Kvinnors andliga inflytande
Författaren bor i Utah, USA.
Vet vi vilken kraft som finns i vår andliga styrka?
Guds döttrar, av Kathleen Peterson, kopiering förbjuden
Många underbara, ödmjuka kvinnor i kyrkan tjänar hängivet utan att inse vilket långtgående inflytande deras liv har – som exempel på timligt tjänande, men också som arv av andlig styrka. En sådan kvinna är min mormor Cherie Petersen. Hon har tjänat trofast i ämbeten i hela sitt liv. Om du frågade henne skulle hon säga att hon inte har så många talanger att erbjuda världen. Men när jag har börjat lära mig om hennes liv har jag insett hur mycket hennes andliga styrka har påverkat mitt liv.
Cheries föräldrar slutade gå i kyrkan och skilde sig när hon fortfarande var liten, så hon växte upp med en mamma, Florence, som alltid arbetade. Florence hade varit ännu mer försummad som barn eftersom hon växte upp i en internatskola medan hennes mamma Georgia levde ett världsligt liv. Trots svårigheterna i sin uppväxt förblev Cherie aktiv i evangeliet och gick trofast i kyrkan med sin mormors mor Elizabeths familj eller med vänner. Hon såg i deras familjer vad hon själv ville ha. Hon visste inte exakt hur en familj skulle vara, men hon visste hur den inte skulle vara, och hon var fast besluten att hennes framtida familj skulle vara annorlunda.
Cheries make – min morfar, Dell – sa en gång till mig: ”För att få ett vittnesbörd måste man vilja ha ett. Cherie ville alltid ha ett vittnesbörd.” Fastän deras första år som gifta var fyllda av problem var de fast beslutna att förbli starka som familj. De var mindre aktiva under sitt första år som gifta på grund av Dells arbetsschema, men när Cherie kallades att verka i Primär började hon gå i kyrkan, och Dell följde snart efter som rådgivande till diakonernas kvorum. De har båda varit aktiva och starka i kyrkan sedan dess. Cheries villighet att tjäna och beslutsamhet att ha en stark familj hjälpte mamma att bli den starka kvinna hon är, och mammas exempel har hjälpt till att forma mitt liv, särskilt nu när jag har börjat bilda familj själv.
Som kvinnor kan vi ha ett djupt andligt inflytande på människorna runt omkring oss. Faktum är att Joseph Smith sa att vår roll inte bara är att hjälpa fattiga utan också att rädda själar.1 Jesus Kristus har kallat kvinnorna i sin kyrka att vara hans lärjungar och att vara andligt starka. Vår andliga styrka och vårt inflytande är av största vikt för frälsningsverkets framgång, och vi behöver söka efter möjligheter att stärka människorna omkring oss andligt. När vi gör det sträcker sig vår tros och vår rättfärdighets inflytande mycket längre än vi kan se.
Kallade att vara lärjungar
Äldste James E. Talmage (1862–1933) i de tolv apostlarnas kvorum skrev: ”Jesus Kristus är kvinnans och kvinnlighetens största förkämpe.”2 Tänk till exempel på vad han lärde två av sina kvinnliga lärjungar i Nya testamentet, systrarna Maria och Marta. I boken Döttrar i mitt rike står det: ”Lukas 10 innehåller en berättelse om när Marta öppnade sitt hem för Jesus. Hon tjänade Herren genom att ta hand om hans timliga behov, och Maria satt vid Mästarens fötter och lyssnade på hans undervisning.
I en tid när kvinnorna vanligtvis förväntades att bara ge timligt tjänande lärde Frälsaren Marta och Maria att kvinnor också kan bidra andligt till hans verk. Han uppmanade dem att bli hans lärjungar och ta del av frälsningen, ’den goda delen’ som aldrig skulle tas ifrån dem.”3
Liksom Marta gör vi ibland misstaget att tro att kvinnans främsta roll är att ge timligt tjänande, som att laga mat, sy och städa åt andra. De här tjänandegärningarna är värdefulla och uppskattade uppoffringar. Men vad Herren behöver ännu mer än systrar som kan sy och laga mat, är kvinnor med andlig kraft vilkas tro, rättfärdighet och kärlek lyser igenom i deras liv. Han vet att var och en av oss har så mycket att ge. Jesus Kristus kallar oss alla att utveckla vår andliga styrka och förmåga att ta emot och följa uppenbarelser för att hjälpa till att föra hans verk framåt. Linda K. Burton, Hjälpföreningens generalpresident, har sagt till systrarna: ”Ni har sänts till jorden i den här tidsutdelningen på grund av vilka ni är och vad ni har förberetts för att göra! Oavsett vilka Satan försöker övertyga oss om att vi är, är vi i sanning Jesu Kristi lärjungar!”4
Herren känner oss och vet vilka situationer vi befinner oss i, och han har ett arbete för var och en av oss att utföra här på jorden. Ingen syster vet för lite eller har för få talanger för att vara en andlig styrka för gott och föra andra till Kristus. Med den här gudomliga potentialen har vi ett ansvar att bli andliga ledare i våra hem och samhällen. Äldste M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Varje syster i den här kyrkan som ingått förbund med Herren har ett gudomligt uppdrag att bidra till att rädda själar, att leda världens kvinnor, att stärka hemmen i Sion och att bygga upp Guds rike.”5
Vi behöver inte ha någon hög position eller göra sådant som är ovanligt för att hjälpa människorna omkring oss att göra val som för dem närmare Jesus Kristus – vår viktigaste plikt. Både det största och det minsta vi gör för en eller två personer, om så bara i vår egen familj, kan ha en djup inverkan.
Kvinnor i frälsningens verk
I en älskad psalm står det: ”Den uppgift vi fått är att tjäna likt änglar, ett kall som vi fullgör i stort och i smått.”6 Vi har mycket att erbjuda dem som vi älskar. Äldste Richard G. Scott i de tolv apostlarnas kvorum berättade hur två kvinnors andliga styrka påverkade hans liv:
”När jag var liten var min far inte medlem i kyrkan och min mor hade blivit mindre aktiv … Några månader efter att jag fyllt åtta år kom min mormor tvärsöver landet för att hälsa på oss. Mormor var bekymrad över att varken jag eller min äldre bror var döpta. Jag vet inte vad hon sa till mina föräldrar om detta, men jag vet att hon en morgon tog mig och min bror till en park där hon berättade varför hon tyckte det var viktigt att bli döpt och att komma regelbundet till kyrkan. Jag minns inte exakt vad hon sa, men orden rörde vid mitt hjärta och det dröjde inte länge förrän min bror och jag döptes …
Mormor använde rätt mängd mod och respekt för att hjälpa vår far inse hur viktigt det var att han körde oss till kyrkan och våra möten. På alla lämpliga sätt hjälpte hon oss känna att vi behövde evangeliet i våra liv.”7
En annan källa till andlig styrka var äldste Scotts hustru Jeanene. När de dejtade började de prata om framtiden. Jeanene, som hade vuxit upp i ett starkt missionsinriktat hem, uttryckte sin önskan att gifta sig med en återvänd missionär i templet. Äldste Scott, som inte hade tänkt så mycket på att verka som missionär, blev starkt påverkad av detta. ”Jag gick hem och kunde inte tänka på något annat. Jag låg vaken hela natten … Efter många böner beslöt jag mig för att träffa min biskop och börja förbereda min missionärsansökan.”8 Jeanene gav honom den vägledning och maning han behövde, sa äldste Scott, men ”Jeanene bad mig aldrig gå ut som missionär för hennes skull. Hon älskade mig tillräckligt för att berätta om sin övertygelse och hon gav mig möjlighet att själv välja inriktning i livet. Vi gick båda ut som missionärer och beseglades senare i templet. Jeanenes mod och hängivenhet mot sin tro har spelat en väsentlig roll i vårt liv tillsammans. Jag är säker på att vi inte skulle ha funnit den lycka vi fick njuta utan hennes starka tro på principen att sätta Herren främst. Hon är ett underbart, rättfärdigt föredöme!”9
Det var de här kvinnornas andliga inflytande på hans liv som hjälpte en ung man – äldste Scott – att fatta några av de viktigaste besluten i sitt liv: att döpas, verka som missionär och att gifta sig i templet.
Vi kan hjälpa andra att vilja göra bra val genom vårt exempel, våra handlingar, ord och personliga rättfärdighet. Syster Carole M. Stephens, första rådgivare i Hjälpföreningens generalpresidentskap, förkunnar: ”Vi är förbundsdöttrar i Herrens rike och vi kan vara redskap i hans händer … Vi deltar i frälsningsarbetet varje dag på små och enkla sätt, genom att vaka över, stärka och undervisa varandra.”10 När vi litar på Anden och strävar framåt i uppriktiga och ödmjuka ansträngningar att hjälpa dem runtomkring oss att komma närmare Kristus, får vi vägledning för vad vi kan göra och styrkan att göra det, och vi känner glädjen i att föra Herrens barn till honom.
Bli ett andligt inflytande
När vi vet vårt ansvar kan vi fråga som lärjungarna fordom: ”Vad skall vi göra” (Apg. 2:37) för att vara ett andligt inflytande? I ett generalkonferenstal nyligen uppmanade syster Burton systrarna att tänka sig ”några andliga skyltar med texten ’Sökes’ som har med frälsningsverket att göra:
-
Sökes: föräldrar som fostrar sina barn i ljus och sanning.
-
Sökes: döttrar …, systrar …, fastrar, mostrar, … kusiner och far- och morföräldrar och sanna vänner till att vara mentorer och ge en hjälpande hand längs förbundsvägen.
-
Sökes: de som lyssnar på den Helige Andens maningar och handlar därefter.
-
Sökes: de som dagligen lever efter evangeliet på små och enkla sätt.
-
Sökes: släktforskare och tempeltjänare till att länka samman familjer för evigt.
-
Sökes: missionärer och medlemmar till att sprida de ’goda nyheterna’ – Jesu Kristi evangelium.
-
Sökes: spårare som hittar dem som gått vilse.
-
Sökes: de som håller förbunden och orubbligt står för sanning och rätt.
-
Sökes: sanna lärjungar till vår Herre Jesus Kristus.”11
Det här är inget nytt, men när vi söker efter möjligheter att delta i frälsningsarbetet så förbättrar vi vår förmåga att hjälpa dem omkring oss. Äldste Ballard har sagt: ”Det finns inget i den här världen som är så personligt, så fostrande och så livsförändrande som en rättfärdig kvinnas inflytande.”12 När vi utvecklar vår andliga kraft genom personliga böner och skriftstudier, bestämd lydnad och trofast håller våra förbund, blir vi det inflytandet.
Bortom det vi kan se
President Brigham Young (1801–1877) sa: ”Kan man säga hur mycket gott Israels mödrar och döttrar kan uträtta? Nej, det är omöjligt. Och det goda de gör skall följa dem i all evighet.”13
Min mormors rättfärdiga beslut har påverkat hennes släkt flera generationer bortom vad hon kunde se som ung kvinna. Men det andliga inflytandet från kvinnorna i min släkt går ännu längre tillbaka. Cherie fick mycket av sin andliga styrka genom att iaktta sin mormors mor (min mormors mormor) Elizabeth. Elizabeths exempel på tro och vittnesbörd sträckte sig förbi två generationer av inaktivitet för att hjälpa hennes barnbarnsbarn Cherie vända på en trend med splittrade familjer och återvända till kyrkan.
När vi blir till andlig styrka för dem omkring oss, sträcker sig vårt inflytande bortom det vi kan se. President Gordon B. Hinckley (1910–2008) sa: ”Vi kallar kyrkans kvinnor att stå tillsammans för rättfärdighet. De måste börja i sina egna hem. De kan undervisa om det i sina lektioner. De kan ge röst åt det i sina samhällen …
Jag ser detta som det klart skinande hoppet i en värld som är på marsch mot självförintelse.”14
När vi uppfyller den kallelsen förs Herrens verk framåt, både i världen omkring oss och, viktigast av allt, i våra familjer och för dem som vi älskar.