Tills vi möts igen
President Thomas S. Monson
Jag ber att Herren ska välsigna och bevara er, mina bröder och systrar. Må hans utlovade frid vara med er nu och alltid.
Mina bröder och systrar, vilken härlig konferens vi haft! Jag vet att ni håller med mig om att budskapen varit inspirerande. Våra hjärtan har berörts, våra vittnesbörd om detta gudomliga verk har stärkts medan vi känt Herrens Ande. Må vi länge minnas det vi hört under de här två dagarna. Jag uppmanar er att vidare studera budskapen när de kommer i tryck i kommande nummer av Ensign och Liahona.
Vi uttrycker vår tacksamhet till var och en som har talat till oss, liksom till dem som har uppsänt böner. Dessutom har musiken varit upplyftande och inspirerande. Vi älskar vår underbara tabernakelkör och tackar också alla andra som bidragit med musik.
Vi uttrycker allesammans vår tacksamhet till de medlemmar av Unga kvinnors generalpresidentskap och -kommitté som avlöstes i går. Deras tjänande har varit enastående och deras hängivenhet fullständig.
Vi har med uppräckta händer uttryckt vårt stöd för bröder och systrar som har kallats till nya ämbeten under den här konferensen. Vi vill att de ska veta att vi ser fram emot att arbeta tillsammans med dem i Mästarens verk.
Vi är en global kyrka, bröder och systrar. Våra medlemmar finns överallt i världen. Jag uppmanar er att vara goda medborgare i de länder där ni bor och goda grannar i era samhällen, och sträcka er ut till både dem som tillhör andra kyrkor och vår egen. Må vi vara toleranta, vänliga och kärleksfulla mot dem som inte delar vår tro och våra normer. Frälsaren förde till den här jorden ett budskap av kärlek och välvilja mot alla människor. Må vi alltid följa hans exempel.
Jag ber att vi må vara medvetna om omgivningens behov. Det finns några, särskilt bland de unga, som tragiskt nog ägnar sig åt droger, omoral, pornografi och så vidare. Det finns de som är ensamma, till exempel änkor och änklingar, som längtar efter andras sällskap och omtanke. Må vi alltid vara redo att räcka dem en hjälpande hand med kärleksfullt hjärta.
Vi lever i en tid i världens historia när det finns många olika utmaningar men också stora möjligheter och skäl att glädjas. Det förekommer naturligtvis ibland tillfällen när vi upplever besvikelser, sorger och tragedier i våra liv. Men om vi sätter vår lit till Herren hjälper han oss genom våra svårigheter, vilka de än är. Psalmisten gav detta löfte: ”Om aftonen gästar gråt, om morgonen kommer jubel.”1
Mina bröder och systrar, jag vill att ni ska veta hur tacksam jag är för Jesu Kristi evangelium, återställt i dessa sista dagar genom profeten Joseph Smith. Det är nyckeln till vår glädje. Må vi vara ödmjuka och bedjande och ha tro på att vår himmelske Fader kan leda och välsigna oss genom livet.
Jag bär mitt personliga vittnesbörd om att Gud lever, att han hör ödmjuka hjärtans böner. Hans Son, vår Frälsare och Återlösare, talar till var och en av oss: ”Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom.”2 Må vi tro på de här orden och ta till oss det löftet.
När konferensen nu avslutas nedkallar jag himlens välsignelser över var och en av er. Må era hem fyllas av frid, harmoni, vänlighet och kärlek. Må de fyllas av Herrens Ande. Må ni ge näring åt era vittnesbörd om evangeliet så att de blir ett skydd för er mot Satans angrepp.
Tills vi möts igenom om sex månader ber jag att Herren ska välsigna och bevara er, mina bröder och systrar. Må hans utlovade frid vara med er nu och alltid. Tack för era böner för mig och för alla generalauktoriteterna. Vi är djupt tacksamma för er. I vår Frälsares och Återlösares namn vilken vi tjänar, ja, Jesus Kristus, Herren, amen.