Wilfords fasteoffer
En dag såg jag min äldste son Wilford göra i ordning ett tiondekuvert. Han var nog omkring fem år då. Wilford tjänade inga pengar, så jag undrade varför han betalade tionde. När jag frågade honom sa han att det var fasteoffer han tänkte betala.
Wilford hade inte så mycket egna pengar. Men han var ändå glad över att betala ett fasteoffer.
Jag imponerades av hans goda gärning. Jag frågade honom varför han bestämt sig för att göra detta.
Wilford svarade: ”Jag saknar ingenting. Men jag vet att andra gör det.” Han visste att hans pengar skulle hjälpa människor. Han var mycket glad över det.
Den här enkla upplevelsen lärde mig något: Barn är verkligen i samklang med Anden och har en naturlig kristuslik kärlek. Wilford hade något han inte behövde själv, och visste att det kunde hjälpa andra. Han var villig att uppoffra.
Att spara pengar är bra. Men min lille son lärde mig en annan läxa genom sitt exempel. Genom att lyssna till Anden kan vi välsigna andra, när vi delar med oss av det vi har.