Tjänande i kyrkan
Där vi behövdes
Författarna bor nu i Massachusetts i USA.
En maning att flytta till Brooklyn i New York ledde till tjänande och välsignelser som vi aldrig kunde ha föreställt oss.
Fotografi av familjen Eyi
År 2013 bodde vi på Manhattan i New York. Vi älskade vår församling. Eftersom vi väntade vårt första barn började vi leta efter en större lägenhet i församlingen. Vi hittade en som verkade perfekt, men det kändes inte rätt.
Den våren började Laura känna att vi kanske borde flytta till Brooklyn. Wil var inte så säker på det. Vi visste inget om Brooklyn, och Wil ville bo nära sitt jobb på en investmentbank så att resvägen inte skulle vara så lång med tanke på de långa arbetsdagarna. Vi bestämde oss för att be om det och lyssna efter ett svar under generalkonferensen.
När vi tittade på talen på en laptop i vår enrumslägenhet berättade äldste Stanley G. Ellis i de sjuttios kvorum om en upplevelse han hade haft som medlem i ett stavspresidentskap. Han sa att familjerna som flyttade in i hans stav i Texas ofta frågade vilken församling som var bäst. Bara en gång på 16 år frågade en familj vilken församling som behövde hjälp.1
Vi berördes av hans berättelse. Den var svaret på våra böner. Så i stället för att stanna kvar i en församling som vi älskade, som vi kände oss hemma i och som hade en underbar barntillsyn och Primärförening, tog vi till oss äldste Ellis råd och bad om vart vi borde flytta.
Just då verkade vi som tempeltjänare i Manhattans tempel. En av tempeltjänarna där kände till New York mycket väl. Han gav förslag på två församlingar där han trodde vi att kunde vara till hjälp – båda låg i Brooklyn.
Den första låg för långt bort från Wils arbete. Den andra låg närmare, och vi kände att vi hade hittat rätt plats när vi besökte församlingens sakramentsmöte. Många av medlemmarna var immigranter från Haiti. Eftersom Wil är från Gabon och pratar franska tänkte vi att den här församlingen skulle vara ett bra hem för oss.
Anmärkningsvärda upplevelser
Några veckor senare hittade vi en lägenhet och flyttade in. Wil kallades snart att verka på olika meningsfulla sätt. Det tog lite tid att lära sig förstå språket, men han blev välsignad med att snabbt bli tillräckligt duktig på haitisk kreolfranska för att tolka åt medlemmarna under möten och intervjuer. Laura välsignades också med att verka i olika egenskaper, och vi engagerade oss i missionsarbetet.
En av dem som vi blev vän med var en ung undersökare vid namn Normil Romelus som hade kommit från Haiti för att utbilda sig. Han besökte vårt hem tillsammans med missionärerna och vi hjälpte till att undervisa honom på franska och kreolfranska. Efter Normils dop sponsrade vi honom så att han kunde gå kyrkans Pathway-kurs, där han träffade sin blivande fru. Wil var tacksam över att få vara med på vigseln i Manhattans tempel.
Vi träffade också en trofast syster som kom till New York från Haiti för en cancerbehandling. När hon kom på besök gjorde församlingsrådet allt för att hjälpa henne och se till att hon hade allt hon behövde, bland annat transport till och från behandlingarna. Vi hade förmånen att tjäna och besöka henne under den här tiden. Vi hoppades på ett bättre slut, men hon gick bort.
De här två upplevelserna representerar vad församlingen gjorde för andra – hjälpte dem och lyfte dem. Vi är tacksamma för de här och andra anmärkningsvärda upplevelser.
Det som verkligen betyder något
Vi lärde oss att när vi tjänar Herren och hans barn så tar han hand om oss. Våra upplevelser i Brooklyn höll oss förankrade. De hjälpte i synnerhet Wil att bry sig mindre om flärden på Wall Street och minnas vad som betyder mest. På investmentbanker arbetar nästan alla på söndagar. Wil behövde ibland jobba i kapp hemifrån, men Herren välsignade oss så att han aldrig behövde åka in till kontoret på söndagar.
När vi flyttade till Brooklyn trodde vi att vi skulle vara en av bara två familjer med små barn i församlingen. Men församlingsgränserna ändrades två veckor efter att vi hade flyttat in, och flera andra familjer med små barn flyttade in.
Vi har för avsikt att så småningom flytta till Gabon. Vi känner att våra upplevelser i Brooklyn har förberett oss för att tjäna kyrkan och folket i Afrika på ett bättre sätt. Vi är tacksamma för att vi följde maningen att flytta. Herren välsignade oss – och fortsätter att välsigna oss – på sätt som vi aldrig skulle ha kunnat föreställa oss.