Förslag till familjens hemafton

Det här numret innehåller artiklar och aktiviteter som kan användas under hemaftnarna. Här följer några exempel.

”Att alltid minnas honom”, sidan 20: Ni kan i familjen diskutera äldste Christoffersons råd: ”Vi kan börja med att ta isär vårt liv, rensa upp, och sedan sätta ihop det i prioritetsordning med Frälsaren i centrum.” Ni kan tala om några av de välsignelser äldste Christofferson nämner som kommer om vi ”alltid minns Frälsaren”.

”Kraft från skriften”, sidan 52: Efter att ha läst den här artikeln tillsammans kan man inbjuda hela familjen att återge sina känslor för att läsa skrifterna och delta i seminariet. Föreslå att de i sina dagböcker skriver ner sina vittnesbörd om kraften i skrifterna. Uppmuntra dina barn att studera och lära sig nyckelskriftställen utantill.

”Medlaren Jesus Kristus”, sidan 56: Medan ni läser artikeln tillsammans, kan du inbjuda din familj att lyssna efter betydelsen av en medlare. Fråga dem vad som kunde ha hänt om ingen medlare hade hjälpt mannen med hans skuld. Ni kan också läsa skriftställen om och diskutera hur Frälsaren är vår medlare. Ni kan till exempel läsa 2 Nephi 2:27–28 och Alma 42:24–25.

”Elise klär ut sig”, sidan 70: Ni kan låta familjemedlemmar klä ut sig eller låtsas vara någon annan. Ge var och en tillfälle att berätta vem de är. Läs berättelsen och förklara sedan att vilka roller vi än spelar, så är vi alltid Guds barn.

Lyckliga stunder och eviga band

När mina barn var små, tyckte de om att leka efter familjens hemafton. En favorit var ”Elefanten Snabel”, som fått namn efter en sång vår dotter Jocelyn lärt sig i skolan. När vi alla hade sjungit sången fick jag vara ”Snabel” och låta barnen rida på min rygg. Först min fyraårige son Jorge, så min fyraåriga dotter Jocelyn, och till sist steg min hustru Elizabeth på. Med alla tre på ryggen gav jag dem en ridtur runt vardagsrummet. Vi hade mycket roligt.

Åratal senare väntade mina vuxna barn på sina missionskallelser. Under en hemafton kom de ihåg ”Elefanten Snabel”. Vi sjöng sången tillsammans och sedan, efter alla dessa år, blev jag återigen elefanten. Först min son, så min dotter och sist deras mor klättrade upp på min rygg. Jag hamnade platt på golvet och alla bara skrattade till slut.

Minnet av den händelsen gör oss tacksamma över att profeterna undervisat oss om familjens hemafton. Vi lärde oss att hur enkla hemaftnarna än är, så är det viktigaste att vi har glada stunder med våra familjer, stunder som stärker våra eviga band.

Victor G. Chauca Riviera