Sista dagars heliga berättar
En tid för släktforskning
Som mor till två unga döttrar har jag ofta använt mig av ursäkten att jag inte kan delta i vissa saker som jag skulle vilja göra därför att det helt enkelt inte är min ”tid” till att göra det. En av de sakerna var släktforskning.
Trots att jag hade indexerat som en trevlig sabbatsaktivitet tidigare kom jag med ursäkten att jag varken hade tid eller kunskap att släktforska just då.
Mitt hjärta förändrades tidigt en morgon för några månader sedan när jag satt i templet. När jag gick igenom namnen på de avlidna på tempelkorten och bad om att de skulle ta emot tempelförrättningarna, kom tanken: ”Skulle det inte vara underbart om det här var mina egna släktingar? Jag vill utföra deras arbete.” Anden bekräftade för mig att om det var min önskan, skulle Herren hjälpa mig med släktforskningen, särskilt på sabbatsdagen. Han kunde hjälpa mig finna tid och kunskap att utföra hans ändamål.
Nästa söndag åkte jag hem och loggade in på FamilySearch.org. Mina ögon fylldes av tårar när jag såg namnen på mina förfäder. Mina band till dem kändes starkare. Det som ökade min kärlek till dem var de personliga fotona och dokumenten som farmor nyligen laddat upp, vilket gjorde att mina släktingar blev ännu mer levande för mig. Jag kände glädje över att kunna hjälpa min tvååring att lära sig känna igen foton av sin farfars mor och farfars mormor och veta vad de heter. Jag kände på samma sätt som president Russell M. Nelson, president för de tolv apostlarnas kvorum, beskrev: ”Sabbaten ger oss ett underbart tillfälle att stärka familjebanden. Gud vill ju att vi alla, hans barn, ska återvända till honom med våra begåvningar som heliga, i familjer beseglade i templet till våra förfäder och våra efterkommande” (”Sabbaten är en lust och en glädje,” Liahona, maj 2015, s. 130).
Sedan den upplevelsen har jag fortsatt att släktforska på sabbatsdagen. Jag har välsignats med att kunna utföra tempeltjänst för mina avlidna släktingar. En särskild välsignelse har varit att lära mig om mina släktingar och få ett närmare förhållande till mina morföräldrar som inte är medlemmar i kyrkan. Det har stärkt mitt beslut att hålla mina förbund och att hålla ut intill änden så att jag kan vara en stark länk i min eviga familj.
Det finns så mycket arbete att utföra, men jag är tacksam mot min himmelske Fader för att han ökar min förmåga så att jag kan delta i hans verk, särskilt på hans dag. För mig är sabbaten verkligen en lust och en glädje.