Ett förbund är evigt
När det gäller beslut som jag har fattat som en del av ett förbund med en kärleksfull himmelsk Fader så spelar det ingen roll vad världen säger.
När jag var tonåring fick varje ung kvinna en gåva av vår Unga kvinnors president: En bild av templet. Hon pratade med oss om förbund och att leva rena liv. Sedan uppmuntrade hon oss att sätta upp som mål att komma till templet en dag.
Jag tog till mig den här systerns råd och bestämde mig för att göra det till en prioritet att förbereda mig. Det fanns inget tempel i Costa Rica då, men tack vare mitt dop nyligen visste jag vad ett förbund var och såg fram emot tillfället att ingå fler förbund med Herren.
Ingen annan i min familj var medlem i kyrkan så evangeliet undervisades inte hemma. Men jag bestämde mig för att jag kunde lära mig om evangeliets normer själv och följa dem. En del av förberedelserna var att gå på seminariet, trots att det hölls mycket tidigt på morgnarna. En annan del var att inte gå ut på träffar förrän jag hade fyllt 16. Det innebar också att jag följde kyskhetslagen — något som verkligen inte var populärt eller ens vanligt bland de flesta av mina kamrater, men det var något jag visste att jag kunde göra för jag hade ingått ett förbund med Herren om att göra det.
När jag läste skrifterna, både i seminariet och på egen hand, stärktes jag i mitt beslut att leva ett kyskt, rent liv. Jag minns att jag blev särskilt inspirerad av de två tusen unga krigarna. Som det står i Alma 53:20–21 var dessa unga män ”mycket tappra och modiga och även fulla av styrka och verksamhetslust. Men se, detta var inte allt — de var män som alltid var trofasta i allt som blev dem anförtrott … Ja, de var sanningsälskande och allvarliga män, ty de hade blivit lärda att hålla Guds bud och att vandra rättrådigt inför honom.” Jag ville också vara trofast i det som jag hade blivit anförtrodd, inklusive mina dopförbund.
Jag lärde mig ännu mer om förbund när jag kallades att verka i El Salvadormissionen San Salvador Öst. När jag fick min begåvning i templet kom jag att tänka på Läran och förbunden 82:10: ”Jag, Herren, är bunden när ni gör vad jag säger, men när ni inte gör vad jag säger har ni inget löfte.” Under hela min mission gjorde tanken på förbund — att vi gör vår del och Herren sin — att jag motiverades att göra mitt bästa. Och när jag gjorde det välsignades mina kamrater och jag i vårt arbete.
Jag var missionär för många år sedan men jag fortsätter att finna styrka i att hålla mina förbund. Jag har sedan dess välsignats med att få tjäna i templet i San José i Costa Rica i sju år. När jag verkade som tempeltjänare fick jag regelbundet möjlighet att tänka på förbunden jag har ingått. Jag har fått liknande påminnelser när jag har verkat i Unga kvinnors organisation, där jag har försökt undervisa om vikten av förbund, precis som mina ledare undervisade mig.
Det är inte alltid lätt att hålla förbunden. Många ser till exempel kyskhetslagen (eller, i vissa fall, religiöst beteende i allmänhet) som förlegat. Som väl är känner jag ingen press från dem som inte delar min tro eller av tidens gång. Jag ser tillbaka på det jag kände som ung kvinna när vår ledare uppmuntrade oss att förbereda oss och leva för tempelförbunden. Beslutet jag fattade då har jag följt till denna dag.
Jag kan hålla fast vid mina beslut eftersom de inte var beslut som jag fattade enbart själv eller för mig själv. I stället är de beslut jag har fattat som en del av ett förbund med en kärleksfull himmelsk Fader. Det spelar ingen roll vad världen säger. Jag lovade Herren att jag skulle följa hans bud. Det handlar om redbarhet. Förbunden jag ingick vid dopet och förbunden jag ingick i templet gäller lika mycket idag som de gjorde då. Ett förbund med Gud gäller för evigt.
Det är inte alltid lätt att leva så som Gud har bett oss leva, men jag vittnar om att det är möjligt. Vi kan få större självförtroende och kraft av att följa våra förbund, och vi kan vara säkra på att vår himmelske Fader aldrig överger oss. Med honom på vår sida kan vi göra allt (se Moroni 7:33).
Förbunden jag ingick vid dopet och förbunden jag ingick i templet gäller lika mycket idag som de gjorde då.
Illustrationer Scott Greer