2019
Med gemensamma krafter
Juli 2019


Med gemensamma krafter

Att vara med i arbetet med musikalen ”Vägen hem” har varit precis som med allt tjänande man utför – tidskrävande, utmanande och otroligt givande. Musikalen är ett fantastiskt sätt att använda sina talanger för att sprida evangeliet. Alla som hjälper till med musikalen kan inte stå på scen. Men alla har en talang för något, och genom att använda de gåvor vi har fått från Gud så kan vi tillsammans, bakom och på scenen, skapa något som är större än summan av delarna. Denna musikal var ett fantastiskt tillfälle att bjuda in vänner och mindre aktiva för att ge dem en chans att känna andens maningar. Även medlemmar kan bli andligt uppbyggda av musikalen – det kan jag själv vittna om.

Denna musikal har fått mig att uppskatta många saker, men dessa tre står ut:

1. Att min far tog emot missionärerna när de knackade på för så många år sedan. Precis som för familjen Roos kom många svårigheter för honom på grund av det valet. Men han säger fortfarande, så fort han får tillfälle, att det är det bästa val han har gjort. Tack vare det valet har jag förmånen att växa upp i en familj där evangeliet är en grundsten.

2. Att evangeliet är något unikt som kan skänka frid. Jag har alltid uppskattat evangeliet, men vissa saker tar man för givet. Som uppvuxen i kyrkan på 2000-talet har jag inte ägnat så mycket tanke åt detta med barndop eller avsaknaden av det. Att se familjen Roos sorg över att förlora sin dotter ”till helvetet” eftersom hon dog innan hon blev döpt gör mig tacksam för kunskapen om frälsningsplanen som evangeliet ger oss. Det ger mig frid att veta att jag kan vara tillsammans med min familj i evigheten.

3. Vikten av tempelarbete för de döda. I musikalen kommer Ida, som har varit död i 15 år, och säger till missionären August att hon och hennes farmor har väntat på att han ska komma till deras familj och predika evangeliet. Mina tankar går alltid till Malaki 4:6 när jag ser denna scen. Hur många andar är det inte som väntar på att vi ska sprida evangeliet till våra vänner och bekanta runt omkring oss, eller ta namn till templet och döpas för dem?