Sida efter sida säger att vi tror
När min klasskamrat sa att mormoner inte tror på Kristus bestämde jag mig för att läsa Mormons bok på ett helt nytt sätt.
”Mormoner är inte kristna.”
De orden från en av mina klasskamrater i high school fick mig att haja till.
”Visst är vi det”, sa jag.
”Varför läser du då Mormons bok?” sa han medan han gick iväg, utan att ge mig en chans att svara.
Jag tänkte mycket på den frågan. Svaret är förstås att mormoner är kristna och att Mormons bok är ännu ett Jesu Kristi testamente. Vi läser den tillsammans med Bibeln för att lära oss ännu mer om Frälsaren.
Jag hade läst Mormons bok tidigare. Jag visste att den var sann. Men på grund av min klasskamrats fråga kände jag mig manad att studera den på ett nytt sätt, och skriva ner hur ofta den nämnde Jesus Kristus. När jag gjorde det blev jag förbluffad.
Jag hade knappt öppnat boken förrän jag läste på titelbladet att Mormons bok skrevs för att övertyga läsarna om ”att Jesus är Kristus, den evige Guden, som uppenbarar sig för alla nationer”.
I inledningen till Mormons bok läste jag: ”Höjdpunkten i Mormons boks uppteckning är Herren Jesu Kristi egen verksamhet bland nephiterna strax efter sin uppståndelse.” Det står att de som får ett vittnesbörd genom den Helige Anden om att uppteckningen är sann ”kommer också genom samma kraft att veta att Jesus Kristus är världens Frälsare”.
Jag gick till ”tre vittnens vittnesbörd” där det står att en ängel visade dem plåtarna från vilka Mormons bok översattes, och att ”vi vet att det är genom Gud Faderns och vår Herre Jesu Kristi nåd som vi såg och vittnar om att allt detta är sant”.
Sedan berättas det i ”Profeten Joseph Smiths vittnesbörd” om ett besök av ängeln Moroni, som sa att Mormons bok innehåller det eviga evangeliets fullhet ”så som Frälsaren gav det till de forna invånarna” i Amerika.
Mormons boks omvändande kraft, av Ben Sowards
Jag hade inte ens kommit till 1 Nephi och hade redan hittat så mycket!
Mitt sökande fortsatte. I 1 Nephi läste jag att Lehi kände till Messias ankomst (se 1 Ne. 1:19). Jag läste hans profetior om Återlösaren, ”som skulle ta bort världens synder” (1 Ne. 10:10; se v. 4–10). Jag läste Nephis beskrivning av Jesu Kristi födelse, hans verksamhet, död, uppståndelse och framtida besök till det forntida Amerika (se 1 Ne. 10–12).
Jag läste profetior om att Mormons bok skulle bekräfta Bibelns sanningar att ”Guds Lamm är den evige Faderns Son och världens Frälsare och att alla människor måste komma till honom” (1 Ne. 13:40). Och jag läste Nephis vittnesbörd att ”alla nationer, släkter, tungomål och folk skall bo tryggt i Israels Helige om så är att de omvänder sig” (1 Ne. 22:28).
Efter en dag var jag på sidan 53. Jag hade precis läst klart en av böckerna i Mormons bok, men vilket mäktigt vittnesbörd jag hade fått redan!
Under veckorna som följde hittade jag sida efter sida av vittnesbörd om Jesus Kristus, syner i vilka han visade sig för profeter och den detaljerade beskrivningen av hans verksamhet bland de forntida amerikanerna. Jag avslutade läsningen med Moronis mäktiga vittnesbörd om Jesus Kristus (se Moro. 9); hans uppmaning att fråga ”Gud, den evige Fadern, i Kristi namn, om inte [Mormons bok] är [sann]” (Moro. 10:4; kursivering tillagd); och på sista sidan hans kärleksfulla och övertygande inbjudan att ”komma till Kristus” (Moro. 10:30, 32).
Jag upptäckte att Mormons bok helt och hållet motbevisade min klasskamrats ord. Om en kristen är någon som tror på Jesus Kristus, så säger sida efter sida i Mormons bok: ”Vi tror!”
Så småningom träffade jag min vän igen. Jag berättade om min upplevelse och uppmanade honom att läsa Mormons bok. Han tackade artigt nej men sa att han var glad att jag hade tagit emot Jesus Kristus som min Frälsare. Och efter vårt samtal tror jag han förstod bättre vad jag menar när jag säger: ”Visst är vi kristna.”