Vad kan Mormons bok lära oss om lycka?
Sju principer som vi kan hitta i två kapitel i Mormons bok lär oss vad som krävs för att vi verkligen ska känna glädje.
Illustrationer Kayleigh Jolley
Lehi sa till sin son Jakob: ”Människorna är till för att de skall kunna ha glädje” (2 Ne. 2:25).
Alla vill vi vara lyckliga. Vi längtar ofta efter den gladlynthet, frid och tillfredsställelse vi ser hos de av våra familjemedlemmar och vänner vilkas liv verkar vara fyllda av lycka. Alla har ibland känt avsaknad av lycka. Somliga kanske till och med har undrat: ”Kommer jag någonsin att bli lycklig?”
President Henry B. Eyring, förste rådgivare i första presidentskapet, har sagt: ”Herren har ett budskap i [Mormons bok] åt er. Nephi, Mormon och Moroni visste det och de som sammanställde den lade in budskap åt er.”1 Eftersom Gud vill att alla hans barn ska vara lyckliga i det här livet, har han lagt in eviga principer för lycka i Mormons bok. Även om man kan hitta de här principerna överallt, innehåller speciellt två kapitel – 2 Nephi 5 och 4 Nephi 1 – tydliga riktlinjer som leder oss till större lycka om vi är villiga att leva efter dem.
2 Nephi 5
Strax efter Lehis död varnade Herren Nephi för att Laman och Lemuel skulle försöka ta livet av honom. Herren sa till Nephi att ta dem som ville gå med honom och fly ut i vildmarken. Även om det måste ha förekommit svårigheter med den här utvandringen och upprättandet av ett nytt samhälle, förklarar Nephi i 2 Nephi 5:27: ”Och det hände sig att vi levde på ett sätt som bringade lycka.” Det här kapitlet visar ett mönster för lycka som vi kan följa i våra liv.
Se till att ha ett upplyftande umgänge
Nephi berättar för oss att de som flydde in i vildmarken med honom var de som ”trodde på Guds varningar och uppenbarelser” (vers 6). En viktig källa till lycka är vår umgängeskrets. Det är viktigt att vi umgås med andra som tror som vi gör och vilkas närvaro är upplyftande. Förutom att tillbringa tid med familjemedlemmar kan vi ha ett upplyftande umgänge med vänner som stärker vår tro. Det här umgänget och de här vännerna har ett viktigt inflytande på vår lycka. Christine Carter, sociolog på University of California, Berkeley, skrev: ”Kvaliteten och kvantiteten på en persons sociala förbindelser – vänskapsrelationer, relationer med familjemedlemmar, närhet till grannar etc. – är så nära förknippade med välmående och personlig lycka att de två praktiskt taget kan jämställas.”2
Samklang mellan handling och tro
I vers 10 skriver Nephi att hans folk höll ”Herrens lagar”. Lydnad mot buden är en viktig del av att leva ett lyckligt liv. Kung Benjamin uppmanade sitt folk att ”[betänka] deras välsignade och lyckliga tillstånd som håller Guds bud” (Mosiah 2:41). Det är svårt för oss att vara lyckliga när vi tror på Guds bud men inte lever efter dem. Lydnad ger sinnes- och samvetsfrid. Den indiske andlige och politiske ledaren Mahatma Gandhi sägs ha skrivit: ”Lycka är när det du tänker, det du säger, och det du gör är i harmoni.” När det vi tror på inte är i linje med våra gärningar, är omvändelse nyckeln till att återupprätta harmonin i vårt liv.
Utför hårt arbete
I verserna 11 och 15 i 2 Nephi 5 skriver Nephi att hans folk planterade och skördade grödor, födde upp boskap, uppförde byggnader och arbetade med olika metaller. Han sa: ”Jag, Nephi, förmådde mitt folk att vara flitiga och att arbeta med sina händer” (vers 17). I dessa verser ser vi tydligt att arbete är en kritisk faktor för att uppnå lycka. Varje dag medför möjligheter att arbeta i vårt hem, runt omkring vårt hem, i vårt samhälle och i vår anställning. President Thomas S. Monson har sagt: ”Gud lämnade jorden ofullbordad så att människan skulle få användning av sina kunskaper. Han lämnade elektriciteten bland molnen, oljan i marken. Han lämnade vattendragen utan broar, skogarna oavverkade och städerna obyggda. Gud ger människan utmaningen att få arbeta med råmaterial, i stället för att ge henne ett bekvämt liv med färdiga ting. Han lämnar tavlorna omålade, sångerna osjungna och problemen olösta, så att människan ska få känna glädjen av skapande.”3 Enkelt uttryckt leder det kreativa flödet och känslan av tillfredsställelse som ofta följer på hårt arbete till lycka.
Fokus på templet
Nephi låter oss också veta att han och hans folk tog sig tid att bygga ett tempel (vers 16) när de byggde sitt nya samhälle. Templets välsignelser och lycka är oskiljaktiga. Templet lär oss om frälsningsplanen och påminner oss om varför vi är här på jorden. Vi lär oss att vi är barn till en kärleksfull himmelsk Fader och det finns en stor avsikt med våra liv i hans plan. I templet känner vi oss närmare honom – vi känner hans närvaro, hans kraft och hans godkännande. Även om vi inte kan besöka templet regelbundet kan en gällande tempelrekommendation och en bild på templet i vårt hem påminna oss om de upplevelser vi haft i templet och de sanningar vi lärt oss där.
4 Nephi 1
I 4 Nephi berättar profeten och historikern Moroni för oss vad som hände med folket efter att Frälsaren besökt Nephis folk. Han beskrev dessa människor så här: ”Det kunde förvisso inte finnas något lyckligare folk bland alla de folk som skapats av Guds hand” (4 Ne. 1:16).
Berätta vad vi tror på
I vers 3 skrev Moroni att de här människorna hade ”allting gemensamt ibland sig” och det ”fanns … inga rika eller fattiga”. I vårt sökande efter lycka i dag är det viktigt att vi lär oss att dela med oss av det vi har till andra.
Ett antal studier har visat att den tid vi lägger på att tjäna och de pengar vi spenderar på andra har en direkt inverkan på vår egen lycka.4 Inte undra på då att kung Benjamin sa till sitt folk: ”Jag [vill] att ni skall ge av era ägodelar till de fattiga, var och en alltefter vad han har, till att föda de hungriga, kläda de nakna, besöka de sjuka och lindra deras nöd, både andligt och timligt, alltefter deras behov” (Mosiah 4:26). Vi får många tillfällen att hjälpa de nödställda genom tjänande, fasteoffer och andra olika medel som kyrkan förvaltar.
Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Under historiens gång har fattigdom betraktats som ett av människosläktets största och mest omfattande problem. Det uppenbara lidandet är vanligen fysiskt, men den andliga och känslomässiga skadan kan vara än mer nedbrytande. I varje fall har den store Återlösaren inte gett oss någon mer varaktig uppmaning än den att tillsammans med honom lyfta den här tunga bördan från folket.”5 När vi ger mer av vår kraft, tid och våra medel för att hjälpa andra, kommer vi att märka att vår egen lycka växer.
Att tillhöra en familj
Mormon berättar för oss att de här människorna ”gifte sig och bortgiftes” (4 Ne. 1:11). Att vara gift och fostra barn (se vers 10) kan vara en stor källa till lycka för dem som har de här möjligheterna. President James E. Faust (1920–2007), andre rådgivare i första presidentskapet, sa: ”Lycka i äktenskapet och föräldraskapet kan tusen gånger överträffa vilken annan lycka som helst.”6
Men vi måste inte vara gifta eller ha egna barn för att ha relationer med familjemedlemmar som ger lycka. Ensamstående vuxna, ungdomar och barn kan också ta del av de här välsignelserna. För att ha lycka i familjelivet måste vi försöka ge varje familjemedlem vår vänskap, förståelse och kärlek. Familjer kan erbjuda känslomässig och fysisk trygghet och en känsla av tillhörighet, vilket är nödvändigt för upplevelsen av lycka.
Var en fridsstiftare
Fyra gånger i 4 Nephi berättade Mormon att dessa människor inte hade ”några stridigheter” bland sig (se verserna 2, 13, 15 och 18) ”tack vare Guds kärlek som bodde i folkets hjärtan” (vers 15). Stridigheter och lycka är varandras raka motsatser – den ena leder bort från den andra. Frälsaren varnade nephiterna för faran med stridigheter när han sa: ”Den som har en stridslysten ande är inte av mig utan av djävulen, som är fader till stridigheter” (3 Ne. 11:29). Vi måste försäkra oss om att vi gör det vi kan för att inte göra eller säga något som skapar en stridslysten anda på våra arbetsplatser, skolor och i våra hem. Istället måste vi göra allt vi kan för att utveckla en gudomlig kärlek i vårt hjärta.
En stridslysten anda uppkommer ofta ur bristande tålamod. Med hjälp av Anden kan vi förändra vår natur och bli mer tålmodiga. President Dieter F. Uchtdorf, andre rådgivare i första presidentskapet, har sagt: ”Brist på tålamod … är ett symptom på själviskhet. Det är en egenskap hos självupptagna. Det kan härledas från det alldeles för utbredda tillstånd som kallas ’universums mittpunkt’-syndromet, som får människor att tro att världen kretsar kring dem och att alla andra bara är statister i jordelivets stora teater och att de har den enda huvudrollen.”7
Det finns ett bättre sätt. President Gordon B. Hinckley (1910–2008) uppmanade oss att ”odla det mjuka svarets konst. Den blir till välsignelse för era hem och för era liv.”8
En inbjudan att eftersträva lycka
Mormons bok innehåller principer för lycka. Vi har bara berört en del av det som finns i dessa två kapitel. Vad kan vi hitta i resten av boken? Det kan vara vist att börja söka i Mormons bok efter ännu fler riktlinjer för ett lyckligare liv. President Ezra Taft Benson (1899–1994) lovade de heliga: I det ögonblick som ni allvarligt börjar studera boken … kommer ni att finna liv i mer och mer överflöd.”9 Herren har skänkt oss det här otroliga redskapet. Vi kan lära oss att använda det till glädje för oss själva och för våra nära och kära.