Unga vuxna
Hur Frälsaren fick vänner
Vi får alla tidvis uppleva ensamhet, men Frälsarens föredöme lär oss en del om hur man får vänner.
Foto från Getty Images
Som unga vuxna får vi alla uppleva perioder av ensamhet – när vi flyttar hemifrån för att studera, kommer hem från en mission, gör slut med någon, är den enda medlemmen i kyrkan i vårt område, är ny i en församling, är ensamstående, är gift med någon som är borta mycket, är ny förälder, och många fler. Under vissa perioder i livet är det inte så lätt att få vänner.
Men det betyder inte att det är omöjligt. Som i allt annat är svaret att följa Frälsaren. Äldste Ronald A. Rasband i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”I fråga om vänskap liksom i alla andra evangeliets principer är Jesus Kristus vårt föredöme.”1 Här är bara en del av det vi kan lära oss av Frälsarens föredöme när det gäller att få vänner.
Sök rätt på dem
Jesus satte stort värde på vänskap. Han behövde hjälp och stöd från andra (som vi alla gör!) för att kunna fullfölja sin jordiska verksamhet, men i stället för att vänta på att de rätta personerna skulle komma till hans dörr gick han ut och hittade dem! Han gick till platser han normalt sett inte brukade vara på (se Luk. 5:3–10), han gick omkring (se Mark. 1:16; Joh. 1:36) och han bjöd även människor att komma och se var han bodde (se Joh. 1:39).
Vi kanske inte behöver vänner av samma anledningar som Frälsaren, men det är ändå viktigt att vi omger oss med bra människor. Om du befinner dig i ett nytt skede i livet där du behöver vänner, sök då upp dem. Delta i kyrkoaktiviteter och andra aktiviteter, presentera dig, pröva nya saker, ordna en sammankomst, tjäna uppriktigt (den du tjänar behöver förmodligen vänner också!) så upptäcker du att du mer och mer blir omgiven av möjliga vänner.
Påpeka det goda hos andra
Jag tycker om när Jesus träffade Natanael och sa: ”Här är en sann israelit som är utan svek” (Joh. 1:47). När jag tänker på den versen påminner den mig om att jag bör leta efter och påpeka det goda jag ser hos andra.
”Mister” Fred Rogers, som var något av en expert på att få vänner, framhöll också att det är en kristuslik egenskap att leta efter det bästa hos andra. ”Jag tycker att uppskattning är något heligt”, sa han. ”När vi söker efter det som är bäst hos personen vi råkar vara med i ögonblicket så gör vi det som Gud gör. Så när vi älskar och uppskattar vår nästa så gör vi något som verkligen är heligt.”2
Be för vänner
Några av de mest minnesvärda jordiska upplevelserna med Frälsaren måste ha varit när han bad för andra. Nephiterna skrev att ”ingen [kunde] föreställa sig den glädje som fyllde våra själar då vi hörde honom be till Fadern för oss” (3 Ne. 17:17). Våra böner kanske inte är så rörande som den här, men vi kan ändå ta oss tid att be för dem vi bryr oss om.
Förutom att be för dina vänner kan du också be om att få vänner. När du ”rådgör med Herren i allt vad du gör” (Alma 37:37) – även om din oro för att du är ensam och behöver vänner – så leder han dig inte bara ”till det som är gott” utan också till människor som är goda och som kan bli goda vänner.
Se till Frälsaren
Jesus vet hur det känns när vi är ensamma för han var också ”förtrogen med sorg” och ensamhet (Mosiah 14:3). Så även om vi är bra på att vara en vän så får vi förmodligen ändå uppleva perioder eller stunder av ensamhet. Men ensamhet kan också vara en påminnelse om den gudomliga befallningen att vi ska älska varandra (se Joh. 13:34).
Om du kämpar dig igenom en period av ensamhet just nu, titta då på Frälsarens exempel. Gör honom till din vän före alla andra. Han – och din himmelske Fader – lämnar dig aldrig ensam.