Vi talar om Kristus
Oändlig nåd
Jag behöver Jesu Kristi nåd varje dag.
”I våra möten i kyrkan talar vi inte ofta om nåd”, sade min religionslärare vid Brigham Young-universitetet, ”men vi som medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga tror faktiskt på Kristi nåd”.
Faktum är att jag inte kunde komma ihåg några lektioner i Unga kvinnor eller Söndagsskolan som hade handlat om nåd, men tankarna gick tillbaka till tiden i high school-kören när vi sjöng ”Oändlig nåd”.
Oändlig nåd (mig Herren gav)
och än i dag mig ger.
Jag kommit hem, jag vilsen var,
var blind, men nu jag ser.1
”Nåd är Guds kraft från Jesu Kristi försoning”, förklarade min lärare. ”Jag delar in nåden i fyra delar: Uppståndelse, återlösning, helbrägdagörelse och styrka.” Han förklarade sedan varje del, men jag hade gått tillbaka till mina minnen.
Den där high school-kören hade en gång rest till Kalifornien för att tävla i en musikfestival. Jag blev sjuk precis innan vi skulle åka och min onda hals gjorde att jag inte skulle kunna sjunga med kören i festivalen. Om jag gjorde det skulle det låta illa, och det skulle göra ont. Jag bad pappa om en prästadömsvälsignelse och bad hela nästa dag om att jag skulle bli bättre.
Kanske förstod jag det inte helt då, när jag sjöng ”Oändlig nåd” med en fullt frisk hals under festivalen, att jag sjöng om just den kraft som hade botat mig för bara en dag sedan. Frälsarens försoning hade välsignat mig den dagen. Hans nåd var källan till att jag blivit botad.
”Och han skall gå ut och lida smärta och bedrövelser och frestelser av alla slag, och detta för att det ord skall kunna uppfyllas som säger att han skall ta på sig sitt folks smärta och sjukdomar” (Alma 7:11).
Efter high school var jag liksom många andra förstaårselever överväldigad av college-kurserna och utmaningen att bo långt hemifrån och dessutom med fem rumskamrater.
Det var då jag lärde mig förstå den stärkande och möjliggörande kraften i Kristi nåd. Jag tillbringade dagarna med att arbeta och studera, men jag litade till mina dagliga böner då jag vädjade till min himmelske Fader att jag skulle kunna utföra alla uppgifter. Allteftersom skolåret fortskred upptäckte jag till min stora glädje att med den stärkande och möjliggörande kraften i Kristi nåd fungerade allt inte bara väl utan smärtfritt.
”Allt förmår jag i honom som ger mig kraft” (Fil. 4:13).
Jag har fortfarande inte upplevt de andra två aspekterna av hans nåd — uppståndelsen och återlösningens fullhet — men jag behöver ändå Jesu Kristi försoning varje dag. Nåd, Guds kraft från Jesu Kristi försoning, har botat mig och stärkt mig. Medan jag strävar efter att lyda Guds bud och göra hans vilja, får jag hjälp som överträffar min egen förmåga.
”Det är genom nåd vi blir frälsta, sedan vi har gjort allt vi kan göra” (2 Nephi 25:23).
Fotoillustration Ash Ram