem att vara värdiga sin prästadömskraft, sina tempelförbund och att verka som missionärer. Och vem vet? Om 40 år kanske en av dem går fram till just dig i din skolas aula och tackar dig för att du hjälpte honom förbli värdig sin prästadömsplikt att fullfölja en hedervärd mission. Och vem vet? Du kanske även får ett brev från en av dessa unga mäns hustrur, som tackar dig för inflytandet du hade på hennes man och deras framtida familj, ända så långt tillbaka som på din high school. Dina val gör skillnad. Dina val har ett inflytande inte bara på dig utan också på andra. De är av evig betydelse. Låt dig inte rubbas!

För det andra, låt dig inte rubbas i din önskan och ditt beslut att hålla dig dygdig och sexuellt ren. Värna om dygden. Din personliga renhet är en av dina största kraftkällor. När du kom till jorden fick du kroppens dyrbara gåva. Din kropp är sinnets redskap och en gudomlig gåva med vilken du kan utöva din handlingsfrihet. Satan fick inte denna gåva och därför riktar han nästan alla sina attacker mot din kropp. Han vill att du ska ringakta, utnyttja och missbruka din kropp. Oanständighet, pornografi, omoral, tatueringar och piercing, drogmissbruk och alla slags beroende utgör alla ett försök att ta över din dyrbara gåva – din kropp – eller göra det omöjligt för dig att utöva din handlingsfrihet. Paulus ställde frågan: ”Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er?”⁷

Din kropp är ett tempel. Varför? Därför att den har förmågan att vara ett hus för inte bara din eviga ande utan också andras eviga andar som kommer till jorden som en del av din eviga familj. Äldste Dallin H. Oaks lärde: ”Kraften att skapa liv på jorden är den mest upphöjda kraft Gud gett [oss].”⁸ Din roll är en upphöjd roll. Gud har gett dig ett heligt förtroende! Du förbereder dig för att bli mor till framtida generationer. Håll dig ren och värdig och vakta på det som är ”kärare och dyrbarare än allt annat” – nämligen din dygd och kyskhet.⁹ Som hans utvalda döttrar är hans kloka råd till dig personligen att ”vandra på dygdens stigar”.¹⁰

Dygd är den gyllene nyckel som öppnar templets dörrar. För det tredje, låt dig inte rubbas i att vara värdig att ingå och hålla heliga tempelförbund. Förbundet du ingår vid dopet håller dig fast vid dygdens och lyckans väg när du förnyar ditt dopförbund varje vecka genom att ta del av sakramentet. När du håller ditt dopförbund ser du annorlunda ut, klär du dig annorlunda och handlar annorlunda jämfört med världen. Att hålla det förbundet gör det möjligt för dig att ledas av den Helige Anden. Stå på heliga platser och gå inte ens nära sådana miljöer eller musik, media eller sällskap som kan få er att förlora den Helige Andens sällskap.¹¹ Och när du håller dina förbund är du värdig och beredd att gå in i Herrens heliga tempel.

Till sist, låt dig inte rubbas i ditt beslut att ta emot Frälsarens försoning. Försoningen är till för dig och för mig. Det är en möjliggörande och återlösande kraft. Om du inte känner dig värdig att stå på heliga platser så släpp den bördan på en gång. I jordelivet begår vi alla misstag. Känn dig förvissad om att Frälsaren älskar dig så mycket att han gjorde det möjligt för dig att ändra dig och att omvända dig om du har begått misstag. Satan vill inte att du ska tro att du kan ändra dig.¹² Han försöker övertyga dig om att allt är förlorat. Det är lögn. Du kan komma tillbaka. Du kan omvända dig. Du kan bli ren och helig tack vare Frälsarens oändliga försoningsoffer.

Låt mig nu avsluta mitt tal med en av de största kärlekshistorierna någonsin. Du kanske frågar: ”Vad har en kärlekshistoria att göra med att stå på heliga platser?” Den har allt att göra med att stå på heliga platser. Den handlar om en ung kvinna som hette Rebecka.¹³

I den här berättelsen ger Abraham sin tjänare i uppdrag att hitta en värdig ung kvinna som hustru till sonen Isak. Hon måste vara kvalificerad för ett förbundsäktenskap – dygdig och ren och värdig. Därför skickade han tjänaren på en lång och farlig resa till en plats som hette Haran. Det var helt klart varför han måste ge sig dit: Heliga män behöver heliga kvinnor som står vid deras sida. När tjänaren närmade sig staden Nahor stannade han vid en källa för att låta sina kameler dricka och hans bön var att han skulle ledas till den rätta unga kvinnan och att han skulle känna igen henne genom att hon erbjöd honom och hans tio kameler vatten. Jag har ridit på en kamel och en sak vet jag, och det är att kameler dricker massor av vatten!

I Första Moseboken läser vi att Rebecka inte bara gick ner till källan och hämtade vatten, utan hon ”skyndade sig”¹⁴ för att ösa upp vatten. Tjänaren satte då armband och smycken på Rebecka och frågade om det fanns plats för honom i hennes fars hus över natten. Jag är säker på att smyckena hjälpte till! I skrifterna står det: ”Och flickan sprang hem och berättade alltsammans.”¹⁵ Rebecka måste ha varit bra på att springa!

Tjänaren berättade för Rebeckas familj om syftet med hans långa resa och Rebecka gick med på att bli Isaks hustru. Tjänaren ville fara tillbaka redan nästa dag med Rebecka, men hennes familj bönföll henne att stanna i åtminstone tio dagar till. De frågade Rebecka om hon ville följa med mannen, och hennes svar var ett enkelt: ”Jag skall gå.”¹⁶ Låter det svaret bekant med det svar som tusentals gav när de sade ”jag skall gå och göra det”¹⁷ när vår profet president Thomas S. Monson tillkännagav att de unga männen och de unga kvinnorna nu kunde gå ut som missionärer tidigare?

Nu till sensmoralen och slutet av den här kärlekshistorien: Rebecka var beredd och värdig att ingå och hålla heliga förbund och bli Isaks förbundshustru. Hon behövde inte vänta och förbereda sig. Innan hon lämnade sin familj fick hon en välsignelse och jag finner orden gripande, för hon fick löftet att hon skulle bli moder till ”tusen gånger tiotusen”.¹⁸ Men den bästa delen av den här kärlekshistorien är när Rebecka såg Isak för första gången och han såg henne. Det står inte så i Bibeln, men jag tror att det var kärlek vid första ögonkastet! För ”dygd älskar dygd [och] ljus håller sig till ljus”.¹⁹ När Isak gick ut för att möta karavanen ”[steg] hon … ner från kamelen”.²⁰ Och sedan står det: ”Och han hade henne kär.”²¹ Det är här som jag suckar!

Det var inte lätt för vare sig Rebecka eller Kristina att stå på heliga platser. Att inte låta sig rubbas är inte heller lätt. Vindarna blåste kraftigt, vattnet från källan var tungt, och att lämna bekanta hem och tidigare liv kan inte ha varit lätt. Men de fattade rätt beslut. De vägleddes av den Helige Anden. De var dygdiga och de förberedde sig för att ingå och hålla heliga förbund. Frälsaren härstammar från Rebeckas släktlinje. Visste hon då att detta skulle hända? Nej! Gör dina val i dag skillnad? Ja!

Unga kvinnor, släktled förlitar sig på besluten ni fattar, er renhet och era värdiga liv. Låt er inte rubbas. Ni har en storslagen framtid. Det här är er tid! Jag är övertygad om att en dygdig ung kvinna, ledd av Anden, kan förändra världen.

Jag vittnar om att Frälsaren lever! Han är med er. Han hjälper er. Och när det känns svårt ”skall [hans] änglar [vara] runtomkring er för att upprätthålla er”.²² I Jesu Kristi namn, amen.