Modet att gifta sig
Författaren bor i Stockholm.
Jag lärde mig använda min fria vilja till att handla av mig själv istället för att påverkas av andra när jag fattade mitt livs viktigaste beslut.
Till vänster: fotoillustration Galina Peshkova; till höger: fotoillustration Olena Kyrian/iStock/Thinkstock
Sedan jag återvänt hem till Sverige efter att ha tjänat som missionär kämpade jag länge med nästa steg i livet – ett tempeläktenskap. Den helige Anden bekräftade för mig att jag behövde bilda familj för att bli den jag behövde bli. Även om jag kände att jag hade hittat min eviga livsledsagare och att Herren godkände mitt beslut, fick mitt fokus på att detta verkligen var mitt livs viktigaste beslut min tro att vackla. Min flickvän Evelina och jag bestämde tid för tempelvigsel, bokade bröllopsresa och köpte förlovningsringar innan vi förlovade oss – allt på grund av min rädsla att binda mig. Eftersom jag var rädd för att själv behöva bära ansvaret för om vårt äktenskap skulle krascha ville jag att min himmelske Fader skulle befalla mig att gifta mig med Evelina. Inför mitt viktiga beslut blev jag paralyserad av rädsla och missriktade böner.
Handlingsfrihet – på Herrens sätt
När jag sökte vägledning i Läran och Förbunden 58:26–29 fick jag genom den helige Anden till slut den insikt som gjorde all skillnad: ”Ty se, det är inte lämpligt att jag skall befalla i allt, ty den som är tvingad till allt, han är [lat] …
Människorna skall verka med iver för en god sak och göra mycket av egen fri vilja och åstadkomma mycket rättfärdighet.
Ty inom dem finns kraften varigenom de kan handla av sig själva …
Men den som inte gör något förrän han blir befalld och tar emot en befallning med tveksamt hjärta och utför den med lättja, han är fördömd.”
När jag reflekterade över de här verserna fick jag en större förståelse om handlingsfrihetens roll i vår himmelske Faders plan. Dessa insikter förändrade mitt sätt att tänka och gav mig modet att gå framåt. Äldste Richard G. Scott i de tolv apostlarnas kvorum har sagt att om vi skulle få inspirerad vägledning utan egen ansträngning, skulle vi gå miste om ”livsviktig personlig tillväxt” som ”blir följden av att [vi] kämpar för att lära [oss] hur man leds av Anden”.1
Kraft att gå framåt
Jag bestämde mig för att utöva min tro och fatta ett beslut, och Herren välsignade mig med tro på min förmåga att göra just detta. Jag insåg att jag behövde ”verka med iver … och göra mycket av egen fri vilja” – bland annat genom att förlova mig. Herren uppmuntrar oss att använda vår egen kraft till att styra oss själva. Att vi använder denna kraft är centralt i våra liv.
Jag tror att Herren är mer mån om att vi använder vår handlingsfrihet än att vi alltid fattar perfekta beslut. Men trots detta har han gett oss de redskap vi behöver för att fatta bra beslut, speciellt när det gäller beslut om vem vi ska gifta oss med. Som president Spencer W. Kimball (1895–1985) lärde: ”Känslorna får inte helt styra besluten, men tankar och känslor, stärkta av fasta och bön och allvarlig begrundan, gör att äktenskapet får största möjliga chans att bli lyckligt. Det innebär uppoffring, att man måste dela med sig, och kräver stor osjälviskhet.”2
Vi har även fått undervisning i skrifterna om hur vi får andliga bekräftelser: ”Men se, jag säger dig, att du måste utforska det i ditt eget sinne. Sedan måste du fråga mig om det är rätt, och om det är rätt skall jag få ditt hjärta att brinna inom dig, därför skall du känna att det är rätt.
Men om det inte är rätt skall du inte få någon sådan känsla, utan det skall komma en tröghet över ditt tänkande” (L&F 9:8–9). Alla får dock inte uppleva hjärtat brinnande inom sig i samband med andliga bekräftelser från Herren. Var och en av oss måste lära sig känna igen sitt eget personliga sätt som dessa bekräftelser kommer på.3 Genom att följa detta mönster tillväxer vi i tro på vår förmåga att fatta beslut.
Min himmelske Fader var medveten om mitt hjärtas, själs och sinnes behov. Han gav mig dessa sanningar, vilka gjorde all skillnad. Jag gifte mig med Evelina. Tillsammans med våra tre barn har vi under flera år känt glädje av att leva i ett älskat hem. Jag känner en stor tacksamhet mot Herren för mitt vittnesbörd om friheten att välja och dess roll när vi fattar våra livs viktigaste beslut.