2015
Herren talade frid till mig
Juli 2015


Herren talade frid till mig

Trisha Tomkinson Riggs, Arizona, USA

illustration of girl in a hospital bed

Vår dotter Carlie hade varit sjuk i några dagar, och jag trodde att hon bara var förkyld. Men allteftersom symptomen utvecklades började jag ana att det kunde vara något allvarligare.

Min oro bekräftades och intensifierades vid hennes läkarbesök. Carlie fick diagnosen diabetes 1. Hon höll på att hamna i diabeteskoma och behövde komma till sjukhuset fort. Jag bad inom mig att jag skulle vara lugn och att läkarna kunde hjälpa henne.

När vi kom till akuten började läkarna och sjuksköterskorna genast att försöka rädda henne. Jag vädjade till min himmelske Fader om tröst och frid.

Under en stilla stund gav min man och hans far Carlie en prästadömsvälsignelse. I välsignelsen försäkrade min make henne om att det var hennes himmelske Faders vilja att hon skulle få leva. Jag började känna mig lugn.

Efter att i ytterligare flera timmar ha sett läkare peta på, göra prover och kontrollera Charlies tillstånd var jag utmattad. Det blev lugnare i hennes rum runt klockan 1 på natten. Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig, jag kunde inte sova och kände mig ensam.

Jag tog fram en Mormons bok som min syster hade tagit till sjukhuset och bad att skrifterna skulle ge mig den uppmuntran jag behövde. Boken öppnade sig på Alma 36:3. När jag läste kände jag att Herren talade till mig: ”Jag vet att var och en som sätter sin lit till Gud skall få stöd i sina prövningar och sina bekymmer och sina lidanden och skall bli upphöjd på den yttersta dagen.”

För andra gången den natten kände jag mig lugn. Jag visste att vår himmelske Fader är medveten om oss. Han ville att jag skulle veta att han fanns där och att jag behövde tro på honom.

När jag begrundade dagens händelser, tänkte jag på hur Herren hade välsignat oss. Jag hade känt att det var bråttom att ta Carlie till läkaren. Vi hade kommit fram till sjukhuset i säkerhet. Prästadömsbärare var snabbt på plats för att ge en välsignelse.

Sedan den dagen har vi skapat en rutin där vi kontrollerar hennes blodsocker och har något ätbart till hands. Vi har lärt oss hur diabetes påverkar kroppen. Carlies sjukdom fortsätter att vara en prövning, men vi har lärt oss att lita på vår himmelske Fader varje dag.

Den där dagen på sjukhuset vill jag inte uppleva igen, men jag kommer alltid att vara tacksam för den. Det var en dag när jag tog lärdom, utövade tro och kände tacksamhet. Jag lärde mig att vår himmelske Fader är medveten om sina barn och att han verkligen stöttar oss i våra prövningar.