Budskap från första presidentskapet
Följa profeterna
President Thomas S. Monson
Jag tjänstgjorde i Förenta staternas flotta i slutet av andra världskriget. Jag var matros, den lägsta graden i flottan. Sedan befordrades jag till vicekorpral och sedan till korpral.
Andra världskriget slutade, och med tiden hemförlovades jag. Men jag bestämde mig för att om jag någonsin tjänstgjorde i det militära igen skulle jag göra det som officer. Jag tänkte: ”Jag vill aldrig mer arbeta i mässköket, aldrig mer skrubba däck om jag kan slippa.”
När jag hemförlovades gick jag med i Förenta staternas flottas reserv. Vi övade varje måndagskväll. Jag arbetade hårt för att kvalificera mig akademiskt. Jag tog alla slags prov: mentala, fysiska och känslomässiga. Slutligen kom den underbara nyheten: ”Du har fått reservofficersfullmakt som fänrik i Förenta staternas flotta.”
Jag visade det glatt för min hustru Frances och sade: ”Jag klarade det! Jag klarade det!” Hon kramade om mig och sade: ”Det förtjänar du efter alla dina ansträngningar.”
Men så hände något. Jag kallades som rådgivare i biskopsrådet i min församling. Biskopens rådsmöten hölls samma kväll som mina övningar. Jag visste att jag inte kunde gå på båda. Jag visste att jag inte skulle hinna med att vara reservofficer i flottan och sköta mina plikter som rådgivare i biskopsrådet. Vad skulle jag göra? Jag behövde fatta ett beslut.
Jag bad om saken. Sedan besökte jag den som var min stavspresident när jag var ung, äldste Harold B. Lee (1899–1973), då i de tolv apostlarnas kvorum. Jag satte mig framför honom. Jag berättade hur gärna jag ville vara reservofficer. Jag visade honom till och med brevet med min reservofficersfullmakt.
Illustration Paul Mann
Han begrundade saken en stund och sade sedan till mig: ”Det här är vad du behöver göra, broder Monson. Skriv till flottan och berätta att du har kallats som rådgivare i biskopsrådet och därför inte kan acceptera befattningen som reservofficer i Förenta staternas flotta.”
Mitt hjärta sjönk. Han tillade: ”Skriv sedan till befälhavaren för flottans tolfte distrikt i San Francisco och berätta för dem att du vill bli entledigad från reserven.”
Jag sade: ”Äldste Lee, du förstår inte hur det militära fungerar. De kommer naturligtvis inte att ge mig befattningen som reservofficer om jag tackar nej till den, men flottans tolfte distrikt släpper mig inte. Det blir krig i Korea och alla underofficerare blir inkallade. Om jag blir inkallad vill jag hellre bli det som officer, men det kan inte hända om jag tackar nej till befattningen. Är du säker på att du ger mig rätt råd?”
Äldste Lee lade handen på min axel och sade med faderlig röst: ”Broder Monson, visa mer tro. Det militära är inget för dig.”
Jag gick hem. Jag lade en tårindränkt officersbefordran tillbaka i kuvertet tillsammans med ett brev där jag avböjde utnämningen. Sedan skrev jag till flottans tolfte distrikt och bad om att bli entledigad från flottans reserv.
Mitt entledigande från flottans reserv var ett av de sista som behandlades och beviljades innan Koreakriget bröt ut. Min enhet kallades in. Sex veckor efter det att jag kallats som rådgivare i biskopsrådet kallades jag till biskop i min församling.
Jag skulle aldrig ha haft det ämbete i kyrkan jag har i dag om jag inte hade följt rådet från en profet, om jag inte hade bett om det beslutet, om jag inte hade kommit att värdera en viktig sanning: Guds visdom är ofta dårskap för människan.1 Det allra viktigaste vi kan lära oss under jordelivet är att när Gud talar och hans barn lyder, så gör de alltid det rätta.
Det har sagts att historien svänger på små gångjärn, och det gör också våra liv. Våra beslut avgör vår bestämmelse. Men vi behöver inte fatta våra beslut på egen hand.
Om du vill se himlens ljus, om du vill känna den allsmäktige Gudens inspiration, om du vill ha känslan inom dig att din himmelske Fader vägleder dig, följ då Guds profeter. När du följer profeterna går du på säker mark.
Undervisa från det här budskapet
Det är inte många medlemmar i kyrkan som får personliga råd av en apostel som president Monson fick. Men vi välsignas ändå när vi följer profeternas och apostlarnas undervisning. Du kan läsa president Monsons budskap från den senaste generalkonferensen (glöm inte hans inledande och avslutande tal). Sök efter konkreta råd eller uppmaningar till handling. Du kan samtala om det du lär dig med dem du besöker och fundera över hur ni kan tillämpa president Monsons råd.
För förslag på hur man undervisar ungdomar och barn om det här budskapet, se sidan 6.