Råd från profeten och templets välsignelser
Äldste Koichi Aoyagi
i de sjuttios kvorum
Jag vittnar om att när vi ber om vägledning, följer de levande profeterna och prioriterar templet i vårt liv, leder och välsignar vår himmelske Fader oss.
När jag var en ung man besökte äldste Spencer W. Kimball (1895–1985), dåvarande medlem i de tolv apostlarnas kvorum, Japan och talade på en konferens som jag deltog i. Jag minns fortfarande hans råd: ”Unga människor ska verka som missionärer och de ska gifta sig i templet.”
Jag kände mig manad av den helige Anden och bestämde mig för att jag skulle verka som missionär och gifta mig i templet, trots att Japan ännu inte hade något tempel.
Jag var då 19 år och inne på mitt andra år av universitetsstudier. Mina föräldrar, som inte var sista dagars heliga, motsatte sig starkt mitt beslut att gå ut som missionär. Varje dag bad jag att de skulle ge mig sin tillåtelse och välsignelse. Sex månader senare besvarade Herren min bön.
”Vi har ekonomiska problem och vi kan inte längre betala för din skolgång och dina levnadskostnader”, sade mina föräldrar till mig. ”Från och med nu måste du klara dig själv. Vi har inget emot om du går ut som missionär heller!”
Jag fick mina föräldrars välsignelse, så jag slutade skolan, utförde en byggnadsmission för kyrkan, och började sedan se mig om efter ett jobb så jag kunde tjäna ihop pengar till en proselyterande mission. Med Herrens hjälp fann jag tre jobb! Varje dag utom på söndagar det följande året delade jag ut tidningar från 03:00 till 07:00, städade byggnader från 09:00 till 16:00 och arbetade som kock från 17:00 till 19:30. Efter det brukade jag byta om och arbeta på kvällarna som distriktsmissionär.
När jag var 22 år kallades jag till Fjärranösternmissionen Nord. Genom mitt tjänande som missionär upplevde jag den största glädje jag någonsin känt, fick många tillfällen att lära känna Guds kärlek och mottog många välsignelser. Min familj blev också välsignad under min verksamhet då mina föräldrar löste sina ekonomiska problem.
Att följa profeten
När jag avslutade min mission, manade Anden mig att följa den andra delen av president Kimballs råd och inte dröja med att gifta mig i templet. Ett år tidigare hade kyrkans medlemmar i Japan börjat planera en resa till Salt Lake-templet. Eftersom de skulle resa om tre månader, bad och fastade jag om att bli ledd till en värdig ung kvinna som jag kunde ta till templet.
En kort tid därpå var jag med på en aktivitet i kyrkan i min hemstad Matsumoto. Där träffade jag på Shiroko Momose, som hade gått på samma gymnasium som jag när jag blev medlem. Anden bekräftade omedelbart att hon var den som hade förberetts för mig.
Jag friade till Shiroko strax efter att vi börjat dejta. Hon gjorde mig lycklig när hon svarade ja, men det hon sade därnäst förvånade mig.
”Det gläder mig mycket att veta att din Herre är min Herre”, sade hon. ”När de annonserade resan till Salt Lake-templet, längtade jag efter att åka. Jag bad många gånger att Herren skulle hjälpa mig finna någon som jag kunde gifta mig med där. För omkring ett år sedan fick jag veta genom Anden medan jag bad att jag skulle vänta på dig och att du skulle fria till mig när du kom tillbaka från din mission.”
Det var en stor andlig upplevelse för oss, och den stärkte vårt beslut att gifta oss i Salt Lake-templet. Vi hade bara lite pengar till resan, men vi lät inte det avskräcka oss. Vid det laget visste vi att när vi litar på Herren och håller hans bud, hjälper han oss uppnå det som vi annars inte hade kunnat uppnå.
Vi vädjade till vår himmelske Fader i bön och uppbådade alla våra krafter för att få ihop tillräckligt med pengar. Dessa ansträngningar, tillsammans med ekonomisk hjälp från en av Shirokos vänner, gjorde det möjligt för oss att följa med de japanska heliga som reste till Salt Lake-templet.
Det är omöjligt att uttrycka den glädje vi kände när vi beseglades där som ett evigt par. Vi kommer aldrig att glömma den upplevelsen. Något som gjorde vår glädje ännu större var att vi hade forskat fram fem generationer av våra förfäder och förberett deras namn för tempelarbete. Medan vi var i Salt Lake City utförde vi ställföreträdande förrättningar för dessa förfäder. Att utföra dessa förrättningar hjälpte oss att känna oss nära dem. Vi visste att de var fyllda av glädje på grund av våra ansträngningar.
Vi var fattiga nygifta, men vi prioriterade tempelbesök och besökte senare templet i Laie i Hawaii så ofta som vår ekonomi tillät.
Välsignade genom templet
”Vi behöver templet mer än någonting annat”, sade profeten Joseph Smith.1
I Guds frälsningsplan är templet nödvändigt för vår eviga lycka eftersom vi utför heliga frälsande ceremonier och förrättningar där. I Handledning för skriftstudier får vi veta att templet är den heligaste platsen för tillbedjan och att ”Herren besöker sina tempel”.2
Om vi hedrar våra tempelförbund och kommer till templet ”med ödmjukt hjärta, i renhet och med heder och redbarhet”,3 så känner vi den helige Anden och tar emot ytterligare ljus och kunskap. När vi lämnar templet gör vi det rustade med kraft från Herren och med hans namn på oss, hans härlighet omkring oss och hans änglar att vaka över oss (se L&F 109:13, 22).
När vi återvände till Japan efter vår vigsel, uppfylldes Herrens löften i mitt liv när jag sökte efter en heltidsanställning.
Herren uppfyller sina löften
Jag arbetade bara deltid när vi fick vårt första barn. Vi var hänförda, men jag visste att jag inte kunde försörja vår växande familj utan ett heltidsjobb. Vi började be intensivt om hjälp från ovan.
Innan jag verkade som missionär ville jag arbeta med internationell handel. Men för att anställas av ett handelsföretag behövde den sökande vanligtvis en universitetsexamen och särskilda intyg. Jag hade inte avslutat högskolan och hade inga intyg, men när vi bad kände vi att Herren skulle välsigna oss och förbereda en tjänst för mig.
Jag bestämde mig för att göra inträdesproven på flera handelsföretag trots min brist på utbildning. De första två avvisade mig, men jag hade en underlig upplevelse när jag ansökte till ett tredje företag.
Kyrkan hade få japanska medlemmar på den tiden, och många människor hade fördomar mot kyrkan. När tre representanter för det tredje handelsföretaget intervjuade mig, tittade de på min meritförteckning och såg att jag var sista dagars helig. De började ställa frågor till mig om kyrkan och ville ha detaljerade svar. Eftersom jag nyligen återvänt från min mission var det inte alls svårt för mig att tala om Jesu Kristi återställda kyrka.
Under vad som måste ha varat i minst 40 minuter talade jag om evangeliet och vittnade om Jesu Kristi liv, avfallet, Joseph Smiths första syn, Mormons bok, återställelsen av Jesu Kristi sanna kyrka och kyrkans lärdomar.
Inte en enda av intervjuarna avbröt mig medan jag talade. Några dagar senare erbjöd handelsföretaget mig en tjänst med förbluffande hög lön. Senare, när jag frågade min manager varför de anställt mig, svarade han: ”Under din intervju blev jag övertygad om att du var samvetsgrann, uppriktig och lojal, och att du skulle vara en som skulle arbeta på ett sådant sätt för vårt företag.”
Jag vittnar om att Herren uppfyller sina löften. Under min intervju kände jag kraften från Herrens ande över mig, precis som han lovar dem som besöker templet och ärar sina tempelförbund. Jag kände också att jag hade hans Ande med mig när jag arbetade för företaget, där jag välsignades med att kunna bidra med mycket av värde.
Japan får ett tempel
På en regionkonferens i Tokyo 1975 tillkännagav president Kimball att ett tempel skulle byggas i Tokyo. De japanska heliga började, överväldigade av känslor, spontant att applådera för att visa sin glädje och tacksamhet.
Templet i Tokyo i Japan färdigställdes 1980. Under öppet hus och invigningsceremonierna välsignades de heliga med underbara andliga upplevelser och stor glädje. Dessa upplevelser fortsatte efter invigningen av templet när de heliga började ta emot sina tempelförrättningar och utförde ställföreträdande arbete för sina avlidna släktingar.
Idag, nästan 45 år efter Shirokos och min vigsel, fortsätter mitt beslut att följa profetens råd att välsigna vårt liv och våra barns liv. Vi har byggt ett underbart hem på Herrens sätt – grundat på Jesu Kristi evangelium, däribland tempelförbund.
Jag vittnar om att när vi ber om vägledning, följer de levande profeterna och prioriterar templet i vårt liv, leder och välsignar vår himmelske Fader oss.