Vår plats
Brandmän och Guds vapenrustning
Illustrationer Julia Yellow
Det var en lugn dag på mitt jobb som volontärbrandman, så jag bestämde mig för att läsa Mormons bok. När en av mina medarbetare såg att jag läste, frågade han om jag visste hur vi kunde ta på oss Guds vapenrustning i vår tid. Medan vi pratade gick larmet. Det brann i en affär i närheten.
Vi tog snabbt på oss brandmansutrustningen och begav oss raka vägen dit. Flammorna stod höga och när vi närmade oss affären exploderade något i vår riktning. Flammorna omgav oss. Explosionen förvirrade min medarbetare och mig i några sekunder. Men tack vare vår utrustning och våra skyddskläder blev vi inte skadade.
När vi kom tillbaka till stationen efter att ha släckt branden, frågade jag min medarbetare om han kom ihåg sin fråga om Guds vapenrustning. Han sa att han gjorde det, och jag förklarade att Guds vapenrustning är som vår skyddande brandmansutrustning. Vi måste alltid ha den på oss så att vi kan stå emot motståndarens mäktiga attacker. Om vi håller buden välsignas vi med den skyddande kraften i Guds vapenrustning, och den Helige Anden vägleder oss.
Fernando de la Rosa Marrón, Mexiko
Mitt favoritskriftställe
Första Samuelsboken 16:7. ”[Herren] går inte efter vad en människa ser. En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.”
Innan jag blev medlem i kyrkan hade jag alltid sett mig själv som en vanlig person med vanliga förmågor. Jag kände inte att jag hade något värdefullt att erbjuda. Jag var rädd att visa andra vem jag var eftersom jag var rädd att bli avvisad och sårad. Jag trodde att alla omkring mig var starkare, smartare och bättre än jag.
Men alla de här perspektiven ändrades när jag blev medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Jag lärde mig att vi alla är Guds barn och att vi har ärvt gudomliga förmågor. Nu förstår jag att det inte pågår någon tävling om vem som är smartare, rikare eller snyggare. I Herrens ögon är vi alla lika, och han är den som dömer – inte baserat på våra fysiska egenskaper utan på vår lydnad och vår önskan att följa den väg han har utstakat.
Joan Azucena, Filippinerna
Ska du arbeta på söndag?
Illustrationer Julia Yellow
När jag var 15 fick jag ett starkt vittnesbörd om Jesu Kristi evangelium och var så glad över att bli medlem i kyrkan. Under den tiden arbetade jag för att hjälpa till att försörja min familj. Men en kort tid efter mitt dop blev jag av med mitt jobb.
Jag behövde hitta ett nytt jobb snabbt eftersom min familj var beroende av mig, men varje jobb jag sökte krävde att jag arbetade på söndagar. Jag tackade nej till många jobberbjudanden eftersom jag insåg att jag behövde vara i kyrkan på söndagarna (se L&F 59:9–10).
Efter att ha sökt i två månader hade jag fortfarande inte hittat något jobb. Mamma var inte medlem i kyrkan, och fastän hon trodde på Gud var hon mycket arg över att jag hade tackat nej till så många jobb.
En kväll tittade hon på mig med tårar i ögonen och frågade: ”Varför låter Gud det här hända oss när du så trofast gör det som är rätt?”
Jag svarade: ”Mamma, jag vet inte varför det här händer oss, men jag vet att jag gör det som är rätt, och jag vet att Gud kommer att välsigna oss för det.”
Nästa morgon erbjöd någon mig en stor summa pengar för att under två dagar flytta tunga lass från ett hus till ett annat. Det var hårt arbete, men när jag fick pengarna gick jag raka vägen hem och bad en bön av tacksamhet. Jag hittade snart ett bra jobb som gjorde att jag kunde vara ledig på söndagar, och jag har inte varit utan arbete sedan dess.
Jag är glad att jag valde att helga sabbatsdagen. Det finns många prövningar i livet, men jag vet att om vi strävar efter att vara starka trots prövningarna så välsignar Herren oss.
Sahil Sharma, Indien